Sök

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Ersättningen betalas ut till Svenska kyrkan för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, och uppgår till 460 miljoner kronor per år.

Kulturutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan bland annat konstatera följande:

• Kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
• Kompetensen inom Svenska kyrkan har utvecklats positivt på området.
• Staten och Svenska kyrkan bör även i fortsättningen ansvara för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens förslag om att en fördjupad utvärdering bör göras 2019 av hur ersättningen används och vilka effekter den har. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen i budgetpropositionen för 2015. Utskottet anser att det inte finns några skäl till att nu ta ställning till ersättningsnivån.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i sina egna förutsättningar, få möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att nå dit måste staten fokusera sina insatser på att läsförmågan ska bli bättre, att fler människor regelbundet ska läsa både fack- och skönlitteratur och att det ska bli mer känt att läsningen spelar en viktig roll för utbildning, bildning och hur delaktig man känner sig i samhällslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya politiska mål för litteratur- och läsfrämjandet.

Inriktningen på den så kallade biblioteksersättningen ska även i fortsättningen vara att författare och andra upphovsmän ska ersättas när deras verk lånas ut på folk- och skolbiblioteken. Ersättningen ska endast gälla fysiska verk.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

28

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

38, 133 minuter

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-11

Beslut

2013-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2011. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större satsningarna finns en förstärkning av den fria scenkonsten. En ökad satsning görs på den regionala kultursamverkansmodellen som införs successivt från och med 2011 i syfte att öka möjligheterna till kulturverksamhet i hela landet. Satsningen på digitalisering av biografer fortsätter.

Sveriges Radio, SVT och UR får extra medel för att göra program ur arkiven tillgängliga. Riksdagen sa nej till en begäran från regeringen. Det handlar om att avskaffa kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen i Sveriges Radios och SVT:s rikssändningar ska produceras utanför Stockholm.

Riksdagen konstaterade att det pensionssystem som nu tillämpas på scenkonstområdet har negativa konsekvenser för scenkonstinstitutionerna, de konstnärliga yrkesutövarna och publiken. Riksdagen uppmanade därför regeringen att återkomma med besked om hur frågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Regeringen ska återkomma inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen konstaterade också att antalet besök på de statliga museerna har minskat sedan entréavgifter återinfördes. Riksdagen uppmanade regeringen att följa upp museibesökens utveckling. Regeringen ska sedan analysera besöksmönstren så att de kan ställas mot de kulturpolitiska målen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

25

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

57, 169 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa ja till regeringes förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2011. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större satsningarna finns Skapande skola, som ska föra in kulturen i skolarbetet. Satsningen utvidgas nu till att omfatta hela grundskolan. Nationalmuseum och Kungliga Operan är i starkt behov av renovering, och får därför i ett första steg 7,3 respektive 5 miljoner kronor för underhåll och investeringar. Flera av de kulturpolitiska reformer som riksdagen tog ställning till hösten 2009 kommer att fullföljas under 2011. Bland annat införs en samverkansmodell för fördelning av statliga medel till regional och lokal verksamhet. Syftet med modellen är att föra kulturen närmare medborgarna och stärka det regionala och lokala engagemang för kulturfrågor. Två nya myndigheter inrättas nästa år, Myndigheten för kulturanalys och Statens musikverk. Satsningen Idrottslyftet, som riktar sig till barn och unga, blir permanent.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

23

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

68, 184 minuter

Beredning

2010-11-11

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 54 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som har uppnåtts under perioden 2000-2009. Regeringen gör bedömningen att ersättningen har fördelats i enlighet med de principer som slogs fast i samband med den ändrade relationen mellan staten och kyrkan och att ersättningen har haft stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Regeringen anser att staten även fortsättningsvis bör ta ansvar för att tillsammans med Svenska kyrkan stödja och stärka det kyrkliga kulturarvet. Storleken på ersättningen behandlar kulturutskottet i sitt budgetbetänkande. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 78 minuter

Justering

2009-11-03

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Villkoren kommer i huvudsak att vara oförändrade för radio och tv i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Tillståndsperioden förlängs till fyra år och gäller från och med. 2010 till och med 2013. Reglerna för direkt sponsring skärps. Tv-avgiften ska i fortsättningen benämnas radio- och tv-avgift. Avgiftsskyldigheten ändras för myndigheter, företag med flera som i fortsättningen ska betala endast en radio- och tv-avgift oavsett hur många tv-mottagare de har.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

