Sök

Avdelning
Hoppa till filter

31 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Under arbete, Ja till reservation, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2023

    Betänkande 2023/24:UbU18

    Beredning
    2024-05-02
    Justering
    2024-05-30
    Bordläggning
    2024-06-12
    Debatt
    2024-06-13
    Beslut
    2024-06-13
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om lärosätenas skydd av forskningsdata

    Betänkande 2023/24:UbU17

    Beredning
    2024-05-02
    Justering
    2024-05-30
    Bordläggning
    2024-06-12
    Debatt
    2024-06-13
    Beslut
    2024-06-13
  • Dokument & lagar

    Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

    Betänkande 2023/24:UbU16

    Behandlade dokument
    8
    Beredning
    2024-04-04
    Justering
    2024-05-14
    Bordläggning
    2024-05-17
    Debatt
    2024-05-20
    Beslut
    2024-05-22
  • Dokument & lagar

    Högskolan

    Betänkande 2023/24:UbU14

    Behandlade dokument
    62
    Beredning
    2024-04-04
    Justering
    2024-04-11
    Bordläggning
    2024-04-17
    Debatt
    2024-04-18
    Beslut
    2024-04-18
  • Dokument & lagar

    Vuxenutbildning

    Betänkande 2023/24:UbU13

    Behandlade dokument
    31
    Beredning
    2024-04-25
    Justering
    2024-05-02
    Bordläggning
    2024-05-22
    Debatt
    2024-05-23
    Beslut
    2024-05-23
  • Dokument & lagar

    Lärare och elever

    Betänkande 2023/24:UbU11

    Behandlade dokument
    56
    Beredning
    2024-04-16
    Justering
    2024-04-23
    Bordläggning
    2024-05-15
    Debatt
    2024-05-16
    Beslut
    2024-05-16
  • Dokument & lagar

    Grundläggande om utbildning

    Betänkande 2023/24:UbU10

    Behandlade dokument
    68
    Beredning
    2024-04-16
    Justering
    2024-04-23
    Bordläggning
    2024-05-14
    Debatt
    2024-05-15
    Beslut
    2024-05-15
  • Dokument & lagar

    Övergripande skolfrågor

    Betänkande 2023/24:UbU9

    Behandlade dokument
    45
    Beredning
    2024-04-02
    Justering
    2024-04-09
    Bordläggning
    2024-04-23
    Debatt
    2024-04-24
    Beslut
    2024-04-24
  • Dokument & lagar

    In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet

    Betänkande 2021/22:UbU26

    För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

    I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

    Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

    Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

    Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

    Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

    Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 34 minuter
    Justering
    2022-06-09
    Bordläggning
    2022-06-15
    Debatt
    2022-06-16
    Beslut
    2022-06-16
  • Dokument & lagar

    Skolans arbete med trygghet och studiero

    Betänkande 2021/22:UbU28

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

    • all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
    • det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
    • användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
    • ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    6, 45 minuter
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    Förskola för fler barn

    Betänkande 2021/22:UbU24

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

    Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    6, 43 minuter
    Justering
    2022-05-31
    Bordläggning
    2022-06-03
    Debatt
    2022-06-07
    Beslut
    2022-06-08
  • Dokument & lagar

    Övergripande skolfrågor

    Betänkande 2021/22:UbU14

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om riktade statsbidrag. Riksdagen anser att antalet riktade statsbidrag till gymnasieskolorna ska minska. I stället vill riksdagen prioritera de generella bidragen till skolorna.

    Riksdagen anser att de riktade statsbidrag som gymnasieskolorna kan söka innebär mycket administration och vill att skolorna ska fokusera på arbetet med att öka elevernas kunskaper. Det är inte acceptabelt att det arbetet kan bli lidande på grund av de krångliga statsbidragen, poängterar riksdagen.

    Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om övergripande skolfrågor.

    Behandlade dokument
    70
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    11, 66 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-23
    Debatt
    2022-03-24
    Beslut
    2022-03-24
  • Dokument & lagar

    Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg

    Betänkande 2021/22:UbU21

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

    Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

    Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    12, 59 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-24
  • Dokument & lagar

    Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper

    Betänkande 2021/22:UbU7

    Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

    Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

    En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

    Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 73 minuter
    Justering
    2022-02-03
    Bordläggning
    2022-02-16
    Debatt
    2022-02-17
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen

    Betänkande 2021/22:UbU5

    I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.

    Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 72 minuter
    Justering
    2022-01-25
    Bordläggning
    2022-02-01
    Debatt
    2022-02-02
    Beslut
    2022-02-02
  • Dokument & lagar

    Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

    Betänkande 2021/22:UbU10

    Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 97 minuter
    Justering
    2022-01-20
    Bordläggning
    2022-01-25
    Debatt
    2022-01-26
    Beslut
    2022-02-02
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor

    Betänkande 2021/22:UbU3

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad.

    Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 58 minuter
    Justering
    2021-11-09
    Bordläggning
    2021-11-16
    Debatt
    2021-11-17
    Beslut
    2021-11-17
  • Dokument & lagar

    Förskolan

    Betänkande 2020/21:UbU7

    Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning.

    Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    20, 78 minuter
    Justering
    2021-02-04
    Bordläggning
    2021-02-10
    Debatt
    2021-02-11
    Beslut
    2021-02-25
  • Dokument & lagar

    En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

    Betänkande 2020/21:UbU4

    Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

    PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 85 minuter
    Justering
    2020-09-10
    Bordläggning
    2020-09-29
    Debatt
    2020-09-30
    Beslut
    2020-09-30
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

    Betänkande 2019/20:UbU21

    Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

    Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

    • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
    • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

    Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 34 minuter
    Justering
    2020-06-04
    Bordläggning
    2020-06-15
    Debatt
    2020-06-16
    Beslut
    2020-06-17