Sök

Avdelning
Hoppa till filter

12 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    En ny växtskyddslag

    Betänkande 2021/22:MJU25

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

    Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

    Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

    • utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
    • tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
    • det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
    • godkännandeprocessen för glyfosat
    • Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
    • den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
    • verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    11, 70 minuter
    Justering
    2022-05-19
    Bordläggning
    2022-05-30
    Debatt
    2022-05-31
    Beslut
    2022-06-01
  • Dokument & lagar

    Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019

    Betänkande 2020/21:MJU23

    För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

    Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    24, 95 minuter
    Justering
    2021-06-10
    Bordläggning
    2021-06-18
    Debatt
    2021-06-21
    Beslut
    2021-06-22
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

    Utlåtande 2021/22:MJU33

    Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

    Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

    Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

    Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 48 minuter
    Justering
    2022-08-18
    Bordläggning
    2022-09-05
    Debatt
    2022-09-21
    Beslut
    2022-09-21
  • Dokument & lagar

    Skyddet av värdefull skog

    Betänkande 2018/19:MJU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

    Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    29 
    Anföranden och repliker
    16, 90 minuter
    Justering
    2019-02-26
    Bordläggning
    2019-03-05
    Debatt
    2019-03-06
    Beslut
    2019-03-06
  • Dokument & lagar

    Ny djurskyddslag

    Betänkande 2017/18:MJU24

    Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

    Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

    Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

    Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    41, 145 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Dokument & lagar

    Jakt och viltvård

    Betänkande 2010/11:MJU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.
    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 76 minuter
    Justering
    2011-01-20
    Debatt
    2011-02-09
    Beslut
    2011-02-09
  • Dokument & lagar

    Naturvård

    Betänkande 2005/06:MJU19

    Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.
    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    Justering
    2006-02-23
    Debatt
    2006-03-23
    Beslut
    2006-03-23
  • Dokument & lagar

    En svensk strategi för hållbar utveckling -ekonomisk, social och miljömässig

    Betänkande 2004/05:MJU3

    Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.
    Behandlade dokument
    85
    Förslagspunkter
    81
    Reservationer
    106 
    Anföranden och repliker
    47, 125 minuter
    Beredning
    2004-09-16
    Justering
    2004-10-28
    Debatt
    2004-11-17
    Beslut
    2004-11-17
  • Dokument & lagar

    Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

    Betänkande 2004/05:MJU10

    Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.
    Behandlade dokument
    133
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    60 
    Anföranden och repliker
    56, 1 minuter
    Justering
    2005-03-22
    Debatt
    2005-04-13
    Beslut
    2005-04-13
  • Dokument & lagar

    Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

    Betänkande 2003/04:MJU7

    Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.
    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    20 
    Justering
    2003-11-11
    Debatt
    2003-11-19
    Beslut
    2003-11-19
  • Dokument & lagar

    Naturvård

    Betänkande 2003/04:MJU3

    Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.
    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    30
    Reservationer
    10 
    Justering
    2003-09-18
    Debatt
    2003-10-22
    Beslut
    2003-10-29
  • Dokument & lagar

    Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

    Betänkande 2003/04:MJU15

    Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.
    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    28 
    Anföranden och repliker
    36, 136 minuter
    Beredning
    2004-03-04
    Justering
    2004-03-25
    Debatt
    2004-04-29
    Beslut
    2004-05-05