Sök

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort.

Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.

Riksrevisionen tar upp reglerna för eftergift, det vill säga möjligheter att slippa betala, och vad som ska prövas som felaktig utbetalning. Det är viktigt att reglerna tillämpas och handläggs på ett likartat sätt av alla myndigheter, menar Riksrevisionen. Utskottet håller med och är därför positivt till att Pensionsmyndigheten ska lämna ett förslag om lagregler för hanteringen av återkrav av socialförsäkringsförmåner till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

67, 324 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-10

Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2009-09-24

Debatt

2009-10-14

Beslut

2009-10-21

Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

124, 431 minuter

Beredning

2008-04-17

Justering

2008-05-20

Debatt

2008-06-04

Beslut

2008-06-05

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2008-05-22

Debatt

2008-06-09

Beslut

2008-06-11

Arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. De nya reglerna om läkarintyg ska gälla i de fall inte annat gäller enligt kollektivavtal. Riksdagen sade också ja till följande regeringsförslag: Försäkringskassan ska inte längre behöva hämta in försäkringsläkarens bedömning för att besluta om medicinsk utredning vid förlängning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder läggs ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen och semesterlöneförsäkringen upphör att gälla. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

45, 146 minuter

Justering

2007-10-18

Debatt

2007-11-14

Beslut

2007-11-14

Kravet på att arbetsgivaren ska genomföra rehabiliteringsutredningar enligt lagen om allmän försäkring avskaffas. Arbetsgivaren ska i stället lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Det kan till exempel handla om upplysningar som rör den försäkrades arbetsuppgifter eller genom att arbetsgivaren medverkar till att undersöka möjligheterna till att bereda den försäkrade andra arbetsuppgifter. Bakgrunden till de ändrade reglerna är bland annat att arbetsgivaren i många fall inte har tillgång till den medicinska information som oftast behövs för att kunna bedöma om och när det är lämpligt att vidta rehabiliteringsåtgärder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 1 minuter

Justering

2007-05-08

Debatt

2007-05-23

Beslut

2007-05-23

Den som har till exempel änkepension ska kunna tillgodoräkna sig en förmånligare försäkringstid när man räknar ut ålderspension i form av garantipension än som är möjligt i dag. Den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension ska göras utan att man tar hänsyn till balansindex för de år ett sådant har fastställts. Bostadstillägg till pensionärer ska i fler fall än i dag ska kunna räknas om utan föregående underrättelse. Det gäller när taxeringsvärdet för en fritidsfastighet har ändrats och när pensionären samtidigt med bostadstillägg har bostadsbidrag och bostadsbidraget ändras. Vid inkomstprövning för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska inkomster beskattade i utlandet tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp för beskattning i Sverige. Detta för att uppnå likabehandling av svenska och utländska inkomster. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007. Riksdagen sade också nej till motioner bland annat om pensionsrätt vid retroaktiva utbetalningar och om fonder och avgifter i premiepensionssystemet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

55, 137 minuter

Justering

2007-02-27

Debatt

2007-03-14

Beslut

2007-03-14

Försäkringskassans försäkringsdelegationer avvecklas från och med den 1 januari 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att Försäkringskassan tar över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

27, 69 minuter

Justering

2006-12-05

Debatt

2006-12-20

Beslut

2006-12-21

En ny modell införs för beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för försäkrade utan anställning eller som har inkomst av annat förvärvsarbete. Enligt modellen ska SGI räknas om varje år och till grund för omräkningen ska ligga förändringen av konsumentprisindex (KPI). Personer som får ekonomiskt stöd enligt avtal mellan arbetsmarknadens parter ska omfattas av SGI under den tid de får sådan ersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005. För personer som får SGI som grundar sig på inkomst av annat förvärvsarbete ska SGI kunna räknas om första gången den 1 juli 2006, enligt de nya reglerna. Reglerna för beräkning av arbetsskadelivränta ändras den 1 januari 2006. Livräntan ska fastställas endast vid den tidpunkten från vilken livränta utbetalas för första gången. Livräntan ska bestämmas enbart på grundval av de inkomstförhållanden som gäller då. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Justering

2005-04-26

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna.

Behandlade dokument

157

Förslagspunkter

83

Reservationer

81 

Anföranden och repliker

116, 316 minuter

Justering

2004-11-25

Debatt

2004-12-08

Beslut

2004-12-09

Bör det vara möjligt att aktivt välja Sjunde AP-fondens Premiesparfond? Den frågan anser riksdagen behöver diskuteras. Där vill riksdagen att regeringen och dess Genomförandegrupp tillsammans med partierna som stod bakom pensionsreformen ska ta upp frågan om det ska vara möjligt att aktivt kunna välja Premiesparfonden. Frågan har kommit upp i motioner som handlar om pensionssystemet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 69 minuter

Justering

2004-03-02

Debatt

2004-03-18

Beslut

2004-03-24