Sök

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området - det så kallade fjärde järnvägspaketet - införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor:

• Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm-Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet.
• Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar.

Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm-Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

20

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2022-03-29

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Regeringen bör skyndsamt göra nödvändiga förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar. Detta för att minska de personskador och parkeringsproblem som har ökat kraftigt i framför allt stadsmiljöer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen.

Tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade cirka 115 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om cykelfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

27

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

28, 121 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

16

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon och cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om väg- och fordonsfrågor.

I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll i fordonsbesiktningen har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU.
• Regeringen bör se över hur Trafikverket utformar upphandlingar med entreprenörer så att de kan utföra snöröjning i rimlig tid, både åt staten och åt privata vägsamfälligheter.

Riksdagen sa nej till de övriga förslagen i motionerna, som bland annat handlade om en fossilfri fordonsflotta, infrastruktur för laddning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar samt parkeringsfrågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

91

Förslagspunkter

25

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

25, 119 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

64, 156 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
• Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
• Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

207

Förslagspunkter

21

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

41, 165 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

40, 159 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

• införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

18

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

23

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

36, 131 minuter

Justering

2021-04-13

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp.

Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

21

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2021-03-09

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

För att säkra Sveriges transportbehov under den pågående coronapandemin ska giltighetstiden för yrkesförares yrkeskompetensbevis kunna förlängas med sex månader. Anledningen är att pandemin gör det svårt att genomföra den fortbildning som förarna regelbundet måste gå för att förnya sitt yrkesbevis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska regeringen få besluta att förlänga yrkesbevis som slutar att gälla under perioden 1 februari-31 juli 2021. De förare vars bevis går ut tidigare, 1 november 2020-31 januari 2021, ska undantas från kravet att ha ett yrkesbevis. Det gäller under sex månader från det att beviset löper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021 och upphör den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen:

• Möjligheten till dispens bör gälla hela 2021 i stället för under sex månader.
• Regeringen bör genomföra åtgärder för att det ska bli möjligt att öka antalet distanstimmar i fortbildningen.
• Regeringen bör se till att Transportstyrelsen skyndsamt hanterar ansökningar och ger tillstånd till utbildningsföretag som vill erbjuda fortbildningskurser för yrkesförare.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2021-01-19

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20