Sök
66 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Holma, Siv (V), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur
Betänkande 2013/14:KU2
Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.
I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.
Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 44, 113 minuter
- Beredning
- 2013-06-11
- Justering
- 2013-10-15
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag i fjärde järnvägspaketet
Utlåtande 2012/13:TU13
För att järnvägen ska kunna öka sin marknadsandel i Europa har EU-kommissionen lagt fram ett fjärde järnvägspaket. Riksdagen anser att delar av förslagen i det fjärde järnvägspaketet strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.
EU-kommissionen föreslår att Europeiska järnvägsbyrån ska ges utökade befogenheter att till exempel godkänna järnvägsfordon och för att utfärda och återkalla säkerhetsintyg för järnvägsföretag. Syftet är bland annat att få bort administrativa och tekniska hinder. Riksdagen ifrågasätter om det är en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Det finns i stället en risk för mer utdragna processer och ökade kostnader, menar riksdagen.
EU-kommissionen föreslår att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla EU-länder för att utföra persontransporter. Riksdagen konstaterar att järnvägsmarknaden i Sverige är helt öppen för konkurrens sedan 2010. Förslaget har i den delen därför ingen effekt på svenska lagar. Riksdagen är ändå tveksamt till förslaget och menar att det kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för nationella välfungerande särlösningar.
EU-kommissionen föreslår dessutom att det ska bli obligatoriskt för EU-ländernas myndigheter att konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna ge avtalen till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt riksdagen överskrider förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen om konkurrens. Det måste vara det enskilda EU-landet som bäst kan avgöra hur myndigheterna ska tilldela avtal om allmännyttig järnvägstrafik, anser riksdagen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 68 minuter
- Justering
- 2013-03-21
- Debatt
- 2013-03-27
- Beslut
- 2013-03-27
- Dokument & lagar
Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar
Betänkande 2012/13:TU9
Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar. Granskningen pekar bland annat på att det saknas stöd för att totalentreprenader leder till högre produktivitet, utan att det tvärtom på längre sikt kan leda till ineffektivitet.
Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningen. Riksdagen tycket att det är anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Regeringens passivitet kan enligt riksdagen leda till mindre väg och järnväg för pengarna. Samtidigt kan möjligheten för järnvägarna att fylla nödvändig samhälls- och klimatnytta minska. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen:
- Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram empiriskt underlag som motiverar strategier och beslut om upphandling.
- Regeringen bör informera riksdagen om uppnådd effektivitet med olika upphandlings- och kontraktsformer inom Trafikverket.
- Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla de system för återföring av erfarenheter som används och som är tillgängliga även för externa forskare och extern revision.
- Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att genomföra resultatmätning av hur upphandlingarnas produktivitet och effektivitet påverkas av olika entreprenadformer. Mätningarna ska genomföras systematiskt och objektivt samt kompletteras med extern utvärdering och uppföljning.
Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.
Riksdagen lade vidare regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 17, 54 minuter
- Beredning
- 2013-01-31
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-06
- Beslut
- 2013-03-07
- Dokument & lagar
Planeringssystem för transportinfrastruktur
Betänkande 2011/12:TU13
Planeringssystemet för transportinfrastrukturen ska bli effektivare och reglerna förenklas:
- Den ekonomiska planeringen ska knytas fastare till den statliga budgetprocessen.
- Den långsiktiga ekonomiska planeringen som görs för ett tiotal år i taget ska kompletteras med årliga beslut om vilka byggprojekt som kan starta med hänsyn till budgetramarna och det aktuella planeringsläget.
- Den fysiska planeringen, som i dag består av flera skeden, görs om till en sammanhållen process.
