Sök

Riksdagen sade nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

49, 149 minuter

Beredning

2006-03-14

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Inkomstskattelagen och kupongskattelagen ändras med anledning av den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ) samt vissa andra frågor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

12, 23 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 talat om att den tänker följa hur frågan om församlingsindelningen och dess betydelse för folkbokföringen utvecklas. Riksdagen tycker att det är motiverat att gå ännu längre och begär därför en översyn. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-15

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om fastighets- och förmögenhetsbeskattning. Skälet är i de flesta fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2005-03-08

Debatt

2005-03-23

Beslut

2005-03-23

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om företags- och kapitalbeskattning. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

28

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 70 minuter

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-03-08

Debatt

2005-03-23

Beslut

2005-03-23

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om inkomstbeskattningens utformning. Motionerna handlar om utformningen av skatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget för resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor, förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen av lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av bär, svamp och kottar.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

25

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 22 minuter

Justering

2005-03-08

Debatt

2005-03-23

Beslut

2005-03-23

De som bor i utlandet och arbetar i Sverige ska få betala skatt enligt inkomstskattelagen. Därmed kommer de få möjlighet att göra skatteavdrag för inkomsternas förvärvande, vilket nuvarande reglerna inte tillåter. Dessutom ska de som tjänat in 90 % av sin skattepliktiga inkomst i Sverige få rätt till personliga avdrag, som till exempel allmänna avdrag och grundavdrag. Lagändringarna ska börja gälla från och med den 1 januari 2005. Lagändringarna innebär också att utlandsboende ska betala kommunalskatt som motsvarar kommunernas och landstingens genomsnittliga skattesats för det aktuella beskattningsåret.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket för 2005.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2004-11-16

Debatt

2004-11-30

Beslut

2004-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Antalet platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar. Sysselsättningsstödet till kommunerna utökas kraftigt. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. En tillfällig satsning på vidareutbildning inom vård, skola och omsorg genomförs. Samtidigt satsas resurser för att öka antalet anställda inom förskolan med 6 000 personer. Det införs ett friår från 2005 i hela landet med 12 000 platser. Friåret innebär att du kan ansöka om att vara ledig från ditt arbete med en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan. Ledigheten ska vara minst tre månader och upp till ett år. Din arbetsgivare måste anställa en vikarie som är arbetslös. Grundavdraget höjs med 2 400 kr. Fordonsskatten och skatten på bensin och diesel höjs. Skatten på el i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh. Arvs- och gåvoskatten försvinner från den 1 januari 2005. Förmögenhetsskatten sänks. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kr 2006 och flerbarnstillägget ska börja gälla från det andra barnet. Taket i föräldraförsäkringen höjs från 7,5 till 10 prisbasbelopp den 1 juli 2006. Det är en höjning från drygt 24 000 kronor till drygt 32 000 kronor per månad. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till taket. Den så kallade lägstanivån i föräldraförsäkringen höjs från 60 till 180 kr per dag. Från 2006 satsas 1 miljard kronor på insatser för barnfamiljer med svag ekonomi. Bostadstilläggen för pensionärer höjs ytterligare nästa år. Biståndet höjs så att Sverige 2006 når målet på 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

85, 142 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-11

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Riksdagen har godkänt ett regeringsförslag om följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten som riksdagen antog 2002 (se 2002/03:SkU5 ). Ändringarna innebär att så kallat sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar ska fördelas på de mottagna andelarna. Reglerna föreslås gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. På begäran av den skattskydlige ska reglerna också kunna tillämpas på andelsbyten som skett tidigare. Riksdagen har också sagt ja till regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska betala skatt enbart för inkomst på grund av fastighetsinnehav. Riksdagen ger dessutom regeringen i uppdrag att se över reglerna om begränsad skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som utövar allmännyttig verksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Beredning

2003-11-20

Justering

2004-11-09

Debatt

2004-11-24

Beslut

2004-11-24

Reglerna för CFC-beskattningen ändras. De nya CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall ska beskattas löpande för det utländska bolagets inkomster. Reglerna är ett komplement till det beslut som riksdagen tog i våras om gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (se 2002/03:SkU14 ). Syftet är att motverka omfattande skatteplanering till följd det tidigare beslutet. De nya CFC-reglerna börjar gälla den 1 januari 2004. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka om den så kallade filialregeln utformats på rätt sätt.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2003-11-25

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Riksdagen tillkännagav för regeringen vad utskottet anfört om den inriktning av jämställdhetspolitiken som finns i vårpropositionen och det arbete som pågår inom Regeringskansliet kring jämställdhetsfrågor samt kring strategierna för en jämställd arbetsgivarpolitik, både i den statliga förvaltningen och i övriga offentliga verksamheter. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att huvudregeln även i fortsättningen bör vara att myndigheterna tillhandahåller betalkort med personligt betalningsansvar till de anställda. Undantag från denna huvudregel bör motiveras särskilt. Riksdagen avslog dessutom motioner om skatt på valutatransaktioner och finansiering av större infrastrukturinvesteringar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

