Sök

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.

Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.

Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2022-02-22

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-12

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

41, 99 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

30

Reservationer

30 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-15

Beslut

2006-03-15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen där man förespråkar ökad mångfald och konkurrens på arbetsförmedlingens område. Tillkännagivandet gjordes med anledning av en fempartireservation (m, fp, kd, c, mp). Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv. De största anslagen är kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Riksdagen ställde sig bakom regeringens sysselsättningspaket. Det innebär bland annat att 55 000 personer beräknas få möjlighet till arbete, praktik eller utbildning och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Vidare sa riksdagen ja till att ungdomar även under 2006 ska kunna få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Orden "arbetshandikapp" och "arbetshandikappade" ersätts av "funktionshinder" respektive "personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga". En ny modell införs för arbetssökande med särskilda behov. Modellen innehåller bland annat en ny form av skyddat arbete som kallas utvecklingsanställning och ytterligare en ny form av anställning, trygghetsanställning, som liknar den som erbjuds inom Samhall. Riksdagen föreslår vissa ändringar i regeringsförslaget, bland annat att arbete i en utvecklingsanställning ska ge rätt till a-kassa. Riksdagen tycker att det ska vara möjligt att fortsätta en anställning med lönebidrag till 67 års ålder. En tidigare ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) gör det möjligt att stanna kvar i anställningen till den åldern. Riksdagen anser att de tankar som ligger bakom ändringen i LAS bör få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas. Riksdagen delger regeringen sin uppfattning om lönebidrag i ett tillkännagivande. Regeringen får bilda ett nytt aktiebolag, ägt direkt av staten, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster. Regeringen får skjuta till högst 50 miljoner kronor.

Behandlade dokument

123

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

97, 1 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-12

Beslut

2005-12-14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Bakgrunden är ett uttalande av riksdagen våren 2001 om behovet av en utredning om rätt till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen. Riksdagen instämmer med regeringen i att debatt och information är viktigt, men ser liksom regeringen svårigheter med att lagstifta i frågan. Saken bör inte heller utredas vidare. Riksdagen avslutade därför ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen gjorde också ett uttalande om möjligheterna att kringgå turordningsreglerna i LAS. Regeringen bör uppmärksamma frågan och vid behov återkomma till riksdagen. Två reservationer av fem partier i arbetsmarknadsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade därmed att inte upphäva det undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som gör det möjligt för småföretag att undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om starkare skydd för föräldralediga.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Justering

2005-04-12

Debatt

2005-04-28

Beslut

2005-04-28

Riksdagen beslutade om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag. Lagen börjar gälla den 8 oktober 2004. Riksdagen sade också nej till att ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen "sist in - först ut" vid uppsägningar. En majoritet i arbetsmarknadsutskottet, bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ville säga ja till motionsförslag om att ta bort undantaget. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet ville behålla undantaget och dessa partier har tillsammans majoritet när riksdagen röstar.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

32

Reservationer

25 

Justering

2004-04-27

Debatt

2004-05-13

Beslut

2004-05-13

Den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. De nya reglerna börjar gälla den 4 oktober 2004. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 3 minuter

Justering

2004-04-02

Debatt

2004-04-15

Beslut

2004-04-15

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, på nytt regeringen i uppdrag att omedelbart tillsätta en utredning om kriminalisering av kartellsamarbete. Riksdagen gav regeringen ett sådant uppdrag våren 2002, men regeringen har inte tillsatt någon utredning. (Se även 2001/02:NU16 .)

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2003-05-13

Debatt

2003-05-23

Beslut

2003-05-28

Riksdagen beslutade om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen. Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003. Riksdagen avslog motionsförslag om att ta bort rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS. Detta med anledning av ett förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsrätt.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 68 minuter

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-15

Beslut

2003-05-15

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Vidare begärde riksdagen i ett uttalade till regeringen en minskning och reformering av EG:s framtida regionalpolitik. Detta med anledning av motionsförslag som de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet tillsammans ställt sig bakom.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2002-11-28

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen avslog motioner om näringspolitiska frågor, bl.a. om förvaltningen av statens aktier i företag. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens skrivelse om statliga företag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

25, 1 minuter

Justering

2002-04-16

Debatt

2002-04-26

Beslut

2002-04-26