Sök

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Reglerna om koncessionsavgift på tv- och radioområdet ändras. Det innebär att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet gäller hela landet eller inte. Bakgrunden är att konkurrenssituationen på tv-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet. Lagen om TV-avgift ändras så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 1 minuter

Beredning

2005-05-26

Justering

2005-06-07

Debatt

2005-06-14

Beslut

2005-06-15

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 81 minuter

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

19

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 86 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om det så kallade kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen tillsätter. Styrelsen föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning av kommittéväsendet. Regeringen arbetar nu med att förbättra kvaliteten i kommitéväsendet. Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att ge riksdagen information om resultatet av det arbetet. Riksdagen sade därför nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-10-28

Debatt

2004-11-10

Beslut

2004-11-10

Konstitutionsutskottet har granskat 26 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten. Statsminister Göran Persson får kritik av KU för att ha drivit frågan om en vald ordförande i Europeiska rådet - trots att riksdagen varit emot detta. Utskottet anser att ärendet om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden tagit orimligt lång tid. Regeringens hantering i frågan om att Sverige skulle lämna in en ansökan till FN:s sjöfartsorganisation IMO får kritik av de borgerliga partierna och Miljöpartiet i riksdagen. KU anser att utrikesminister Laila Freivalds tydligare borde ha informerat EU-nämnden om ett brev om den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken. Regeringen har inte använt sig av sin utnämningsmakt på ett korrekt sätt. Det anser de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Regeringen får ingen konstitutionell kritik för uthyrningen av försvarsmaktens materiel till Storbritannien, eller för vapenexporten till länder som deltagit i Irak-kriget.

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

159, 177 minuter

Beredning

2004-01-20

Justering

2004-05-13

Debatt

2004-05-26

Beslut

2004-05-26

Riksdagen beslutade om två nya lagar och en rad lagändringar, bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av riksdagens tidigare beslut om inrättande av en ny myndighet, Riksrevisionen. Riksrevisionen, som inrättas den 1 juli 2003, ska ha till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Lagarna träder i kraft den 1 juli 2003. Riksdagen beslutade också, på initativ av konstitutionsutskottet, om en lag om lön till riksrevisorerna. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om arvodet till styrelsen i Riksrevisionen. Riksdagen beräknas behandla detta förslag under våren 2003.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 23 minuter

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-11-14

Debatt

2002-11-27

Beslut

2002-12-04

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

61, 1 minuter

Beredning

2003-09-18

Justering

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Riksdagen avslog en motion om att Europol och Eurojust ska byggas upp till effektiva organisationer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

42, 182 minuter

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-10

Beslut

2003-06-10

Riksdagen lade till handlingarna konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringen och godkände två reservationer. Statsminister Göran Persson och utrikesminister Anna Lindh får kritik av KU för att de inte samrått med riksdagens EU-nämnd om ett så kallat non-paper som behandlade frågan om en vald ordförande i Europeiska rådet. Finansminister Bosse Ringholm har anmälts till KU för att regeringen inte i tid kommit tillbaka till riksdagen med ett förslag om de så kallade 3:12-reglerna om andelsbyten för småföretagare. KU anser att regeringen måste redovisa om den inte tänker vidta en åtgärd som riksdagen begärt. Redovisningen måste lämnas inom tidsramen, om en sådan ställts upp av riksdagen. Den bör ta upp skälen för att riksdagsbeslutet inte följs och lämnas så att den är tillgänglig för riksdagens alla ledamöter. Riksdagen godkände två gemensamma reservationer från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om kritik mot statsråd. Det gäller f.d. näringsminister Björn Rosengrens ansvar för hur statliga Vattenfall har agerat efter riksdagens energipolitiska beslut. Det gäller också miljöminister Lena Sommestads ansvar för en omröstning som ägde rum vid Internationella valfångstkommissionens möte i Cambridge.

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

167, 304 minuter

Beredning

2003-01-23

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-04

Beslut

2003-06-05

Riksdagen beslutade om ändringar i Lagrådets arbetsformer. Det innebär bl.a. en viss vidgning av pensionerade justitieråds och regeringsråds möjlighet att representera "sin" domstol i Lagrådet. Administrationen av Lagrådet förenklas. Regeringen ska kunna ge chefen för Justitiedepartementet rätt att fatta beslut i vissa administrativa frågor som rör Lagrådet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Beredning

2003-04-15

Justering

2003-05-08

Debatt

2003-05-22

Beslut

2003-05-22

Riksdagen beslutade slutligt om ändringar i regeringsformen som behövs för att genomföra riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen, Riksrevisionen (se 2000/01:KU8 ). Lagen träder i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse införs som bl.a. innebär att riksrevisorerna kan väljas före detta datum och delta i förberedelsearbetet. (Se även 2001/02:KU25 .)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2002-10-17

Debatt

2002-11-13

Beslut

2002-11-13

Riksdagen beslutade slutligt om förbud mot indirekt tobaksreklam. Fr.o.m. den 1 januari 2003 är det inte tillåtet att i kommersiella annonser använda ett registrerat eller inarbetat varukännetecken för tobaksvaror vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror eller av tjänster. (Se även 2001/02:KU28 .)

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2002-10-17

Debatt

2002-11-13

Beslut

2002-11-13

Riksdagen godkände de ändringar i regeringsformen som behövs för att genomföra riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen, Riksrevisionen (se 2000/01:KU8 ). Vissa ändringar har gjorts i lagtexten i förhållande till regeringens förslag. Lagen träder i kraft den 1 juli 2003 och en övergångsbestämmelse införs som bl.a. innebär att riksrevisorerna kan väljas före detta datum och delta i förberedelsearbetet. Detta i enlighet med förslag från utskottet. Vidare beslutades på utskottets initiativ om en följdändring i tryckfrihetsförordningen. Eftersom förslagen handlar om grundlagsändringar kommer riksdagen efter höstens val att behandla förslagen igen.

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2002-03-19

Justering

2002-05-30

Debatt

2002-06-12

Beslut

2002-06-12

Riksdagen beslutade att det i regeringsformen ska stå att riksdagen kan godkänna en överenskommelse inom ramen för samarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. Riksdagen beslutade också om ändring i regeringsformens bestämmelse om riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt till EU. Beslutet innebär att det blir möjligt att överlåta beslutanderätt inte bara till EG utan inom ramen för allt samarbete i EU. Riksdagen kompletterade, utöver regeringens förslag, regeringsformen med en regel som innebär att ingen överlåtelse av beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har godkänt en fördragsändring som förutsätter en sådan grundlagsändring.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

95, 201 minuter

Beredning

2002-01-29

Justering

2002-05-30

Debatt

2002-06-13

Beslut

2002-06-13