Sök
15 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Bergstedt, Hannah (S), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet
Betänkande 2021/22:SkU20
Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.
Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 60 minuter
- Justering
- 2022-04-05
- Bordläggning
- 2022-04-19
- Debatt
- 2022-04-20
- Beslut
- 2022-04-20
- Dokument & lagar
Punktskatt
Betänkande 2021/22:SkU15
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ändrade eller nya punktskatter. Anledningen är att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp eller att tillkännagivanden inte behövs därför att Regeringskansliet redan tittar på frågorna. Motionsförslagen handlar bland annat om energiskatt, skatterna på drivmedel, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall, socker, plastbärkassar samt trängselskatt.
- Behandlade dokument
- 104
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 53
- Anföranden och repliker
- 6, 48 minuter
- Justering
- 2022-04-05
- Bordläggning
- 2022-04-20
- Debatt
- 2022-04-21
- Beslut
- 2022-04-21
- Dokument & lagar
Sänkt energiskatt på bensin och diesel
Betänkande 2021/22:SkU19
Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2022-03-17
- Bordläggning
- 2022-03-22
- Debatt
- 2022-03-23
- Beslut
- 2022-03-24
- Dokument & lagar
Ekonomisk familjepolitik
Betänkande 2020/21:SfU17
Riksdagen sa nej till drygt 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 12, 70 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-16
- Debatt
- 2021-03-17
- Beslut
- 2021-03-17
- Dokument & lagar
Ett starkare skydd för välfärdssystemen
Betänkande 2019/20:SfU8
Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.
Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-10-08
- Bordläggning
- 2019-10-15
- Debatt
- 2019-10-16
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
Betänkande 2017/18:SkU6
Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.
Riksdagen sa ja till förslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 76 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-30
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2015/16:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 10, 50 minuter
- Justering
- 2016-03-01
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2014/15:SkU18
I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 51 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2011/12:CU16
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som tar upp frågor om familjerätt. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad om barn, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med barn, tillsyn av överförmyndare, gode män, barns skuldsättning, en barnbalk, äktenskapsfrågor, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsfrågor samt registrering av testamenten.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 28, 90 minuter
- Justering
- 2012-03-13
- Debatt
- 2012-03-21
- Beslut
- 2012-03-28
- Dokument & lagar
Ändringar i skuldsaneringslagen m.m.
Betänkande 2010/11:CU9
Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 75 minuter
- Beredning
- 2011-01-20
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Ersättnings- och insolvensrättsliga frågor
Betänkande 2010/11:CU16
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om ersättnings- och insolvensrättsliga frågor. Insolvens innebär att en person inte längre klarar av att betala sina skulder. Utskottet hänvisar i huvudsak till tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar bland annat om skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor, trafikförsäkringsavgifter och trafikskadeersättning till barn. Andra motioner handlar om en översyn av insolvensrätten, förbehållsbelopp vid utmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom.- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 63 minuter
- Justering
- 2011-03-17
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Associationsrättsliga frågor m.m.
Betänkande 2010/11:CU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om associationsrättsliga frågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 49 minuter
- Justering
- 2011-02-15
- Debatt
- 2011-03-03
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Associationsrättsliga frågor
Betänkande 2008/09:CU14
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 om associationsrättsliga frågor. Skälet att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om företagsformer och revisionspliktens omfattning, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera, regelverket som rör budplikt samt lagen om ekonomiska föreningar.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 70 minuter
- Justering
- 2008-12-02
- Debatt
- 2009-01-21
- Beslut
- 2009-01-21