Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Arbetsmarknadsutskottet, Finansutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina
Betänkande 2021/22:FiU49
Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.
Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är
- ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
- sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
- ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.
Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.
Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.
Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 78 minuter
- Justering
- 2022-06-21
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete
Utlåtande 2021/22:AU16
EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.
Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.
Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2022-02-22
- Bordläggning
- 2022-03-01
- Debatt
- 2022-03-02
- Beslut
- 2022-03-02
- Dokument & lagar
Statens budget 2019 Rambeslutet
Betänkande 2018/19:FiU1
Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.
Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.
Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.
Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.
Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 43, 178 minuter
- Justering
- 2018-12-10
- Bordläggning
- 2018-12-11
- Debatt
- 2018-12-12
- Beslut
- 2018-12-12
- Dokument & lagar
Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen
Betänkande 2017/18:AU14
Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.
Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 24, 73 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Statens budget 2015 Rambeslutet
Betänkande 2014/15:FiU1
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.
Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.
Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.
Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.
Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.
Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.
Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.
Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.
Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 114, 361 minuter
- Justering
- 2014-11-27
- Bordläggning
- 2014-12-02
- Debatt
- 2014-12-03
- Beslut
- 2014-12-03
- Dokument & lagar
Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
Betänkande 2013/14:FiU15
Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.
Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 48, 143 minuter
- Justering
- 2013-10-15
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-24
- Dokument & lagar
Begäran om skrivelse från regeringen inför EU:s vårtoppmöte
Betänkande 2010/11:FiU45
Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 94 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-02
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2005/06:AU3
Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.- Behandlade dokument
- 82
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 30
- Justering
- 2006-02-16
- Debatt
- 2006-03-15
- Beslut
- 2006-03-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
Betänkande 2005/06:AU1
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen där man förespråkar ökad mångfald och konkurrens på arbetsförmedlingens område. Tillkännagivandet gjordes med anledning av en fempartireservation (m, fp, kd, c, mp). Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv. De största anslagen är kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Riksdagen ställde sig bakom regeringens sysselsättningspaket. Det innebär bland annat att 55 000 personer beräknas få möjlighet till arbete, praktik eller utbildning och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Vidare sa riksdagen ja till att ungdomar även under 2006 ska kunna få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Orden "arbetshandikapp" och "arbetshandikappade" ersätts av "funktionshinder" respektive "personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga". En ny modell införs för arbetssökande med särskilda behov. Modellen innehåller bland annat en ny form av skyddat arbete som kallas utvecklingsanställning och ytterligare en ny form av anställning, trygghetsanställning, som liknar den som erbjuds inom Samhall. Riksdagen föreslår vissa ändringar i regeringsförslaget, bland annat att arbete i en utvecklingsanställning ska ge rätt till a-kassa. Riksdagen tycker att det ska vara möjligt att fortsätta en anställning med lönebidrag till 67 års ålder. En tidigare ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) gör det möjligt att stanna kvar i anställningen till den åldern. Riksdagen anser att de tankar som ligger bakom ändringen i LAS bör få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas. Riksdagen delger regeringen sin uppfattning om lönebidrag i ett tillkännagivande. Regeringen får bilda ett nytt aktiebolag, ägt direkt av staten, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster. Regeringen får skjuta till högst 50 miljoner kronor.- Behandlade dokument
- 123
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 34
- Anföranden och repliker
- 97, 1 minuter
- Justering
- 2005-11-29
- Debatt
- 2005-12-12
- Beslut
- 2005-12-14
- Dokument & lagar
Arbetsrätt
Betänkande 2004/05:AU8
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Bakgrunden är ett uttalande av riksdagen våren 2001 om behovet av en utredning om rätt till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Riksdagen instämmer med regeringen i att debatt och information är viktigt, men ser liksom regeringen svårigheter med att lagstifta i frågan. Saken bör inte heller utredas vidare. Riksdagen avslutade därför ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen gjorde också ett uttalande om möjligheterna att kringgå turordningsreglerna i LAS. Regeringen bör uppmärksamma frågan och vid behov återkomma till riksdagen. Två reservationer av fem partier i arbetsmarknadsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade därmed att inte upphäva det undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som gör det möjligt för småföretag att undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om starkare skydd för föräldralediga.- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 21
- Justering
- 2005-04-12
- Debatt
- 2005-04-28
- Beslut
- 2005-04-28
- Dokument & lagar
Arbetstagarinflytande i europabolag och övrigarbetsrätt m.m.
Betänkande 2003/04:AU4
Riksdagen beslutade om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag. Lagen börjar gälla den 8 oktober 2004. Riksdagen sade också nej till att ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen "sist in - först ut" vid uppsägningar. En majoritet i arbetsmarknadsutskottet, bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ville säga ja till motionsförslag om att ta bort undantaget. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet ville behålla undantaget och dessa partier har tillsammans majoritet när riksdagen röstar.- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 25
- Justering
- 2004-04-27
- Debatt
- 2004-05-13
- Beslut
- 2004-05-13
- Dokument & lagar
Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassanm.m. -
Betänkande 2003/04:AU6
Den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. De nya reglerna börjar gälla den 4 oktober 2004. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 6, 3 minuter
- Justering
- 2004-04-02
- Debatt
- 2004-04-15
- Beslut
- 2004-04-15
- Dokument & lagar
Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor
Betänkande 2002/03:AU6
Riksdagen beslutade om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen. Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003. Riksdagen avslog motionsförslag om att ta bort rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS. Detta med anledning av ett förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsrätt.- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 46, 68 minuter
- Justering
- 2003-04-29
- Debatt
- 2003-05-15
- Beslut
- 2003-05-15