24

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2009-11-03

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

23, 78 minuter

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-05-20

Pensionsvillkoren vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna ger upphov till en rad oönskade effekter. Det konstaterar riksdagen som vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka problemen. Detta i avvaktan på att förslagen från en pågående utredning kan ge resultat. Åtgärderna handlar om: Utbildning, karriärväxling och karriärutveckling för sångare och dansare med låg pensionsålder. Fortsatt utbyggnad av teater-, dans- och musikallianserna. Analys av de institutionsspecifika pensionspremierna för statsunderstödda sång- och dansinstitutioner. Uppdrag till Kulturrådet att vid fördelning av bidrag ta hänsyn till att dans- och musikteater blivit dyrare på grund av att premierna differentierats. Stabilare planeringsförutsättningar för institutionerna med en gräns för tjänstepensionsavgiften. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid. En större satsning på 40 miljoner kronor görs på de centrala museerna. En betydande satsning görs också på scenkonsten där Dramaten, Operan, Riksteatern samt regionala institutioner och den fria scenkonsten förstärks med närmare 60 miljoner kronor. Tv-avgiften höjs 2009 med 44 kronor till 2 076 kronor per år. Uppdraget för Forum för levande historia förtydligas så att det framgår att det också innefattar upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

48

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

56, 184 minuter

Justering

2008-11-20

Debatt

2008-12-01

Beslut

2008-12-03

Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 59 minuter

Beredning

2007-10-23

Justering

2007-11-22

Debatt

2007-11-28

Beslut

2007-11-28

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på kulturområdet. Beslutet innebär att de centrala, statliga museernas fria entré begränsas till barn och ungdomar. Mer pengar går till folkbildningen och den kyrkoantikvariska ersättningen. Även stödet till Operan, Dramaten, Riksteatern och Drottningholms slottsteater räknas upp. Sändningstillstånden för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) kortas ned från 2012 till 2009. Anledningen är pågående förändringar i omvärlden och behovet av ett effektivt resursutnyttjande. I riksdagens tidigare beslut om tillståndsperioden låg målet att minst 65 procent av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas när perioden är slut. Riksdagen vill att samma krav på textningens omfattning ska gälla när tillståndsperioden nu förkortas. Riksdagen sade vidare ja till regeringens förslag att SVT ska kunna begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i till exempel restauranger. Riksdagen begärde i våras att regeringen skulle utreda frågan (se 2005/06:28 ). Regeringen konstaterar nu att det inte går att inskränka SVT:s rätt till ersättning på grund av reglerna i upphovsrättslagen och internationella överenskommelser.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

43

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

61, 189 minuter

Beredning

2006-11-09

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-13

Beslut

2006-12-13

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005 om folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler. Motionerna handlar om folkrörelsepolitikens mål, spelregler för den ideella sektorn, utredning av folkrörelsepolitiken, forskning om ideella föreningar och folkrörelser, ledare och funktionärer i den ideella sektorn, Volontärbyrån, stöd till generationsövergripande verksamhet, FN:s frivilligdag och allmänna samlingslokaler.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för nästa tillståndsperiod för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio och Utbildningsradion. Riktlinjerna ska i huvudsak vara oförändrade och gälla under sex år med start den 1 januari 2007. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning. Det är i dag till exempel osäkert för SVT i vilka fall företaget kan begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i restauranger och kaféer. Enligt anslagsvillkoren för SVT ska allmänheten ha tillgång till företagets sändningar utan att behöva betala något mer än tv-avgiften. Denna grundläggande princip förs nu in i lagen om tv-avgift.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

41

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

33, 141 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

34

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Riksdagen sade nej till tre förslag från Riksrevisionens styrelse om statsbidragen till ungdomsorganisationer. Riksrevisionens styrelse föreslår följande: 1) Att riksdagen ska klargöra innebörden av grundlagens bestämmelser när det gäller möjligheterna att kontrollera organisationernas medlemstal. 2) Att regeringen ska ta initiativ till en utredning av systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationer. 3) Att regeringen ska ta initiativ till en översyn av sättet att finansiera statsbidraget till ungdomsorganisationerna. Riksdagen menar att riksdagen endast kan pröva om det vore förenligt med grundlagen att kontrollera statsbidragen till ungdomsorganisationer i fall ett förslag om sådan kontroll läggs fram för riksdagen. Riksdagen tycker inte heller att det finns anledning att se över systemet för utbetalning av statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Dagens regler har endast gällt sedan 2004 och dessutom ska de regeländringar som regeringen aviserat och de förändringar som Ungdomsstyrelsen just nu genomför få en chans att börja verka. Slutligen har regeringen meddelat att den snart kommer att tillsätta en utredning av frågan av hur medel från AB Svenska Spel ska fördelas.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

