Sök

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om samhällets krisberedskap. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och information till allmänheten. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbete och befintlig lagstiftning.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

24

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-10

Debatt

2024-04-11

Beslut

2024-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 134 minuter

Justering

2024-02-01

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksdagen har behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling. I redogörelsen beskrivs verksamheten under 2022.

Under året observerade församlingen parlamentsvalet i Ungern, de allmänna valen i Serbien, Bosnien och Hercegovina samt mellanårsvalen i USA. Den svenska delegationen deltog i samtliga observationer.

Sammanfattningsvis fokuserade arbetet i OSSE:s parlamentariska församling på att stödja Ukraina och man verkade för att få se ett slut på kriget.

Riksdagen vill understryka vikten av att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som har utmanats till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 34 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.

Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.

Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-07

Debatt

2022-12-08

Beslut

2022-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Majoriteten av kostnaderna, totalt 51,9 miljarder kronor, återfinns under anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, cirka 50 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

107, 235 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.

Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Riksdagen anser att regeringen bör tydliggöra sin säkerhetspolitiska linje och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om internationella försvarssamarbeten. I skrivelsen beskriver regeringen bakgrunden till och den aktuella utvecklingen av internationella försvarssamarbeten som Sverige deltar i. Enligt riksdagen är det i skrivelsen tydligt att regeringen lägger sin kraft på de bilaterala samarbetena, alltså försvarssamarbeten mellan två parter. EU- och Natosamarbetena redogörs för kort och utan större framåtblickande ambitioner, tycker riksdagen. Riksdagen anser vidare att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande i december 2020 om en Nato-option, bland annat måste säkerställa brett parlamentariskt stöd för Sveriges säkerhetspolitik.

Tillkännagivandet har sin grund i förslag i en motion. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

68, 199 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

2 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Merparten av pengarna ska användas för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i bland annat FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver det ska pengar även användas för bland annat freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, samarbete inom Östersjöregionen, Svenska institutet och information om Sverige i utlandet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 och 2019 om utrikespolitikens inriktning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-05

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

5

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12