Sök

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 64 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-05-31

Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

56

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

27, 126 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-19

Beslut

2006-05-30

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 59 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Säkerhetsskyddslagens bestämmelser om utlämnande av uppgifter vid registerkontroll som sker till skydd mot terrorism ändras. Ändringarna innebär att samtliga uppgifter om den kontrollerade som finns i misstankeregistret och belastningsregistret får lämnas ut. Regeringen ska vidare få delegera rätten att fatta beslut om registerkontroll som sker efter en framställan från en mellanfolklig organisation. Behörigheten att besluta om så kallat utvidgat uppgiftslämnande förs över från regeringen till Registernämnden. Lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder ändras så att en efterlysning från en medlemsstat i Europeiska unionen som inte deltar i Schengensamarbetet ska behandlas på samma sätt som en efterlysning utfärdad av en Schengenstat. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2006-04-25

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag om ökad kontroll av vapen. Syftet med beslutet är att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen. Riksdagens beslut innebär bland annat att polisen ska ha viss rätt att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen i fordon, att enskilda personer inte längre ska kunna skrota vapen och att läkare blir skyldiga att anmäla till polisen om en patient av medicinska skäl inte bör inneha vapen. Dessutom ska införseltillstånd inte behövas för att föra in vapen från Danmark, Finland eller Norge i vissa fall och sekretessen i vapenregistret för uppgifter om vapenhandlares namn och adress med mera ska tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav 2005 regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig vapenamnesti (se 2004/05:JuU19 ). Riksdagen uppmanade nu regeringen att skynda på arbetet med förslaget. Beslutet grundade sig på en gemensam reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Vapenamnesti innebär att personer som har skjutvapen utan att vara berättigade till det slipper straff om de frivilligt lämnar in sina vapen till polisen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 36 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03

Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

62

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

42, 168 minuter

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-05

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2004. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att förbättra innehållet i skrivelsen i fortsättningen. Beslutet grundade sig på motioner från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Riksdagen fattade dessutom ett beslut som innebär att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ökad parlamentarisk kontroll av användningen av hemliga tvångsmedel. Beslutet byggde på en reservation från m, fp, kd, c och mp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

46

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

45, 126 minuter

Justering

2006-02-14

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen godkände regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet Rättsväsendet som uppgår till totalt drygt 29 miljarder kronor. De största budgetposterna är polisen, domstolarna och kriminalvården. Riksdagen anser att småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer och gav regeringen i uppdrag att se över rättshjälpssystemet. Beslutet bygger på en fempartireservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Motioner om mål och resurser samt organisations- och prioriteringsfrågor för myndigheterna inom rättsväsendet avslogs med hänvisning i huvudsak till gällande regler och pågående arbete. De flesta av motionerna hade lämnats in under den allmänna motionstiden år 2005.

Behandlade dokument

171

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

59, 487 minuter

Justering

2005-12-06

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

En person som deltar i en demonstration får vid ett upplopp eller annan ordningsstörande situation inte täcka sitt ansikte på ett sätt som gör att det inte går att identifiera personen. Det innebär förslaget om maskeringsförbud som riksdagen sagt ja till. Förslaget innebär att personer som deltar i demonstrationer inte helt eller delvis får täcka sitt ansikte på ett sätt som försvårar identifikation om det vid demonstrationen skulle uppkomma en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. De nya bestämmelserna innebär att det som huvudregel kommer att vara tillåtet att vara maskerad i samband med en demonstration. Det är om en ordningsstörande situation uppstår eller är på väg att uppstå som maskeringsförbudet börjar gälla. Maskeringsförbudet gäller inte för den person som täcker sitt ansikte av religiösa skäl. Den som anordnar en allmän sammankomst ska också hos polisen kunna ansöka om att deltagarna ska få täcka sitt ansikte. För demonstrationsdeltagare som fått ett sådant tillstånd gäller inte maskeringsförbudet. Lagen om maskeringsförbud träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

34, 42 minuter

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-11-29

Beslut

2005-11-30

Reglerna för svenska pass ändras den 1 oktober 2005, främst för att höja säkerheten i passen. Bland annat ska passen förses med en så kallad biometrisk information. Den som ansöker om pass ska vara skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte. Bilden sparas sedan på ett lagringsmedium i passet. Det ska bli svårare för personer som dömts till frihetsberövande påföljder att lämna landet under verkställigheten. Till exempel ska pass som förvaras av en kriminalvårdsanstalt inte annat än i undantagsfall få disponeras av den intagne.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2005-06-02

Debatt

2005-06-13

Beslut

2005-06-15

Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Polisen ska från den 1 juli 2005 kunna använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott. Vid användningen av hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning, kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som låg till grund för beslutet om tvångsmedel. För överskottsinformation om mindre allvarliga brott införs en begränsning. Förundersökning eller motsvarande undersökning ska få inledas bara om brottet kan ge fängelse i minst ett år och polisen kan anta att brottet inte leder till bara böter eller om det finns särskilda skäl.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Från den 1 juli i år blir det möjligt att stänga ute kända våldsverkare från fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Beslutet om tillträdesförbud innebär att en person kan förbjudas att komma in på en idrottsarena när ett idrottsarrangemang anordnas där. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbudet får gälla högst ett år, men kan förlängas. Förbudet beslutas av allmän åklagare efter ansökan av idrottsorganisationerna. För att någon ska få tillträdesförbud ska det finnas risk att personen begår brott som stör ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Vid riskbedömningen ska man ta hänsyn till om personen begått sådana brott tidigare i samband med idrottsarrangemang. Personer under 15 år kan inte få tillträdesförbud och brott som någon begått före 15 års ålder får inte vägas in.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2004 om förföljelsesyndrom, så kallad stalking. Skälet är att det redan pågår arbete i den fråga som motionen tar upp.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

30, 83 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Regeringen måste se till att det blir lättare för brottsoffer att få ersättning från Brottsoffermyndigheten när gärningsmannen är under 15 år. Det tycker riksdagen och uppmanar regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att se över hur man tillämpar reglerna. Brottsoffret har rätt till statlig ersättning om inte gärningsmannen själv kan betala skadeståndet. Men när gärningsmannen är under 15 år läggs polisutredningen ofta ned. Det gör det svårt för brottsoffret att få ersättning från Brottsoffermyndigheten. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om våldsbrott och brottsoffer.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 104 minuter

Justering

2005-03-01

Debatt

2005-03-10

Beslut

2005-03-16

Fler gärningar kommer att bedömas som våldtäkt. Det är ett av förslagen i regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning som riksdagen sade ja till. Den nya lagen ska ännu mer än tidigare förstärka varje människas rätt till absolut personlig och sexuell integritet. Den tydliggör också ännu mer kvinnor och mäns rätt till sexuellt självbestämmande. Bestämmelserna om våldtäkt ändras vilket innebär att fler gärningar kommer att bli klassade som våldtäkt. Kravet på att våld eller hot ska ha förekommit i samband med övergreppet sätts lägre i den nya lagen. Tillämpningen ska även gälla om en person befinner sig i ett så kallat hjälplöst tillstånd till exempel vid sjukdom, berusning eller sömn. De allvarligaste fallen av de som i dag räknas som sexuellt utnyttjande kommer i fortsättningen att bedömas som våldtäkt. Straffen skärps på flera områden genom den nya lagstiftningen. Det införs särskilda straffbestämmelser för våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. Kravet på att tvång ska ha förekommit vid övergreppet mot barnet tas bort i den nya lagtexten. Den nya sexualbrottslagstiftningen träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

25

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 1 minuter

Justering

2005-02-15

Debatt

2005-03-02

Beslut

2005-03-02