Sök

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Svenska redare ska kunna få tillstånd för beväpnad bevakning ombord på fartyg som riskerar att utsättas för piratangrepp. Syftet är att göra det möjligt att skydda fartyget, besättningen, passagerarna och lasten mot angrepp av utomstående personer. Tillståndet innebär att säkerhetspersonalen har rätt att inneha vissa slag av skjutvapen och ammunition ombord. Förslaget är i linje med rekommendationerna från Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.

Sjöröveriet har ökat under det senaste decenniet, från att tidigare ha utgjort ett relativt begränsat problem. Det finns dock inte något känt exempel på att pirater har lyckats ta sig ombord på ett fartyg som haft beväpnad säkerhetspersonal. Riksdagen betonar samtidigt att det är viktigt att undvika att beväpnade säkerhetsstyrkor leder till en upptrappning av våldet vid ett eventuellt piratangrepp.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Planeringssystemet för transportinfrastrukturen ska bli effektivare och reglerna förenklas:

• Den ekonomiska planeringen ska knytas fastare till den statliga budgetprocessen.
• Den långsiktiga ekonomiska planeringen som görs för ett tiotal år i taget ska kompletteras med årliga beslut om vilka byggprojekt som kan starta med hänsyn till budgetramarna och det aktuella planeringsläget.
• Den fysiska planeringen, som i dag består av flera skeden, görs om till en sammanhållen process.

De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om transportinfrastrukturens planering. Motionerna handlar bland annat om finansieringsfrågor, den så kallade fyrstegsprincipen som grund för trafikplaneringen och jämställdhet inom transportsystemet. Andra motioner handlar om ändringar i den nationella planen för transportsystemet och om ökade statliga satsningar på infrastruktur för elbilar. Riksdagen menar att det redan pågår arbete inom flera områden. Man hänvisar också till den infrastrukturproposition som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen under hösten 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen godkände regeringens skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, ägarstyrning, jämställdhet, löner för ledande befattningshavare och bolagen SAS, Sveaskog och Vattenfall.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Riksdagen beslutade att stoppa försäljningen av statens aktier i Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen hade tidigare gett regeringen rätt att minska statens ägande i bolagen, men nu återkallade riksdagen den rätten. När det gäller Telia Sonera poängterar riksdagen att bolaget äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan separera accessnätet från Telia Soneras övriga verksamhet. Riksdagen talade också om för regeringen att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt statligt bolag. I budgetpropositionen nämnde regeringen att det kan bli aktuellt att överväga om en del av Vattenfall ska säljas. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motioner, en från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till en motion från Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner om statliga företag.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

49, 158 minuter

Beredning

2011-02-10

Justering

2011-03-01

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,9 miljarder kronor i anslag till energiområdet för 2011. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag till investeringsplan för perioden 2011-2013 och till finansiella befogenheter för 2011.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

55, 158 minuter

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-16

Beslut

2010-12-20

Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om inkomstbeskattningen av fysiska personer. Skälet är i vissa fall att regeringen och utredningar arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det gäller till exempel avdrag för gåvor till ideella organisationer, alkolås och värderingen av bilförmån och beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. I andra fall är skälet jobbskatteavdraget och andra reformer på skatteområdet som redan har genomförts. Det gäller motioner om olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden.

Behandlade dokument

132

Förslagspunkter

16

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

44, 153 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-10

Sverige ska ingå informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey, enligt ett beslut i riksdagen. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Jersey. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2009-11-03

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

64, 239 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-05-20

Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om taxering och skattebetalning. Motionerna innehåller förslag om skatte- och avgiftskontrollen, F-skattsedeln, skatteflyktslagen, skattetillägg, kostnader i skattemål samt betalning av avgift till trossamfund.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

27, 1 minuter

Justering

2008-02-19

Debatt

2008-03-05

Beslut

2008-03-05

Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2008.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 78 minuter

Justering

2007-11-13

Debatt

2007-11-22

Beslut

2007-11-22

Riksdagen sade ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Riksdagen håller bland annat med regeringen om att ett förstärkt jobbskatteavdrag bör införas samt att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska avskaffas. • Om ekonomiska vårpropositionen 2007

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

76, 245 minuter

Justering

2007-06-05

Debatt

2007-06-20

Beslut

2007-06-20

Riksdagen sade ja till regeringens budgetproposition för 2008. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under november-december fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Det andra steget i jobbskatteavdraget. Nystartsjobben utvidgas till att även gälla den offentliga sektorn, vilket bland annat ger kvinnor ökade möjligheter att få ett nystartsjobb. Så kallade nyfriskjobb ska underlätta för sjukfrånvarande att komma tillbaka i arbete. Nyfriskjobben är särskilda nystartsjobb, och subventionen vid anställning är ungefär dubbelt så hög som i nystartsjobben. En jämställdhetsbonus ska öka förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och för kvinnor att återgå i arbete under barnets första år. Ett klimatpaket med bland annat skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bland annat begränsa utsläppen av koldioxid. Jobbskatteavdraget förstärks med 10,7 miljarder kronor för att göra det mer lönsamt för de som är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden att arbeta och öka drivkrafterna för ytterligare arbete. Det införs ett system med reducerade socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn bland annat för att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Åtgärden finansieras genom att kapitalvinstskatten på privatbostäder höjs, utrymmet för uppskov begränsas och uppskoven räntebeläggs. Förmögenhetsskatten slopas från den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

