Sök
23 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Lavesson, Olof (M), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En omreglerad spelmarknad
Betänkande 2017/18:KrU8
Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 13, 75 minuter
- Justering
- 2018-05-29
- Bordläggning
- 2018-06-05
- Debatt
- 2018-06-07
- Beslut
- 2018-06-07
- Dokument & lagar
Politik för gestaltad livsmiljö
Betänkande 2017/18:CKrU1
Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.
Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 21, 83 minuter
- Justering
- 2018-05-15
- Bordläggning
- 2018-05-23
- Debatt
- 2018-05-24
- Beslut
- 2018-05-24
- Dokument & lagar
Radio och tv i allmänhetens tjänst
Betänkande 2017/18:KrU4
Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 39 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2017/18:KrU1
15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 52, 177 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-12-01
- Debatt
- 2017-12-04
- Beslut
- 2017-12-06
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2016/17:KrU9
Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:
- Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
- Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
- Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
- Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
- Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
- Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 38, 152 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-29
- Debatt
- 2017-05-30
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Marknäten och public service
Betänkande 2016/17:KrU7
Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.
Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 44 minuter
- Justering
- 2017-03-28
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2016/17:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 52, 154 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Förutsättningar för svensk film
Betänkande 2015/16:KrU11
Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.
De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:
- filmpolitikens framtid
- Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
- hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
- finansieringen av filmpolitiken
- insatser mot olovlig hantering av film
- produktionsincitament för filminspelning
- hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 34, 147 minuter
- Justering
- 2016-05-24
- Bordläggning
- 2016-06-08
- Debatt
- 2016-06-09
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2015/16:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.
Beslutet innebär bland annat att
- anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
- anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
- 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
- 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 59, 172 minuter
- Justering
- 2015-11-26
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2014/15:UU14
Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.
Utrikesutskottet betonar vikten av att Sverige arbetar för att Europarådet ska inrikta sin verksamhet på kärnuppgifterna mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är positivt att fokus på dessa områden förstärkts, men samtidigt återstår mycket arbete.
Utrikesutskottet välkomnar också de insatser ministerkommittén och den parlamentariska församlingen har gjort med anledning av Rysslands olagliga ryska annektering av Krim och Sevastopol samt militära aggression i östra Ukraina. Ministerkommittén har bland annat fattat sex beslut där den uppmanar Ryssland att uppfylla sina internationella åtaganden, och Europarådets parlamentariska församling har spelat en viktig roll i rådets dialog med Ryssland.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 77 minuter
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-06-02
- Debatt
- 2015-06-03
- Beslut
- 2015-06-03
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2014/15:SkU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 13, 61 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Förbättringar av husavdragets fakturamodell
Betänkande 2014/15:SkU7
Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.
Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2014-11-27
- Bordläggning
- 2014-12-03
- Debatt
- 2014-12-04
- Beslut
- 2014-12-04
- Dokument & lagar
Ett enhetligt patentskydd i EU
Betänkande 2013/14:NU21
Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.
Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.
Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.
Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Nationella patent på engelska
Betänkande 2013/14:NU15
Den som ansöker om att få ett svenskt patent ska kunna lämna in sin ansökan på engelska. I dagsläget måste ansökningar om patent lämnas in på svenska. Det kräver ofta ett omfattande översättningsarbete. Syftet med beslutet är att den som söker patent ska kunna begränsa sina kostnader för översättningar. Med patent menas ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Det innebär till exempel att ingen annan får tillverka eller sälja uppfinningen om inte den som har patentet ger tillstånd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om immaterialrätt.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2014-03-20
- Debatt
- 2014-04-09
- Beslut
- 2014-04-10
- Dokument & lagar
Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt
Betänkande 2012/13:NU21
I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.
Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.
Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 38 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Immaterialrättsliga frågor
Betänkande 2011/12:NU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.
Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2012-01-24
- Debatt
- 2012-02-15
- Beslut
- 2012-02-16
- Dokument & lagar
Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer
Betänkande 2009/10:KrU12
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att konstnärernas inkomstgarantier ska avskaffas successivt. Beslutet innebär att de pengar som finns avsatta för inkomstgarantierna ska efter hand föras över till pensionsgrundande långtidsstipendier. De konstnärer som idag har inkomstgaranti berörs inte av beslutet. Inkomstgarantin för konstnärer infördes 1976. I dag har högst 157 personer livslånga inkomstgarantier.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 88 minuter
- Justering
- 2010-04-27
- Debatt
- 2010-05-21
- Beslut
- 2010-05-26
- Dokument & lagar
En strategi för ungdomspolitiken
Betänkande 2009/10:KrU6
Regeringen har lämnat en redogörelse för inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet. Den redovisade strategin innehåller också ett antal utgångspunkter för ungdomspolitiken samt ett antal strategiska utmaningar som ses som centrala för att uppnå de ungdomspolitiska målen. Strategin för ungdomspolitiken är ett led i arbetet med att följa upp den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd. Det handlingsprogram som var en del av propositionen har genomförts. Ett nytt handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens fem huvudområden presenteras nu. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 43, 1 minuter
- Justering
- 2010-01-28
- Debatt
- 2010-02-10
- Beslut
- 2010-02-10
- Dokument & lagar
Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor
Betänkande 2008/09:CU19
En persons kön ska från den 1 maj inte längre ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska kunna omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom en vigsel. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att förordna en borgerlig vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Lagfarna domare i tingsrätt ska inte längre vara vigselförrättare.- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 94, 363 minuter
- Justering
- 2009-03-19
- Debatt
- 2009-04-01
- Beslut
- 2009-04-01
- Dokument & lagar
Vissa kulturpolitiska frågor
Betänkande 2008/09:KrU5
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturpolitiska frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat i anslutning till Kulturutredningen och översynen av den så kallade granskningslagen.- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 19, 71 minuter
- Justering
- 2009-02-26
- Debatt
- 2009-03-18
- Beslut
- 2009-03-18