27, 68 minuter

Justering

2002-05-30

Debatt

2002-06-12

Beslut

2002-06-12

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2002. Anvisade medel ökar med 6 451 miljoner kronor netto. Bland de största posterna kan nämnas följande: Eftersom sjukfrånvaron fortsätter att öka höjs anslaget för sjukpenning och rehabilitering med 2 500 miljoner kronor. Till följd av ett fortsatt högt antal konkurser ökas bidraget till lönegarantiersättning med 970 miljoner kronor. För att inte handläggningstider och väntetider i Migrationsverkets mottagandesystem ska öka höjs flera anslag inom politikområdet Migrationspolitik med sammanlagt 680 miljoner kronor. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att regeringen i arbetet med nästa års statsbudget bör uppmärksamma huruvida storleken på anslaget för ersättningar för viltskador motsvarar de faktiska förhållandena.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

25

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

21, 74 minuter

Beredning

2002-05-14

Justering

2002-05-30

Debatt

2002-06-12

Beslut

2002-06-12

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

46, 125 minuter

Beredning

2002-05-14

Justering

2002-05-30

Debatt

2002-06-12

Beslut

2002-06-12

Riksdagen avslog regeringens förslag om att det i offentlig upphandling ska vara tillåtet att direktupphandla om upphandlingens värde understiger fem prisbasbelopp, i dag 189 500 kronor. Effekterna av en fastställd gräns för direktupphandling behöver analyseras ytterligare och de nuvarande bestämmelserna som anger att direktupphandling får medges om det är fråga om lågt värde behålls tills vidare. Riksdagen godkände regeringens övriga förslag om offentlig upphandling. Den som upphandlar får hänvisa till kriterier för miljömärken om de är vetenskapligt grundade. I ett tillkännagivande uttalas att regeringen bör fortsätta arbeta för att EG:s och andra internationella regler ändras så att det blir möjligt att ta större miljöhänsyn vid upphandling. En upphandlande enhet får ställa särskilda krav på hur ett uppdrag i ett upphandlingskontrakt ska utföras. I ett tillkännagivande uttalas att regeringen bör fortsätta arbeta för att det ska vara möjligt att ställa villkor om sociala och arbetsmarknadspolitiska hänsyn vid offentlig upphandling i den utsträckning EG-rätten medger det. Leverantörer får bättre möjligheter att överklaga beslut om tilldelning av en upphandling. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002. Vidare förordas i ett tillkännagivande en förnyad prövning av ställningen för Nämnden för offentlig upphandling i samband med utredningen om myndighetsstrukturen när det gäller konsument- och konkurrensfrågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

18

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 66 minuter

Beredning

2002-01-17

Justering

2002-05-23

Debatt

2002-06-12

Beslut

2002-06-12

Kommunkontosystemet får en ny finansieringsmodell. Från kommunkontosystemet utbetalas ersättningar som kompenserar kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Systemet finansieras genom att kommuner och landsting betalar avgifter som är avsedda att täcka uttagen. Den nya finansieringsmodellen innebär att avgifterna som kommuner och landsting betalar avskaffas och att uttagen ur systemet sker från statsbudgetens inkomstsida. Kontrollen av kommunkontosystemet ökar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 87 minuter

Justering

2002-05-16

Debatt

2002-06-04

Beslut

2002-06-05

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om ramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2002, med undantag för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Ramen för 2002 för utgiftsområde 23 sänks med 3,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Detta eftersom riksdagen i ett annat ärende (2001/02:FiU11) beslutat att utbetalningarna av de för 2002 avsatta medlen för arealersättningar helt eller delvis tidigareläggas till 2001. Utgiftsramarna är styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgetförslagen. Statens inkomster beräknas bli 732,7 miljarder för nästa år och statens utgifter 713,9 miljarder kronor, vilket innebär ett budgetöverskott om 18,8 miljarder kronor. Sveriges ekonomi står på en stabil grund vilket gör det möjligt att genomföra reformer och skattesänkningar för sammanlagt 44 miljarder kronor.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

19

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

116, 442 minuter

Beredning

2001-10-16

Justering

2001-11-09

Debatt

2001-11-21

Beslut

2001-11-21

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om avfallsfrågor. Motionerna behandlar frågor upp om återvinning, slam, marksanering och återvinning av burkar av aluminium och andra material m.m.

Behandlade dokument

13

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Beredning

2001-04-26

Justering

2001-05-15

Debatt

2001-06-12

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över miljöklassningen av bensin och dieselolja. Kriterierna för miljöklassning bör utformas så att de ej missgynnar mer miljövänliga bränslen.

Behandlade dokument

39

Anföranden och repliker

22, 66 minuter

Beredning

2001-04-19

Justering

2001-05-03

Debatt

2001-06-12

Riksdagen beslutade om fem delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. De fem delmålen avser kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, miljö- och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier samt riktvärden för miljökvalitet. Giftfri miljö är ett av 15 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutade om våren 1999 (se 1998/99:MJU6 ).

Behandlade dokument

17

Anföranden och repliker

33, 218 minuter

Beredning

2001-03-06

Justering

2001-04-05

Debatt

2001-06-12