20, 7 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-20

Beslut

2006-04-20

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om museer och utställningar. Motionerna handlar bland annat om de statliga museernas struktur, vården av samlingarna, gratis inträde, ökad tillgänglighet och bättre möjligheter för museer ute i landet att visa fornfynd som hittats i den egna regionen. Andra frågor som tas upp i motionerna är att staten ska satsa på kvinnomuseer, matkultur, Dag Hammarskjölds Backåkra, Synskadades museum, ett nytt världsarvsmuseum vid Höga kusten och ett fotbollsmuseum i Degerfors. Flera motioner handlar om Forum för Levande Historia.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

21

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

36, 14 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-05-12

Beslut

2005-05-12

Bättre chanser att se biopremiärer även på mindre orter i landet. Det vill riksdagen och uppmanar regeringen att lämna förslag på hur den så kallade e-bion ska kunna få stöd att byggas ut i Sverige. Elektronisk filmvisning är ett nytt sätt att visa film. Den digitala tekniken har många fördelar och gör det möjligt även för mindre orter att visa aktuella filmer. I dag premiärvisas filmerna i de större städerna. De mindre orterna får vänta på sin tur. Distributionen av filmerna med den digitala tekniken blir både billigare och enklare. Bildkvaliteten blir bättre än med den analoga tekniken. Däremot är investeringskostnaderna högre för den digitala tekniken. Ett av de kulturpolitiska målen handlar om att kulturen ska vara tillgänglig i hela landet. Riksdagen anser att e-bio är ett bra sätt att göra filmen tillgängligare för flera. Riksdagen vill att regeringen lägger fram ett förslag om att stödja och underlätta en teknikneutral utbyggnad av e-bio i Sverige.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Justering

2005-02-10

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-10

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid. Anslagen uppgår till totalt 8 957 miljoner kronor. Det är en ökning med närmare 300 miljoner kronor jämfört med innevarande år. Budgetbeslutet innebär bland annat följande. Det kommer vara gratis inträde på totalt 19 statliga museer från och med nästa år. 63 institutioner inom områdena teater dans och musik kommer att kompenseras ekonomiskt för att lindra övergången till ett nytt pensionssystem. Det ekonomiska stödet till underhåll av kyrkliga kulturminnen ökas med 50 miljoner kronor jämfört med 2004. Arbetet för att bevara regalskeppet Vasa ska understödjas varför ett extra stöd på 2,5 miljoner kronor utgår till Statens maritima museer från och med 2005. SR, SVT och Utbildningsradions tillstånd att sända analogt förlängs till utgången av 2006. TV-avgiften höjs med 48 kronor till 1 920 kronor per år. Riksdagen begär att regeringen dels redovisar i budgetpropositionen gjorda pris- och löneomräkningar på utgiftsområdet, dels utvärderar effekterna av det nuvarande pris- och löneomräkningsystemet för anslagen inom kultursektorn, dels förbättrar följsamheten i den metod som används för att fastställa myndigheternas hyreskompensation. Riksdagen understryker också att kopplingen mellan regeringens resultatuppföljning och regeringens förslag till budgetanslag bör vara tydligare.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

50

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

86, 51 minuter

Beredning

2004-10-19

Justering

2004-11-25

Debatt

2004-12-06

Beslut

2004-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder "ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd" och "ungdomar ska ha verklig tillgång till makt". De nya målen ersätter dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen beslutade också att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

59

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

53, 208 minuter

Beredning

2004-10-21

Justering

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-02

Regeringen ska berätta för riksdagen vad den hittills har gjort för barn- och ungdomskulturen, och på vilket sätt den tänker satsa i framtiden. Barn och ungdomar är en uttalat prioriterad grupp i kulturpolitiken. Även i ungdomspolitiken betonas ungdomars rätt till eget skapande och att delta i kulturlivet. Men regeringen har ännu inte redovisat några resultat för riksdagen när det gäller kultur för barn och ungdomar. Regeringens kulturpolitik, som riksdagen godkänt, slår fast att kulturen kan vara ett viktigt redskap i barnets utveckling. Då krävs det att barnet tidigt får ta del av litteratur, konst, musik och historia med stöd av engagerade vuxna. Ungdomar har hunnit skaffa sig en egen smak och ska ges möjligheter att skapa själva. Språket är av stor betydelse och satsningar på litteratur och läsande för barn och ungdomar ska därför också ingå i kulturpolitiken. Men när regeringen för snart två år sedan redovisade vad den gjort för att uppnå kulturpolitikens mål om delaktighet och eget skapande, saknades uppgifter om barn och unga. Riksdagen sade också nej till motioner om teater och dans i skolan och om barnakademier.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Justering

2004-03-16

Debatt

2004-04-28

Beslut

2004-04-29