Sök

Avdelning
Hoppa till filter

16 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Lohman, Eva (M), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Civila samhället inklusive trossamfund

    Betänkande 2017/18:KrU3

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    8, 55 minuter
    Justering
    2018-03-27
    Bordläggning
    2018-04-18
    Debatt
    2018-04-19
    Beslut
    2018-04-25
  • Dokument & lagar

    Idrott, friluftsliv och folkbildning

    Betänkande 2017/18:KrU2

    Riksdagen sa nej till motioner inom idrott, friluftsliv och folkbildning. Motionerna handlar till exempel om områdena jämställdhet, arenabyggen, osunda kroppsideal, matchfixning och ett äldrelyft inom idrotten. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom områden.

    Behandlade dokument
    42
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    18, 82 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Bordläggning
    2018-02-28
    Debatt
    2018-03-01
    Beslut
    2018-03-01
  • Dokument & lagar

    Civila samhället

    Betänkande 2016/17:KrU4

    Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    9, 59 minuter
    Justering
    2017-03-14
    Bordläggning
    2017-03-21
    Debatt
    2017-03-22
    Beslut
    2017-03-22
  • Dokument & lagar

    Spel- och folkbildningsfrågor

    Betänkande 2016/17:KrU6

    Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 50 minuter
    Justering
    2017-04-27
    Bordläggning
    2017-05-17
    Debatt
    2017-05-18
    Beslut
    2017-05-18
  • Dokument & lagar

    Folkbildning och spelfrågor

    Betänkande 2015/16:KrU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 51 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-13
    Debatt
    2016-04-14
    Beslut
    2016-04-20
  • Dokument & lagar

    Civila samhället

    Betänkande 2015/16:KrU6

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

    Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

    Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

    Behandlade dokument
    43
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    18, 77 minuter
    Justering
    2016-03-08
    Bordläggning
    2016-03-16
    Debatt
    2016-03-17
    Beslut
    2016-03-23
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

    Betänkande 2015/16:KrU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

    Beslutet innebär bland annat att

    • anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
    • anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
    • 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
    • 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.
    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    59, 172 minuter
    Justering
    2015-11-26
    Bordläggning
    2015-12-04
    Debatt
    2015-12-07
    Beslut
    2015-12-09
  • Dokument & lagar

    Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund

    Betänkande 2014/15:KrU11

    Reglerna som gäller tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ändras. Bland annat ska den myndighet som utövar tillsyn få fler möjligheter att straffa en arrangör som bryter mot villkoren för sitt tillstånd eller som inte lämnar upplysningar eller handlingar enligt de regler som gäller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen uppmanade också regeringen att betona hur viktigt det är att värna det civila samhället, att det civila samhället stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör bland annat ske genom att onödiga regler och hinder tas bort för det civila samhällets organisationer. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlade om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och trossamfund.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 94 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-11
  • Dokument & lagar

    Folkbildningsfrågor

    Betänkande 2014/15:KrU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, satsning på digital folkbildning, kvalitetssäkring av folkbildningen och om ensamkommande barn och ungdomar på folkhögskola.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 61 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-09
  • Dokument & lagar

    Kulturarvsfrågor

    Betänkande 2014/15:KrU10

    Riksdagen sa nej till motioner om kulturarvsfrågor från allmänna motionstiden 2014. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om arkeologiska undersökningar och utredningar, förslag om skärpta straff för kulturarvsbrott, omhändertagande av fornfynd och funktionshindersperspektiv i museisektorn.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    9, 59 minuter
    Justering
    2015-03-19
    Bordläggning
    2015-03-25
    Debatt
    2015-03-26
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd

    Betänkande 2013/14:SfU14

    En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort.

    EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 21 minuter
    Justering
    2014-04-03
    Bordläggning
    2014-04-15
    Debatt
    2014-04-16
    Beslut
    2014-04-16
  • Dokument & lagar

    Etableringsförberedande insatser för asylsökande

    Betänkande 2012/13:SfU14

    Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

    I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

    Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 31 minuter
    Justering
    2013-06-04
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-18
  • Dokument & lagar

    Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

    Betänkande 2012/13:SfU12

    Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 19 minuter
    Justering
    2013-05-28
    Debatt
    2013-06-05
    Beslut
    2013-06-05
  • Dokument & lagar

    Genomförande av återvändandedirektivet

    Betänkande 2011/12:SfU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

    Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

    En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

    Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 71 minuter
    Justering
    2012-03-13
    Debatt
    2012-03-21
    Beslut
    2012-03-21
  • Dokument & lagar

    Rätt till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare bosatta i EU

    Utlåtande 2011/12:SfU8

    Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om rätt till familjeåterförening för icke-EU-medborgare som är bosatta i EU. EU-kommissionen ställer en rad frågor om rätten till familjeåterförening. Syftet är att inleda en offentlig debatt i frågan. Baserat på resultatet kommer EU-kommissionen att avgöra om det behövs någon ändring av det nuvarande direktivet. Frågorna gäller bland annat kraven på den familjemedlem som redan bor i ett EU-land samt krav på integrationsåtgärder, till exempel språkkurser.

    Utskottet befarar att en ändring av direktivet skulle kunna leda till att vissa bestämmelser skärps. Utskottet ser därför ingen anledning till att direktivet nu ska omförhandlas. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Anföranden och repliker
    7, 44 minuter
    Justering
    2012-02-14
    Debatt
    2012-02-29
    Beslut
    2012-02-29
  • Dokument & lagar

    Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort

    Betänkande 2010/11:SfU8

    Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    17, 66 minuter
    Justering
    2011-05-17
    Debatt
    2011-06-01
    Beslut
    2011-06-01