Sök
7 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, 2014/15, 2011/12, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2014/15:SkU18
I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 51 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2014/15:SfU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.
Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
- att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
- att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.
Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 42, 118 minuter
- Justering
- 2014-12-09
- Bordläggning
- 2014-12-11
- Debatt
- 2014-12-12
- Beslut
- 2014-12-12
- Dokument & lagar
Statens budget 2015 Rambeslutet
Betänkande 2014/15:FiU1
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.
Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.
Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.
Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.
Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.
Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.
Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.
Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.
Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 114, 361 minuter
- Justering
- 2014-11-27
- Bordläggning
- 2014-12-02
- Debatt
- 2014-12-03
- Beslut
- 2014-12-03
- Dokument & lagar
En strategi för romsk inkludering och andra minoritetsfrågor
Betänkande 2011/12:KU17
Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.
Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 52 minuter
- Beredning
- 2012-04-17
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om inkomstskatter
Betänkande 2011/12:SkU13
Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.
Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 35, 127 minuter
- Justering
- 2012-03-15
- Debatt
- 2012-03-28
- Beslut
- 2012-03-28
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslaget om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)
Utlåtande 2011/12:JuU29
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.
EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 26, 65 minuter
- Justering
- 2012-03-01
- Debatt
- 2012-03-14
- Beslut
- 2012-03-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012
Betänkande 2011/12:FöU1
Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.
Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.
Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.
Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 91, 276 minuter
- Beredning
- 2011-10-27
- Justering
- 2011-12-01
- Debatt
- 2011-12-15
- Beslut
- 2011-12-19