Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor.

Tillkännagivandena handlar om

• skärpta straff för våldtäkt
• grovt sexuellt ofredande
• köp av sexuell handling av barn
• skärpta straff för grov stöld
• straffrättsligt skydd för skolpersonal
• skärpta straff för grov organiserad brottslighet
• skärpta straff för narkotikabrott
• översyn av bestämmelserna om preskriptionstid
• skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning.

Behandlade dokument

140

Förslagspunkter

57

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Med ett tillträdesförbud menas att en person kan förbjudas att vistas i vissa lokaler och på vissa platser - även om allmänheten har tillträde dit. Anledningar till ett tillträdesförbud kan exempelvis vara sexuella kränkningar, brott eller allmänna ordningsstörningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 samt följdmotioner med anledning av regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga.

Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Det behövs fler satsningar på kriminalvården. Därför uppmanar riksdagen, i så kallade tillkännagivanden, regeringen att återkomma med sju förslag på hur kriminalvården kan bli bättre.

Tillkännagivandena handlar om

• ett avhopparprogram som fungerar och kan erbjudas i hela landet
• permanent finansiering av den hjälplinje som finns för personer med oönskad sexualitet
• påföljder och behandlingar för personer som begår sexualbrott mot barn
• kriminalisering av rymningar från fängelser
• fler fängelseplatser
• översyn av systemet med biträdande övervakare
• åtgärder för att fler dömda utländska medborgare ska avtjäna straffen i hemländerna.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 140 förslag från de allmänna motionstiderna 2020 och 2021 om kriminalvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna redan är uppmärksammade.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

30

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020-30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden.

Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett utskottsinitiativ från justitieutskottet om att regeringen ska ge ett tilläggsuppdrag till den pågående utredningen Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Utskottet vill att utredningen ska föreslå hur brottsbekämpande myndigheter kan få

• ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet som förekommer i kriminella nätverk
• nya möjligheter att använda husrannsakan för att upptäcka och/eller förhindra allvarlig brottslighet.

Riksdagen sa samtidigt nej till utskottets förslag om att förkorta utredningstiden till den 2 september 2022.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen, utan i stället regleras på i princip samma sätt som ammunition. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att den som har rätt att inneha ett skjutvapen inte längre behöver ansöka om ett separat tillstånd för ljuddämpare som passar till vapnet. Anledningen till förslaget är minskad administration för legala vapenägare så som jägare och sportskyttar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. I korthet handlar det om en mer långtgående möjlighet för vapenägare att inneha ljuddämpare jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till justitieutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 63 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, med cirka 33,8 miljarder kronor. Cirka 12,3 miljarder kronor går till Kriminalvården och 6,7 miljarder till Sveriges Domstolar.

Beslutet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller fem av anslagen. Det gäller anslagen till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Utgiftsområdet får cirka 1,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition. Riksdagen sa vidare nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 176 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18-20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.

De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
• förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
• utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:

• Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
• Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
• Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
• Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2019-30 juni 2020. Regeringen fattade tolv beslut med stöd av lagen under perioden. Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Våren 2020 riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att skydda samhället mot personer som utgör ett säkerhetshot. Nu riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att den föreslagna utredningen ska tillsättas inom tre månader.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17