Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

32

Reservationer

80 

Anföranden och repliker

11, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga. I skrivelsen redogör regeringen bland annat för sina nya mål för förenklingspolitiken. I korthet är de nya målen att

• de samlade regelverken ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation
• kostnaderna som följer av regler ska minska för svenska företag
• förvaltningsmyndigheternas handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta
• förvaltningsmyndigheternas bemötande och service till företag ska vara väl fungerande
• andelen digitala tjänster ska öka när det gäller företagens kontakter med myndigheter, i syfte att förenkla företagens uppgiftslämnande och övriga myndighetskontakter.

Riksdagen understryker vikten av att regeringen följer upp de nya målen och utvärderar de åtgärder som vidtas för att nå dem, samt redogör detta för riksdagen.

Riksdagen anser också att regeringen bör pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler när nya regler införs. En sådan klausul innebär att en regel inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt för att säkerställa att den fyller sin funktion. Riksdagen har genom ett tidigare tillkännagivande redan uppmanat regeringen att pröva solnedgångsklausuler för att undvika onödigt regelkrångel för företag. När regeringen i skrivelsen nu anser sig ha slutbehandlat det tidigare tillkännagivandet håller riksdagen inte med. Därför riktar riksdagen återigen ett tillkännagivande till regeringen om att pröva solnedgångsklausuler.

Med detta avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa även nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om regelförenkling för företag, handläggningstider och tillståndsprocesser.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

22

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Regeringen får besluta om nya regler för dels tidsfrister för kommuners handläggning av anläggningar som producerar förnybar el, dels kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkter för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Syftet med de nya reglerna är att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att ta ut en avgift för arbete kring störningsfri el. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna kommer bland annat från ett EU-direktiv och börjar gälla den 15 juli 2021.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt. En skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.

Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.

Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-28

Debatt

2018-05-29

Beslut

2018-05-30

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

• Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
• Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

25

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

38, 127 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

Majoriteten av livsmedelsexporten från Sverige kommer från ett fåtal större företag och det är endast tio procent av alla svenska livsmedelsföretag som exporterar. Regeringen genomför just nu flera satsningar för att främja den svenska livsmedelsexporten. Det ser riksdagen positivt på, men betonar samtidigt vikten av att det finns en regional spridning i åtgärderna. Även små och medelstora företag på landsbygden som inte exporterar i dag borde nås av den här typen av satsningar.

Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om vikten av att exportprogrammen och andra åtgärder når små och medelstora livsmedelsföretag i hela landet.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om handelspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-22

Riksdagen sa nej till 21 motioner om mineralpolitik från allmänna motionstiden 2017. Anledningen till det är bland annat att regeringen nyligen har tillsatt eller tagit emot utredningar inom området mineralpolitik. Motionerna handlar bland annat om utvinning av fossila energitillgångar, mineralstrategin och mineraler och miljö.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

54, 159 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 99 minuter

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

30, 113 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet näringsliv ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 6,5 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - området forskning och utveckling, forskningsinstitutens strategiska kompetensmedel, näringslivsutveckling och exportfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa också ja till de lagändringar som behövs när Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att föra samman och ändra inriktningen för de verksamheter som Research Institutes of Sweden AB och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bedriver.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

45, 127 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 94 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16