De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om transportinfrastrukturens planering. Motionerna handlar bland annat om finansieringsfrågor, den så kallade fyrstegsprincipen som grund för trafikplaneringen och jämställdhet inom transportsystemet. Andra motioner handlar om ändringar i den nationella planen för transportsystemet och om ökade statliga satsningar på infrastruktur för elbilar. Riksdagen menar att det redan pågår arbete inom flera områden. Man hänvisar också till den infrastrukturproposition som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen under hösten 2012.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 14, 65 minuter
- Beredning
- 2012-04-19
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-06-07
- Beslut
- 2012-06-13
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2011/12:TU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om trafiksäkerhet. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 16, 77 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-08
- Debatt
- 2012-05-30
- Beslut
- 2012-05-31
- Dokument & lagar
Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde
Utlåtande 2010/11:TU22
Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 20, 74 minuter
- Beredning
- 2011-05-12
- Justering
- 2011-05-31
- Debatt
- 2011-06-13
- Beslut
- 2011-06-15
- Dokument & lagar
Ändrade regler för elektroniska kommunikationer och andra IT-politiska frågor
Betänkande 2010/11:TU20
EU har uppdaterat två direktiv på området för elektronisk kommunikation. För att genomföra förändringarna i svensk lagstiftning har riksdagen bland annat beslutat: att kraven skärps på innehållet i de avtal som leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, till exempel bredbandsoperatörer, upprättar med konsumenter. att den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster måste erbjuda konsumenter att ingå avtal med en längsta giltighetstid om 12 månader. Den längsta tillåtna inledande bindningstiden i avtal med konsumenter begränsas också till 24 månader. att bestämmelserna om nummerportabilitet, genom vilken en abonnent kan behålla sitt nummer vid byte av operatör, skärps genom att mottagande operatör åläggs en tidsfrist på en arbetsdag för att genomföra bytet. att operatörer ska kunna förpliktas att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster. att allmänna kommunikationsnät i byggnader ska kunna utnyttjas gemensamt av flera operatörer. att tillvägagångssätt för att hantera företag med betydande inflytande på en marknad förnyas. Tillsynsmyndigheter ska som huvudregel göra marknadsanalyser minst vart tredje år. att så kallade cookie-filer bara får sparas på datorn om användaren informeras om ändamålet med dem och samtycker. En cookie-fil är en fil med information som läggs in och sparas på den egna datorns hårddisk när man besöker vissa webbplatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om IT-politiska frågor. Skälet är bland annat redan genomförda insatser och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna behandlar. Motionerna tar bland annat upp integritetsskyddet inom elektroniska kommunikationer, internationell roaming för datakommunikationstjänster och öppen källkod och öppna standarder.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 33, 91 minuter
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-18
- Beslut
- 2011-05-18
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2010/11:TU24
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om luftfartsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om flygplatser och om miljö- och säkerhetsfrågor inom flyget.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 26, 79 minuter
- Justering
- 2011-04-28
- Debatt
- 2011-05-11
- Beslut
- 2011-05-11
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2010/11:TU21
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om cykelfrågor. Skälet är främst att regeringen har tillkallat en särskild utredare som ska göra en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Motionerna handlar bland annat om mål för cykelpolitiken samt infrastrukturåtgärder och trafikregler för cykling.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 22, 83 minuter
- Justering
- 2011-04-14
- Debatt
- 2011-04-28
- Beslut
- 2011-04-28
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2010/11:TU18
En av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor vid bilkörning är förarens koncentration. Samtal i mobilen under bilkörning är enligt många undersökningar en riskfaktor. Riksdagen har därför beslutat att regeringen ska granska aktuell forskning om mobiltelefoni och trafiksäkerhet. Regeringen ska sedan, senast under 2012, återkomma till riksdagen med förslag på vilka åtgärder som krävs, eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller användandet av mobiler vid bilkörning. Den snabba tekniska utvecklingen gör det viktigt att ha ett teknikneutralt perspektiv. Av den orsaken är det viktigt att alla distraherande faktorer, till exempel SMS, uppmärksammas. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om trafiksäkerhet. Ett av de främsta skälen är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om viltstängsel, arbetsmiljön för vägarbetare och trötta bilförare. Andra motioner handlar om stopplikten vid övergångsställe, körkortsutbildningen och dubbdäck.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 28, 95 minuter
- Justering
- 2011-04-05
- Debatt
- 2011-04-13
- Beslut
- 2011-04-14
- Dokument & lagar
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2010/11:TU13
Riksdagen sa nej till 30 motioner från allmänna motionstiden 2010 om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor. Skälen är bland annat ny lagstiftning och att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Ett annat skäl är att riksdagen tidigare under riksmötet tagit ställning i frågan. Motionerna handlar bland annat om järnvägspolitik, kollektivtrafik, färdtjänst, tillgänglig kollektivtrafik för funktionshindrade samt Gotlandstrafiken.- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 26, 87 minuter
- Justering
- 2011-03-15
- Debatt
- 2011-04-07
- Beslut
- 2011-04-13
- Dokument & lagar
Sjöfart
Betänkande 2010/11:TU16
Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2010. Motionerna handlar bland annat om sjöfartens utveckling, säkerhets- och miljörelaterade sjöfartsfrågor samt fritidsbåtsverksamheten. En anledning är att regeringen just nu arbetar med ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete för att stärka den svenska sjöfarten och konkurrenskraften för sjöfartsnäringen. En annan anledning är att det redan bedrivs ett omfattande arbete både nationellt och internationellt då det gäller miljöanpassad och säker sjöfart.- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 32, 104 minuter
- Justering
- 2011-03-03
- Debatt
- 2011-04-07
- Beslut
- 2011-04-13
- Dokument & lagar
Kostnadskontroll i stora väginvesteringar
Betänkande 2010/11:TU14
Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen i stora väginvesteringar mellan 2005 och 2009. Granskningen visar att regeringen och Trafikverket (tidigare Vägverket) inte har gjort tillräckligt för att garantera en bra kontroll av kostnader vid genomförandet av stora väginvesteringar. Satsningar inom infrastruktur blir ofta betydligt dyrare än vad som har planerats från början. Riksdagen har inte heller fått en rättvis bild av de verkliga kostnadsökningarna i beslutade väginvesteringar. Riksdagen ser allvarligt på de brister som Riksrevisionen identifierat men konstaterar att flera åtgärder vidtagits för att komma till rätta med problemen. En omfattande översyn av planeringsprocessen för byggande av transportinfrastruktur pågår också. Riksdagen avslutar därför ärendet utan några åtgärder.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 18, 70 minuter
- Justering
- 2011-03-03
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-17
- Dokument & lagar
Väg-, fordons- och trafikfrågor
Betänkande 2010/11:TU12
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om väg-, fordons- och trafikfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förnybara drivmedel, åtgärder inom taxibranschen, fordonsbesiktning och registreringsskyltar. Andra motioner handlar om digitala färdskrivare, övergivna fordon och parkeringsfrågor.- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 19, 69 minuter
- Justering
- 2011-03-03
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-17
- Dokument & lagar
Alkolås efter rattfylleri
Betänkande 2010/11:TU7
Provverksamheten med alkolås för personer som dömts för rattfylleri blir permanent. Den som har dömts för rattfylleri, och som uppfyller kraven för alkolås, får behålla sitt körkort om han eller hon går med på att få alkolås installerat i bilen och vissa andra förutsättningar är uppfyllda. För att få fler människor att välja alkolås kommer kostnaderna för ansökan om så kallat villkorat körkort att sänkas. Dessutom kommer spärrtiden för dem som väljer att få sitt körkort spärrat att förlängas, så att den blir minst lika lång som tiden för dem som väljer alkolås.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 26, 73 minuter
- Justering
- 2010-11-25
- Debatt
- 2010-12-08
- Beslut
- 2010-12-09
- Dokument & lagar
Åtgärder för att höja kvaliteten i järnvägssystemet
Betänkande 2010/11:TU5
Järnvägsföretag och de som är ansvarig för själva järnvägsnätet ingår redan i dag avtal om hur trafiken ska organiseras. I framtiden ska den av parterna som orsakar en avvikelse från avtalet betala en så kallad kvalitetsavgift till den andra parten. Syftet är att öka punktligheten, minska driftstörningar och höja kvaliteten i järnvägssystemet. Det blir möjligt att göra vissa undantag från regeln om kvalitetsavgifter, till exempel för lågt trafikerade järnvägsnät eller under sådana tider på dygnet då risken för driftstörningar är obetydlig.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 51 minuter
- Justering
- 2010-11-30
- Debatt
- 2010-12-08
- Beslut
- 2010-12-09
- Dokument & lagar
Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte
Betänkande 2009/10:NU26
Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 124, 472 minuter
- Justering
- 2010-05-27
- Debatt
- 2010-06-17
- Beslut
- 2010-06-17
- Dokument & lagar
Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer
Betänkande 2009/10:KrU12
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att konstnärernas inkomstgarantier ska avskaffas successivt. Beslutet innebär att de pengar som finns avsatta för inkomstgarantierna ska efter hand föras över till pensionsgrundande långtidsstipendier. De konstnärer som idag har inkomstgaranti berörs inte av beslutet. Inkomstgarantin för konstnärer infördes 1976. I dag har högst 157 personer livslånga inkomstgarantier.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 88 minuter
- Justering
- 2010-04-27
- Debatt
- 2010-05-21
- Beslut
- 2010-05-26
- Dokument & lagar
Museer och utställningar
Betänkande 2009/10:KrU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 som i huvudsak tar upp olika museifrågor. I två motioner föreslås att Forum för levande historia avvecklas. Kulturutskottet framhåller att organisationsformen prövades ingående när myndigheten etablerades och att det därför saknas skäl att ompröva den. I en annan motion föreslås att minst 6 miljoner kronor under en femårsperiod ska föras över från Forum för levande historias anslag till en internationell stiftelse vars syfte är att bevara Auschwitz-Birkenau. Andra motioner handlar bland annat om inrättandet av ett resurscentrum för fred och global utveckling och att utreda möjligheten att på offentlig plats hedra minnet av ambassadör Harald Edelstam.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 42 minuter
- Justering
- 2010-03-02
- Debatt
- 2010-03-17
- Beslut
- 2010-03-18
- Dokument & lagar
En politik för det civila samhället
Betänkande 2009/10:KrU7
Riksdagen beslutade om mål och inriktning för politiken för det civila samhället, som därmed ersätter den nuvarande folkrörelsepolitiken och dess mål. Det civila samhället används i betydelsen arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Målet för politiken ska vara att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Vidare ska förutsättningarna stärkas för det civila samhället att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Riksdagen sa också nej till ett antal motionsyrkanden som bland annat rör nya ett nytt mål för folkrörelsepolitiken.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 23, 77 minuter
- Justering
- 2010-02-04
- Debatt
- 2010-02-18
- Beslut
- 2010-03-03