116, 352 minuter

Beredning

2007-10-25

Justering

2007-11-13

Debatt

2007-11-21

Beslut

2007-11-21

Riksdagen skickade tillbaka ärendet om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen till arbetsmarknadsutskottet för ytterligare behandling. Utskottet hade föreslagit att införandet av den successiva sänkningen av a-kassan senareläggs, från den 1 januari 2007 till den 5 mars. Vidare hade utskottet föreslagit att ersättningen, för en person som under löpande ersättningsperiod med a-kassa genom arbete kvalificerar sig för ytterligare en period, ska kunna beräknas på den tidigare inkomsten. Nivån på ersättningen ska i sådana fall vara 65 procent. De föreslagna ändringarna i a-kassan omfattar: Arbetsvillkoret skärps. För att ha rätt till inkomstrelaterad a-kassa krävs 80 i stället för 70 timmars arbete per månad under sex månader (inom en ramtid av tolv månader) Den så kallade överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till fem år, från nuvarande sju år. Möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier, det så kallade studerandevillkoret, avskaffas Nivån på a-kassan sänks successivt under ersättningsperioden, från 80 procent av inkomsten i början av perioden till 65 procent mot slutet. Beräkningen av den så kallade normalarbetstiden som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen ändras. Arbetslöshetskassorna är skyldiga att betala så kallade finansieringsavgifter till staten för att bekosta en del av de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättning. Nu införs en förhöjd finansieringsavgift, vilket innebär höjda avgifter för a-kassornas medlemmar. Ändringarna, med undantag för den successiva sänkningen av nivån på ersättningen, föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

130, 361 minuter

Justering

2006-12-12

Debatt

2006-12-20

Beslut

2006-12-20

Riksdagen skickade tillbaka ärendet om förhandsbetalningar av a-kasseavgift till skatteutskottet för ytterligare behandling. Utskottet hade föreslagit att det inte ska gå att få skattereduktion för fack- och a-kasseavgifter som betalas in efter den 8 december 2006 om de gäller för tiden efter den 31 december 2006. Den som i dag betalar avgifter till fackföreningen och arbetslöshetskassan får en skattereduktion. Den möjligheten till skattereduktion försvinner efter årsskiftet. Skatteutskottet har uppmärksammat att det var möjligt att betala 2007 års avgifter på förhand och få skattereduktion. Organiserade förhandsbetalningar kan medföra en påtaglig minskning av årets skatteinkomster. Det framstår också som orättvist, menar utskottet, att personer som har ekonomisk möjlighet att förhandsbetala 2007 års avgifter ska få en skattelättnad som andra inte har möjlighet till. Utskottet föreslår därför övergångsbestämmelser som sätter stopp för sådana förhandsbetalningar.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

35, 71 minuter

Justering

2006-12-07

Debatt

2006-12-12

Beslut

2006-12-13

Riksdagen sade, med några ändringar, ja till regeringens budgetproposition för 2007. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken ska utformas så att rörligheten på arbetsmarknaden underlättas. Ett särskilt jobbskatteavdrag ska göra det lönsammare för särskilt låg- och medelinkomsttagare att arbeta. Arbetslöshetsförsäkringen reformeras. Arbetsvillkoret skärps, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ska öka med 10 miljarder kronor 2007. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program reduceras kraftigt och flera åtgärder avskaffas. Så kallade nystartsjobb införs från den 1 januari 2007 och innebär att arbetsgivaravgifterna tas bort för personer som under lång tid varit borta från det reguljära arbetslivet. Företagens kapitalförsörjning ska förbättras och företagens administrativa kostnader minska. Tillgängligheten i vården ska förbättras genom mer resurser till vårdgarantin. Fusk och överutnyttjande ska bekämpas. Fastighetsskatten fryses på 2006 års nivå i avvaktan på att skatten görs om till en kommunal avgift. Riksdagen ändrade i regeringens förslag på några punkter. Momsen på liftkort i skidliftar sänks från 12 till 6 procent redan från den 1 december för liftkort som ska användas efter årsskiftet. Det skattefria beloppet för plockning av bär, svamp och kottar höjs från 5 000 till 12 500 kronor från årsskiftet. Dessutom sänks utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv med 40 miljoner kronor eftersom inga anslag avsätts för bidrag till certifierade kassaregister.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

97, 297 minuter

Beredning

2006-11-07

Justering

2006-11-23

Debatt

2006-12-06

Beslut

2006-12-06

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om miljövänlig el med vindkraft. Beslutet innebär bland annat att fastighetsskatten för vindkraftverk sänks från 0,5% till 0,2% och att den pågående satsningen på pilotprojekt ska fortsätta, där ökat fokus ska läggas på landsdelar med goda vindförutsättningar. Regeringen har sagt att ett nationellt centrum för vindkraft ska inrättas, vilket riksdagen anser är positivt. Lagändringen av fastighetsskatten börjar gälla den 1 januari 2007 och ska tillämpas första gången vid taxeringen 2008.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14