Sök
24 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Strömkvist, Maria (S), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar
Betänkande 2021/22:JuU41
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.
Förslagen innebär bland annat skärpta straff för
- utnyttjande av barn för sexuell posering
- våldtäkt
- våldtäkt mot barn
- sexuellt övergrepp
- sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
- köp av sexuell tjänst
- utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.
Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 8, 58 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-17
- Debatt
- 2022-06-20
- Beslut
- 2022-06-21
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten
Betänkande 2021/22:JuU45
Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.
Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.
Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.
Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 22 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-14
- Debatt
- 2022-06-15
- Beslut
- 2022-06-16
- Dokument & lagar
Skärpta straff för knivbrott
Betänkande 2021/22:JuU38
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.
Förslagen innebär
- att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
- införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
- att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
- att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2022-05-12
- Bordläggning
- 2022-05-17
- Debatt
- 2022-05-18
- Beslut
- 2022-05-18
- Dokument & lagar
Ett särskilt brott för hedersförtryck
Betänkande 2021/22:JuU17
Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år.Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 20, 86 minuter
- Justering
- 2022-04-21
- Bordläggning
- 2022-04-26
- Debatt
- 2022-04-27
- Beslut
- 2022-04-27
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn
Betänkande 2021/22:JuU16
Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga.
Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2022-04-07
- Bordläggning
- 2022-04-20
- Debatt
- 2022-04-21
- Beslut
- 2022-04-27
- Dokument & lagar
Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem
Betänkande 2021/22:JuU9
En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2021-11-16
- Bordläggning
- 2021-11-24
- Debatt
- 2021-11-25
- Beslut
- 2021-11-25
- Dokument & lagar
Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer
Betänkande 2021/22:JuU8
För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär bland annat att
- minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
- förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
- utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:
- Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
- Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
- Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
- Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 23, 87 minuter
- Justering
- 2021-11-11
- Bordläggning
- 2021-11-16
- Debatt
- 2021-11-17
- Beslut
- 2021-11-17
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2020/21:JuU27
Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:
- Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
- Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
- Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
- Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
- Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
- Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
- Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
- Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism
Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-09
- Dokument & lagar
Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet
Betänkande 2020/21:JuU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen.
Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet.
Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.
Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 38 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-23
- Debatt
- 2021-03-24
- Beslut
- 2021-03-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Betänkande 2020/21:JuU1
Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa därmed också nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 37, 121 minuter
- Justering
- 2020-12-03
- Bordläggning
- 2020-12-08
- Debatt
- 2020-12-09
- Beslut
- 2020-12-09
- Dokument & lagar
Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet
Betänkande 2019/20:JuU23
Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.
Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.
Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 21, 89 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-25
- Debatt
- 2020-05-26
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn
Betänkande 2019/20:JuU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken:
- Minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
- Den som skildrar ett barn i pornografisk bild ska kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år.
- Preskription avskaffas för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
Betänkande 2019/20:JuU7
Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 44 minuter
- Justering
- 2019-11-07
- Bordläggning
- 2019-11-12
- Debatt
- 2019-11-13
- Beslut
- 2019-11-14
- Dokument & lagar
Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor
Betänkande 2018/19:JuU21
2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.
Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 8 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-06
- Debatt
- 2019-05-07
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen
Betänkande 2017/18:SkU19
Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.
Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-23
- Debatt
- 2018-05-24
- Beslut
- 2018-05-24
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om folkbokföringen
Betänkande 2017/18:SkU16
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.
Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-23
- Debatt
- 2018-05-24
- Beslut
- 2018-05-24
- Dokument & lagar
Skatteförfarande
Betänkande 2017/18:SkU12
Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.
- Behandlade dokument
- 80
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 48 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
En livsmedelsstrategi för Sverige
Betänkande 2016/17:MJU23
Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
- Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
- Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
- Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
- Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
- Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
- Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 118
- Anföranden och repliker
- 62, 154 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen
Betänkande 2016/17:SkU31
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.
Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.
Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2016/17:SkU26
Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.
Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.
- Behandlade dokument
- 90
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 29, 96 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-19