Dokument & lagar (10 träffar)

Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SfU1 (pdf, 2602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2005/06:SfU10

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 64
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:SfU10 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2005/06:SfU7

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2006-02-16 Debatt: 2006-03-08 Beslut: 2006-03-08

Betänkande 2005/06:SfU7 (pdf, 901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.

Betänkande 2004/05:SFU1

Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna.

Förslagspunkter: 83 Reservationer: 81
Justering: 2004-11-25 Debatt: 2004-12-08 Beslut: 2004-12-09

Betänkande 2004/05:SFU1 (doc, 4934 kB)

Betänkande 2003/04:SFU15

Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2004-04-20 Debatt: 2004-04-28 Beslut: 2004-04-28

Betänkande 2003/04:SFU15 (doc, 378 kB)

Betänkande 2003/04:SFU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 18
Justering: 2003-11-25 Debatt: 2003-12-04 Beslut: 2003-12-09

Betänkande 2003/04:SFU2 (pdf, 249 kB)

Betänkande 2002/03:SFU8

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande.

Förslagspunkter: 53 Reservationer: 73
Justering: 2003-03-25 Debatt: 2003-04-10 Beslut: 2003-04-11

Betänkande 2002/03:SFU8 (doc, 2995 kB)

Betänkande 2001/02:SFU18

Riksdagen avslog motionsförslag om en finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. Vidare avslogs motionsförslag om bl.a. en åtgärdsplan mot den ökande sjukfrånvaron, en ny rehabiliteringsförsäkring, försäkringskassornas situation, läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen och förtidspensionärers återgång till arbetslivet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2002-06-04 Debatt: 2002-06-12 Beslut: 2002-06-13

Betänkande 2001/02:SFU18 (doc, 3125 kB)

Betänkande 2001/02:SFU15

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse Integrationspolitik för 2000-talet. Regeringen redovisar i skrivelsen utvecklingen på en rad olika områden i förhållande till riksdagens beslut hösten 1997 om mål och inriktning för integrationspolitiken (se 1997/98:SfU6 ). Regeringen redovisar också den framtida inriktningen för integrationspolitiken. Den nuvarande inriktningen ska fortsätta, men genomförandet ska förbättras och utvecklas inom olika samhällsområden. Målen ska tydliggöras, och den gemensamma värdegrunden ska ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att snarast återkomma när det gäller ansvarsfördelningen för ensamkommande barn beträffande asylfrågan, boendet och hälsan.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 49
Justering: 2002-05-16 Debatt: 2002-05-31 Beslut: 2002-06-04

Betänkande 2001/02:SFU15 (doc, 419 kB)