Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.

Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad.

Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 58 minuter

Justering

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till tydligare och utökade krav på den pedagogiska omsorgen. Förslagen syftar till att stärka kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet. Huvudmannen för den pedagogiska omsorgen ska vara skyldig att se till att barn som har behov av det ges särskilt stöd i sin utveckling.

Den som bedriver pedagogisk omsorg behöver godkännas av kommunen. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska straffmyndiga personer som är folkbokförda där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret innan verksamheten kan godkännas. Efter att verksamheten har godkänts ska tillsyn göras över att kraven fortlöpande är uppfyllda. Det ska också finnas möjlighet att återkalla godkännandet utan att föreläggande lämnas i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om riktade statsbidrag. Riksdagen anser att antalet riktade statsbidrag till gymnasieskolorna ska minska. I stället vill riksdagen prioritera de generella bidragen till skolorna.

Riksdagen anser att de riktade statsbidrag som gymnasieskolorna kan söka innebär mycket administration och vill att skolorna ska fokusera på arbetet med att öka elevernas kunskaper. Det är inte acceptabelt att det arbetet kan bli lidande på grund av de krångliga statsbidragen, poängterar riksdagen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om övergripande skolfrågor.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

32

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-24

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• se över frågan om ett införande av ett krav på - och rätt till - en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom
• se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård
• se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet
• se över frågan om könsstympning.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

152

Förslagspunkter

23

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om alkohol- och narkotikapolitiken. Uppmaningarna handlar om att regeringen bör

• göra en bred utvärdering av alkoholpolitiken
• i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken analysera utfallet av de internationella insatser som gjorts för att minska narkotikadödligheten
• se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat alkohol- och narkotikapolitiken. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
• Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
• Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04