Sök

Avdelning
Hoppa till filter

9 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Civilutskottet, Lagutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Familjerätt

    Betänkande 2021/22:CU6

    Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

    Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    11, 56 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2021/22:CU8

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

    I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 42 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Snabbare betalningar

    Betänkande 2012/13:CU6

    Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

    Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

    Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

    Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 94 minuter
    Justering
    2013-01-17
    Debatt
    2013-01-23
    Beslut
    2013-01-23
  • Dokument & lagar

    Konsumentpolitikens mål och inriktning

    Betänkande 2005/06:LU33

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.
    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    32 
    Beredning
    2006-04-27
    Justering
    2006-06-02
    Debatt
    2006-06-13
    Beslut
    2006-06-14
  • Dokument & lagar

    Nya vårdnadsregler

    Betänkande 2005/06:LU27

    Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    26, 98 minuter
    Beredning
    2006-04-27
    Justering
    2006-05-18
    Debatt
    2006-05-30
    Beslut
    2006-05-30
  • Dokument & lagar

    Företagsinteckningens förmånsrätt

    Betänkande 2005/06:LU18

    Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra företagsinteckningens förmånsvärde från nuvarande 55 procent till 100 procent. Den som har en företagsinteckning har lånat pengar till företaget och har rätt att få tillbaka inteckningens värde före de fordringsägare som inte har förmånsrätt om företaget går i konkurs. Riksdagen beslutad i juni 2003 att denna rätt ska omfatta 55 procent av inteckningens värde (se 2002/03:LU17 ). Riksdagen vill nu höja den till 100 procent. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2005 om lönefordringar i konkurs.
    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Beredning
    2006-02-02
    Justering
    2006-03-07
    Debatt
    2006-03-22
    Beslut
    2006-03-23
  • Dokument & lagar

    Namnlagen

    Betänkande 2004/05:LU13

    Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast ta initiativ till en översyn av namnlagen. Namnlagen innehåller bestämmelser som inskränker och komplicerar människors val av namn. Det gäller såväl förnamn som mellannamn och efternamn. Personnamnet är en stor del av den personliga identiteten och bör, enligt riksdagen, i högre utsträckning vara möjligt att ändra efter egna önskemål. Det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2004 som också handlar om namnfrågor.
    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 25 minuter
    Beredning
    2005-01-25
    Justering
    2005-03-01
    Debatt
    2005-03-17
    Beslut
    2005-03-23
  • Dokument & lagar

    Associationsrättsliga frågor, m.m.

    Betänkande 2004/05:LU12

    Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning om utökade möjligheter att jämka oskäliga avtal mellan näringsidkare. Det saknas i lagstiftningen skydd för småföretagare som ofta kan befinna sig i en underlägsen position i ett mellanhavande med ett större företag. Det var en reservation av fem partier i lagutskottet (m, fp, kd, v, c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta initiativ till en översyn av lagen om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller brister i flera avseenden och är svår att tillämpa, särskilt för mindre företag som verkar på en begränsad marknad och för vilka kundlistan ofta är den mest värdefulla tillgången. I detta fall var det var en reservation av fyra partier i lagutskottet (m, fp, kd, c) som fick stöd när riksdagen röstade. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om associationsrättsliga frågor.
    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 227 minuter
    Beredning
    2005-01-25
    Justering
    2005-03-01
    Debatt
    2005-03-17
    Beslut
    2005-03-23
  • Dokument & lagar

    Konsumentfrågor

    Betänkande 2004/05:LU8

    Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.
    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    23 
    Beredning
    2004-11-18
    Justering
    2005-01-25
    Debatt
    2005-02-09
    Beslut
    2005-02-10