Sök

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

107

Reservationer

113 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

24

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

55, 157 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen har beslutat att införa ett sista datum för när Skolverket måste lämna besked till dem som ansökt om att få starta friskola. Riksdagen anser att de sökande ska få besked från Skolverket i så pass god tid att de hinner söka till nästa ansökningsomgång eller hinna överklaga beslutet om de får ett avslag. De som får tillstånd att starta friskola bör få besked så att de hinner förbereda skolstarten inför kommande hösttermin. Beslutet bygger på en fempartireservation (m, fp, kd, c och mp). De borgerliga partierna och Miljöpartiet fick också stöd för en reservation om lika villkor för friskolor och kommunala skolor när riksdagen röstade i kammaren. Reservationerna lämnades in i samband med utbildningsutskottets behandling av motioner från allmänna motionstiden om friskolor. Riksdagen sade nej till övriga motioner om friskolor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

24

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

31, 12 minuter

Justering

2005-03-10

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Riksdagen gav regeringen möjlighet att sätta upp regler för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen kommer att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om vilka särskilda villkor som ska gälla för det nya statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan (se 2004/05:UbU1). Bidraget ska fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget ska en kommun använda bidraget så att personaltätheten i förskolan ökar jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004. Riksdagen uppmanade regeringen att verkställa riksdagens tidigare beslut om mångfald och valfrihet i barnomsorgen (se 2002/03:UbU19 ). Ställningstagandet gjordes med anledning av en gemensam reservation av m, fp, kd, c och mp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

37

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

52, 101 minuter

Justering

2004-11-30

Debatt

2004-12-13

Beslut

2004-12-15