Sök

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 53 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

En ny lag om rikssjukvård börjar gälla den 1 januari 2007. Rikssjukvård ska avse hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen ska bestämma vilken hälso- och sjukvård som utgör rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där man kan säkerställa en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva rikssjukvård.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2006-04-19

Debatt

2006-05-04

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade ja till motionsförslag om att samla alla föreskrifter om patientens ställning och rättigheter på ett och samma ställe, vilket kommer att underlätta för både patienter och vårdpersonal. Riksdagen sade nej till övriga motioner om hälso- och sjukvård som lämnats in bland annat under den allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

38

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

50, 173 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ändringar i läkemedelslagstiftningen. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv. Ändringarna syftar till att förenkla och förtydliga kraven för att godkänna läkemedel för försäljning samt utveckla den inre marknaden för läkemedel i EU. Definitionen av begreppet läkemedel vidgas, vilket bland annat innebär att homeopatika kommer att räknas som läkemedel. Det blir förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten och humanläkemedel som inte godkänts för försäljning. Läkemedelsverket ska få tillsyn över marknadsföringen av läkemedel. Detta gäller även marknadsföring som förekommer i tv och som i dag övervakas av Konsumentombudsmannen, KO. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2006.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 42 minuter

Justering

2006-03-28

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-05

Landstingen får inte överlämna uppgiften att bedriva sjukvård som ges vid universitetssjukhus till någon annan. För att driften av sjukvård vid övriga sjukhus ska få överlämnas måste entreprenören bedriva verksamheten utan syfte att dela ut vinst och enbart med offentlig finansiering. Det innebär det regeringsförslag till stopplag som riksdagen sagt ja till. Med ett vinstutdelningssyfte inom hälso- och sjukvården riskerar vården och kötiderna, enligt riksdagen, att anpassas mer efter hur resursstarka patienterna är och mindre efter de medicinska behoven. Kravet på att vården ska vara offentligt finansierad innebär att det inte ska gå att "köpa sig" förbi en vårdkö. Riksdagen är också överens med regeringen om att minst ett sjukhus i varje landsting ska bedrivas i det egna landstingets regi. Den så kallade stopplagen består av vissa ändringar av hälso- och sjukvårdslagen. Stopplagen träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

59, 1 minuter

Justering

2005-06-02

Debatt

2005-06-15

Beslut

2005-06-15

Riksdagen gjorde tre uttalanden om hälso- och sjukvårdsfrågor med anledning av förslag från Riksrevisionens styrelse och motionsförslag. Det första uttalandet handlar om dels behovet av en förbättrad styrning och uppföljning av riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, dels behovet av att utveckla återrapporteringen av resultatet av verksamheten till riksdagen. Riksdagen uttalade också på denna punkt att ett genusperspektiv bör anläggas på arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapportering av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det andra uttalandet handlar också om prioriteringar inom hälso- och sjukvården: Utgångspunkten i arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården måste vara att varje patient ska få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Varje fall är unikt och ska bedömas utifrån den enskilda patientens behov. Prioriteringar av enskilda patienter bör därför aldrig ske efter i förväg fastställda mallar eller kriterier. Detta är en viktig utgångspunkt som regeringen bör beakta i det fortsatta arbetet med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Det tredje uttalandet handlar om hur ett förmånssystem för speciallivsmedel ska utformas: Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till förmånssystem för dem som av medicinska skäl är beroende av speciallivsmedel.

Behandlade dokument

250

Förslagspunkter

67

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

58, 1 minuter

Justering

2005-02-01

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02

Det ska ställas högre krav på de sjukhus där man gör ingrepp för transplantationer. Socialstyrelsen ska kunna bestämma att sjukhusen ska ha tillgång till donationsansvariga läkare och kontaktansvariga sjuksköterskor. Läkarna och sjuksköterskorna ska förbereda för donationer och ge stöd och information till de avlidnas närstående. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2005.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2004-11-09

Debatt

2004-12-09

Beslut

2004-12-09

Läkemedelslagens regler om klinisk prövning av läkemedel på människor ändras. Ändringarna handlar i huvudsak om utökade krav på information om och samtycke till kliniska läkemedelsprövningar samt begränsningar av när sådana prövningar får utföras på underåriga och icke beslutskompetenta vuxna.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

28

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Justering

2004-03-09

Debatt

2004-03-31

Beslut

2004-04-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2004. Totalt fördelas 37,7 miljarder kronor. Riksdagen gav också regeringen två uppdrag: Regeringen bör bedöma verksamheten vid Rett Center och återkomma till riksdagen med förslag på hur den kan finansieras på lång sikt. Rett Center är ett nationellt centrum för medicinsk specialistvård, forskning och information om Rett syndrom. Det är landets enda i sitt slag. Regeringen bör också snabbt återkomma till riksdagen och berätta vad man har gjort för de mest utsatta i samhället, som hemlösa och tunga missbrukare, och vad det givit för resultat. Man bör också tala om vad man planerar att göra för dem inom den närmaste framtiden.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

34

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

83, 1 minuter

Justering

2003-11-25

Debatt

2003-12-04

Beslut

2003-12-04

Från den 1 april 2003 får Läkemedelsförmånsnämnden möjlighet att pröva om förbrukningsartiklar ska ingå i läkemedelsförmånerna. Nämnden får också möjlighet att bestämma försäljningspris för varorna. Beslutet gäller förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller som behövs för att själv kontrollera medicineringen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 1 minuter

Justering

2003-02-18

Debatt

2003-03-05

Beslut

2003-03-05

En ny ordning för det offentliga subventionssystemet för läkemedel införs den 1 oktober 2002. En ny självständig nämndmyndighet - Läkemedelsförmånsnämnden - ska ansvara för beslut om subventionering och prisreglering när det gäller läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Läkemedel ska kunna ingå i läkemedelsförmånen bara om de uppfyller vissa kriterier. Ett läkemedel som ska lämnas ut mot recept ska bytas ut mot det billigaste utbytbara läkemedel som finns tillgängligt på det enskilda apoteket. Receptutfärdaren kan på receptet motsätta sig utbyte, dock endast av medicinska skäl. Läkemedlet får inte heller bytas ut om patienten betalar mellanskillnaden i pris mellan det förskrivna läkemedlet och ett billigare utbytbart läkemedel.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

36

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Justering

2002-03-14

Debatt

2002-04-04

Beslut

2002-04-05

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelser med redogörelser för verksamheten inom organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 1999 och för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1999 samt skrivelserna Sverige i Förenta nationerna och Att förebygga väpnade konflikter. Riksdagen lade också till handlingarna den redogörelse för verksamheten under 1999 som lämnats av Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. Vidare avslogs eller besvarade motioner från allmänna motionstiderna 1999/98, 1999/2000 och 2000/01 om säkerhetsordningen på global nivå, på europeisk nivå och vad gäller svensk säkerhetspolitik.

Behandlade dokument

93

Anföranden och repliker

59, 1 minuter

Beredning

2000-10-10

Justering

2001-03-27

Debatt

2001-04-25