Sök

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

• Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
• Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från bland annat banker i Schweiz.
• Bestämmelserna om företag i intressegemenskap moderniseras. Möjligheterna att göra undantag från källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag utvidgas.
• Regler införs om att undantag från källskatt på utdelning för pensionsfonder ska få göras i vissa fall.
• Ränta får endast beskattas i det land där mottagaren har sin hemvist.
• Det blir möjligt för Sverige att beskatta fysiska personer för realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i bolag efter utflyttning från Sverige.
• Sverige får utökade möjligheter att beskatta pension, livränta och liknande ersättningar.

Ändringarna kan träda i kraft efter att de båda länderna har godkänt dem. Regeringen kommer att meddela i en förordning datum för när de ska börja gälla. De nya beskattningsreglerna börjar tillämpas den 1 januari året efter den dag lagändringarna trätt i kraft. Övergångsbestämmelser kommer att gälla i vissa fall. De nya bestämmelserna om informationsutbyte tillämpas på förhållanden under 2012 och senare kalenderår.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-03-20

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Beredning

2010-04-08

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt och bostadsrätt från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tar upp frågor om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. När det gäller det framtida hyressättningssystemet hänvisar riksdagen till pågående arbete inom Regeringskansliet och framhåller samtidigt ett initiativ som nyligen tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om obligatorisk hemförsäkring, försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i hemförsäkringar, information vid försäkringsfall, trafikförsäkringen i framtiden, trafikskadeersättning till barn, vårdnadshavares skadeståndsansvar och ersättning för affektionsvärde.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

14

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

19, 92 minuter

Justering

2009-02-12

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagen sa nej till motioner om försäkringsrätt från den allmänna motionstiden 2007. Motionerna handlar om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringen, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, trafikförsäkringen i framtiden, jämkning av trafikskadeersättning, handläggningen av trafikskadeärenden och trafikskadeersättning till barn samt ersättning för affektionsvärde.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

22, 1 minuter

Justering

2008-03-13

Debatt

2008-04-09

Beslut

2008-04-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. De försäkringsrättsliga frågorna handlar bland annat om ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, överfallsskyddet i hemförsäkringar, nedsättning av försäkringsersättning, information vid försäkringsfall, könsneutrala försäkringspremier, trafikförsäkringen i framtiden, försäkringsbolagens insyn i belastningsregistret, jämkning av trafikskadeersättning och handläggningen av trafikskadeärenden. De skadeståndsrättsliga frågorna handlar om skadeståndsansvar för atomskador, skadeståndsansvar för multinationella företag och hundägares skadeståndsansvar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2007-03-15

Justering

2007-03-29

Debatt

2007-04-18

Beslut

2007-04-18

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om hyresrätt med mera. Motionerna handlar främst om hyresrätten som upplåtelseform, framför allt utformningen av bestämmelserna i hyreslagen. Andra motioner handlar om kooperativ hyresrätt, ägarlägenheter och ombildning från hyresrätt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

32, 112 minuter

Beredning

2007-01-25

Justering

2007-03-01

Debatt

2007-03-21

Beslut

2007-03-21

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-19

EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om ersättningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

20

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 104 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-09

Aktiebolagslagen från 1975 ersätts den 1 januari 2006 av en ny aktiebolagslag. Ett antal andra lagar ändras också. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Lagändringarna syftar även till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. Den nya aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om bland annat bolagsbildning, aktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring, fusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av minoritetsaktier.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

37, 112 minuter

Beredning

2005-04-21

Justering

2005-05-26

Debatt

2005-06-13

Beslut

2005-06-15

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 1 minuter

Beredning

2005-02-08

Justering

2005-03-08

Debatt

2005-03-23

Beslut

2005-03-23

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast ta initiativ till en översyn av namnlagen. Namnlagen innehåller bestämmelser som inskränker och komplicerar människors val av namn. Det gäller såväl förnamn som mellannamn och efternamn. Personnamnet är en stor del av den personliga identiteten och bör, enligt riksdagen, i högre utsträckning vara möjligt att ändra efter egna önskemål. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 som också handlar om namnfrågor.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-03-01

Debatt

2005-03-17

Beslut

2005-03-23

Det blir svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i regeringens förslag till ny försäkringsavtalslag som riksdagen har antagit. Den nya lagen stärker försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Det gäller konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagändringarna innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Försäkringsavtalslagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Beredning

2004-11-25

Justering

2005-02-01

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

22, 1 minuter

Beredning

2002-04-02

Justering

2002-04-09

Debatt

2002-04-24

Beslut

2002-04-24