Sök

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

35, 127 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 65 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

37

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

38, 9 minuter

Beredning

2004-04-15

Justering

2004-05-27

Debatt

2004-06-17

Beslut

2004-06-17

Riksdagen beslutade om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag. Lagen börjar gälla den 8 oktober 2004. Riksdagen sade också nej till att ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen "sist in - först ut" vid uppsägningar. En majoritet i arbetsmarknadsutskottet, bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ville säga ja till motionsförslag om att ta bort undantaget. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet ville behålla undantaget och dessa partier har tillsammans majoritet när riksdagen röstar.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

32

Reservationer

25 

Justering

2004-04-27

Debatt

2004-05-13

Beslut

2004-05-13

Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

64, 78 minuter

Justering

2004-04-20

Debatt

2004-04-28

Beslut

2004-04-28

Den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. De nya reglerna börjar gälla den 4 oktober 2004. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 3 minuter

Justering

2004-04-02

Debatt

2004-04-15

Beslut

2004-04-15

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om utbildning på entreprenad. Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt både i grundskolan och i gymnasieskolan. Förutom att skolor på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen skulle det också möjliggöra för personalen att ta över och driva sin skola på entreprenad. Riksdagen sade också nej till motioner om allmänna skolfrågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat skolplikt, utbildningsvillkoren i skolan och skolans organisation, uppföljning av elevens utveckling, elevinflytande, skolans arbetsmiljö samt elevhälsa. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

52

Reservationer

68 

Justering

2004-04-01

Debatt

2004-04-21

Beslut

2004-04-22

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 136 minuter

Beredning

2004-03-04

Justering

2004-03-25

Debatt

2004-04-29

Beslut

2004-05-05

Regeringens utnämningsmakt ska ses över. Riksdagen vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Regeringen ska utreda frågan och komma tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet i samband med tillsättningarna. Riksdagen sade ja till en reservation från fem partier (m, fp, kd, c och mp).

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Beredning

2004-02-17

Justering

2004-03-16

Debatt

2004-03-25

Beslut

2004-03-25

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

23

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2004-03-02

Debatt

2004-04-28

Beslut

2004-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Justering

2003-11-25

Debatt

2003-12-04

Beslut

2003-12-09

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Justering

2003-11-11

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

61, 1 minuter

Beredning

2003-09-18

Justering

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

30

Reservationer

10 

Justering

2003-09-18

Debatt

2003-10-22

Beslut

2003-10-29