Sök

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet innebär att statens utgifter 2021 ökar med 23,3 miljarder kronor och omfattar bland annat följande åtgärder:

• Omställningsstödet till företag, omsättningsstödet till egenföretagare och stödet till handelsbolag förlängs till och med juni 2021. Drygt 11 miljarder kronor avsätts till detta.
• Ersättningar i sjukförsäkringen till vissa riskgrupper, ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare, det undantagna kravet på läkarintyg och statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med juni 2021. Cirka 6 miljarder kronor avsätts med anledning av detta.
• Ett nytt evenemangsstöd till arrangörer som innebär att staten står för delar av den ekonomiska risken om ett evenemang inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av covid-19. 3 miljarder kronor avsätts till detta. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen.
• Ökade medel, 2,4 miljarder kronor under 2021, till kultur- och idrottsverksamhet i hela landet samt till lovaktiviteter för barn och unga.
• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att även gälla under 2021.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder och nivån på anståndsavgiften ska sänkas.

Riksdagen gav regeringen befogenhet att utöka Folkhälsomyndighetens låneram med 10 miljarder kronor, till totalt 21 miljarder kronor, för att myndigheten ska kunna teckna ytterligare avtal om vaccin mot covid-19. Beslutet om utökad låneram har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet, vilket betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 23,3 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 3,2 miljarder kronor 2021, till följd av den fortsatta skattefriheten för förmånerna fri parkering och gåvor och av den ytterligare utökningen av möjligheterna till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-04-20

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Regeringen har lämnat förslag till ytterligare åtgärder för att lindra effekterna i samhället av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. Ett ekonomiskt stöd, omställningsstöd, införs för företag som fått minskad omsättning till följd av spridningen av viruset. Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privatbostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Beslut om stöd fattas efter ansökan från företaget av Skatteverket och betalas ut till företaget via skattekontot. Reglerna om omställningsstöd börjar gälla den 22 juni 2020.

Regeringen har också lämnat förslag till ändringar i statens budget för 2020. Utgifterna i budgeten ökar med 51,2 miljarder kronor. Ökningen består i huvudsak av finansieringen av omställningsstödet (39 miljarder kronor), ökad testning och smittspårning (5,9 miljarder kronor) och ökade generella statsbidrag till kommuner och regioner (6 miljarder kronor).

Därtill har regeringen föreslagit statliga garantier till dels EU för lån till medlemsstater, SURE, dels Europeiska investeringsbanken för en garantifond för stöd till företag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade även regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med förslag som stärker enskilda näringsidkares möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

För att lindra de negativa ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset och skapa möjligheter till utbildning och kompetensutveckling har regeringen lagt fram flera förslag till ytterligare åtgärder. Bland annat ska mer pengar i statens budget för år 2020 gå till ersättning för höga sjuklönekostnader, sjukpenning, bidrag till att hålla igång kollektivtrafiken samt bidrag till folkhälsa och sjukvård.

De anvisade medlen i statens budget för år 2020 ökar med 23,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Statens behov av att låna ökar med motsvarande belopp.

Regeringen har föreslagit ett tidsbegränsat tilläggsbidrag inom bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. Denna lagändring ska gälla från och med den 1 juli till och med 31 december 2020.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att studerandes inkomster vid extraordinära händelser i fredstid ska beaktas på ett annat sätt än vad som normalt gäller vid beslut om studiestartstöd. Denna lagändring börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-02

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder för att dämpa de negativa samhällseffekterna av det nya coronavirusets spridning. Förslagen gäller bland annat anpassningar av de stödinsatser som redan som införts, samt effektivare kontroller för att motverka fusk med insatserna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en sjätte ändringsbudget som bland annat omfattar:

• Förstärkt stöd vid korttidspermitteringar 1 maj-31 juli så att en anställd kan gå ner i tid med 80 procent och få en löneminskning med 12 procent, samt ökade resurser för att göra kontroller hos arbetsgivare som ansökt om stödinsatser.
• Tillfälligt borttagen förmånsbeskattning för fri parkering vid arbetsplatsen samt för gåvor till anställda till ett värde av max 1 000 kronor per anställd.
• Sänkt avgift för uppskjutna skatteinbetalningar, så kallade anstånd. Avgiften sänks till 0,2 procent av beviljat belopp och de första sex månaderna blir avgiftsfria.
• Utökade möjligheter att utbyta information mellan olika enheter på Skatteverket med syfte att bland annat förebygga brott och göra skattebeslut mer korrekta.

Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna i statens budget med totalt 76 miljarder kronor och en minskning av intäkterna med 0,4 miljarder.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett förslag om tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fria måltider samt transporter till och från arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-05-26

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020, med anledning av coronaviruset. Förändringarna innebär bland annat lättnader i arbetslöshetsförsäkringen och att fribeloppet för studiestöd slopas. Ändringarna börjar gälla den 13 april.

Ändringarna i budgeten innebär att vissa myndigheter och organisationer får ökade anslag, till exempel ökas anslagen för att kunna testa fler personer för coronaviruset, Socialstyrelsen får ökade anslag för att kunna säkra tillgången till skyddsutrustning och intensivvårdsutrustning och organisationer som arbetar med utsatta barn och våldsutsatta personer får mer pengar.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-04-07

Bordläggning

2020-04-07

Debatt

2020-04-08

Beslut

2020-04-08

Regeringen ska under 2020 få rätt att ställa ut kreditgarantier om sammantaget högst 100 miljarder kronor till svenska kreditinstitut. Garantierna gäller lån till i första hand små och medelstora företag. Anledningen är att många företag har drabbats hårt av inkomstbortfall, försämrad likviditet och svårigheter att få lån på grund av spridningen av det nya coronaviruset.

Enligt regeringen bör den statliga kreditgarantin kunna täcka de mest akuta finansieringsbehoven för företagen. För kreditinstituten innebär förslaget att deras risk vid utlåning minskar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Riksgäldskontoret har fått i uppdrag av regeringen att förbereda så att garantiprogrammet omedelbart kan verkställas.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Med anledning av coronaviruset sa riksdagen i huvudsak ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020.

Förändringarna innebär bland annat att staten tillfälligt tar tre fjärdedelar av kostnaderna för korttidspermitterad personal, att staten tar över sjuklöneansvaret i två månader, att karensavdraget tillfälligt slopas och att kommuner och regioner kompenseras för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården. Ändringarna i budgeten innebär också att berörda statliga myndigheter får tillskott, att anslaget för smittbärarpenning höjs och att det införs en möjlighet för regeringen att ändra reglerna för studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd vid ledighet.

De flesta av ändringarna börjar gälla den 7 april och vissa tillämpas från den 16 mars 2020.

Riksdagen anser att räntan för de företag som får anstånd på att betala in sin skatt är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att sänka räntan. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-02

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget för 2020 med anledning av coronaviruset. Ändringarna innebär en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter. Ändringarna syftar till att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag i följderna av spridningen av coronaviruset.

Riksdagen godkände även en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. Förslaget om anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter innebär att statens inkomster beräknas minska med 27 miljarder kronor 2020. För 2021 beräknas i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp.

Ändringarna börjar gälla den 30 mars 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2020-03-24

Bordläggning

2020-03-25

Debatt

2020-03-26

Beslut

2020-03-26

Regeringen får rätt att under 2020 utfärda kreditgarantier på högst 5 miljarder kronor för lån till flygföretag som den 1 januari i år hade svenskt tillstånd att bedriva kommersiell luftfart och som har sin huvudsakliga verksamhet eller sitt säte i Sverige. Det innebär att staten garanterar de lån som flygföretagen får från kommersiella banker. Anledningen är spridningen av coronaviruset, som gjort att efterfrågan på flygresor har minskat kraftigt. Flygföretagen är i en akut ekonomisk situation och har svårt att få lån.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga. Kreditgarantierna måste anmälas och godkännas av EU-kommissionen innan de kan utfärdas.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Den extraordinära situationen för flygföretagen med anledning av coronaviruset innebar enligt regeringen sådana skäl och riksdagen höll med.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2020-03-18

Bordläggning

2020-03-19

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Riksdagen anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar.

Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

120, 307 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 93 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 15 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

71, 255 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20