Sök
15 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Ja till reservation, 2014/15, 2003/04, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2014/15:SkU18
I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 51 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2014/15:SfU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.
Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
- att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
- att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.
Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 42, 118 minuter
- Justering
- 2014-12-09
- Bordläggning
- 2014-12-11
- Debatt
- 2014-12-12
- Beslut
- 2014-12-12
- Dokument & lagar
Statens budget 2015 Rambeslutet
Betänkande 2014/15:FiU1
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.
Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.
Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.
Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.
Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.
Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.
Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.
Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.
Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 114, 361 minuter
- Justering
- 2014-11-27
- Bordläggning
- 2014-12-02
- Debatt
- 2014-12-03
- Beslut
- 2014-12-03
- Dokument & lagar
Demokratifrågor
Betänkande 2003/04:KU19
Regeringen har i en skrivelse rapporterat till riksdagen om demokratipolitiken. Skrivelsen innehåller en redovisning och analys av den svenska demokratins utveckling efter 2002 och en presentation av demokratipolitikens fortsatta inriktning. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att utreda Internets användning i demokratiska beslutsprocesser och om det finns rättsliga eller tekniska hinder för det. Motioner om demokratifrågor avslogs.- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 38, 9 minuter
- Beredning
- 2004-04-15
- Justering
- 2004-05-27
- Debatt
- 2004-06-17
- Beslut
- 2004-06-17
- Dokument & lagar
Arbetstagarinflytande i europabolag och övrigarbetsrätt m.m.
Betänkande 2003/04:AU4
Riksdagen beslutade om en lag om arbetstagarinflytande i europabolag. Europabolag är en särskild aktiebolagsform för företag som verkar gränsöverskridande i Europa och som kan bildas från den 8 oktober 2004. När ett europabolag håller på att bildas ska en förhandlingsdelegation med representanter för arbetstagarna försöka träffa avtal om inflytande för arbetstagarna med bolagen som deltar i bildandet av europabolaget. Om parterna inte lyckas ingå ett avtal regleras inflytandet av bestämmelser som anges i lagen. För europabolag gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som till exempel lagen om medbestämmande i arbetslivet. Ett undantag är att lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte tillämpas i europabolag. Lagen börjar gälla den 8 oktober 2004. Riksdagen sade också nej till att ta bort möjligheten för småföretagare att undanta två personer från principen "sist in - först ut" vid uppsägningar. En majoritet i arbetsmarknadsutskottet, bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ville säga ja till motionsförslag om att ta bort undantaget. Men de borgerliga partierna och Miljöpartiet ville behålla undantaget och dessa partier har tillsammans majoritet när riksdagen röstar.- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 25
- Justering
- 2004-04-27
- Debatt
- 2004-05-13
- Beslut
- 2004-05-13
- Dokument & lagar
Särskilda regler under en övergångsperiod förarbetstagare från EU:s nya medlemsstater
Betänkande 2003/04:SFU15
Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 64, 78 minuter
- Justering
- 2004-04-20
- Debatt
- 2004-04-28
- Beslut
- 2004-04-28
- Dokument & lagar
Avgift till den kompletterande arbetslöshetskassanm.m. -
Betänkande 2003/04:AU6
Den kompletterande arbetslöshetskassan, Alfa-kassan, ska börja ta ut en avgift av dem som får arbetslöshetsersättning enligt grundförsäkringen utan att tillhöra någon arbetslöshetskassa. Alfa-kassan administrerar sedan 1998 grundförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen för denna grupp av arbetslösa. Tanken är att avgiften ska täcka en del av Alfa-kassans förvaltningskostnader. De nya reglerna börjar gälla den 4 oktober 2004. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Utredningen ska undersöka om det ska vara möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa. Den ska se över reglerna för de som verkar inom kooperativa, ekonomiska och ideella föreningar. Nivån på ersättningen för företagare bör också ses över.- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 6, 3 minuter
- Justering
- 2004-04-02
- Debatt
- 2004-04-15
- Beslut
- 2004-04-15
- Dokument & lagar
Allmänna skolfrågor
Betänkande 2003/04:UBU12
Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om utbildning på entreprenad. Utbildning på entreprenad bör tillåtas generellt både i grundskolan och i gymnasieskolan. Förutom att skolor på entreprenad skulle öka kvalitetskonkurrensen skulle det också möjliggöra för personalen att ta över och driva sin skola på entreprenad. Riksdagen sade också nej till motioner om allmänna skolfrågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat skolplikt, utbildningsvillkoren i skolan och skolans organisation, uppföljning av elevens utveckling, elevinflytande, skolans arbetsmiljö samt elevhälsa. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 52
- Reservationer
- 68
- Justering
- 2004-04-01
- Debatt
- 2004-04-21
- Beslut
- 2004-04-22
- Dokument & lagar
Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn
Betänkande 2003/04:MJU15
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 36, 136 minuter
- Beredning
- 2004-03-04
- Justering
- 2004-03-25
- Debatt
- 2004-04-29
- Beslut
- 2004-05-05
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning
Betänkande 2003/04:KU11
Regeringens utnämningsmakt ska ses över. Riksdagen vill öka öppenheten i samband med tillsättningen av högre statliga tjänster. Regeringen ska utreda frågan och komma tillbaka till riksdagen med ett förslag om ökad öppenhet i samband med tillsättningarna. Riksdagen sade ja till en reservation från fem partier (m, fp, kd, c och mp).- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 9
- Beredning
- 2004-02-17
- Justering
- 2004-03-16
- Debatt
- 2004-03-25
- Beslut
- 2004-03-25
- Dokument & lagar
Teater, dans och musik
Betänkande 2003/04:KRU7
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över relationen mellan verksamhets- och projektbidragen till de fria grupperna så att en långsiktigt hållbar utveckling kan åstadkommas för dem. I dagsläget tvingas de fria grupperna att genomföra sin ordinarie verksamhet som projekt, eftersom verksamhetsbidragen är otillräckliga. Det är inte rimligt. Det behövs även en snar lösning på frågan om hur pensionerna för de fria grupperna ska säkerställas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag (kd) som de fyra borgerliga partierna ställt sig bakom. Riksdagen sade också nej till motioner om teater, dans och musik. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2002 och 2003.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 12, 74 minuter
- Justering
- 2004-03-02
- Debatt
- 2004-04-28
- Beslut
- 2004-04-29
- Dokument & lagar
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Betänkande 2003/04:SFU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 18
- Justering
- 2003-11-25
- Debatt
- 2003-12-04
- Beslut
- 2003-12-09
- Dokument & lagar
Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Betänkande 2003/04:MJU7
Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Justering
- 2003-11-11
- Debatt
- 2003-11-19
- Beslut
- 2003-11-19
- Dokument & lagar
Frågor om kommunal demokrati
Betänkande 2003/04:KU3
Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 61, 1 minuter
- Beredning
- 2003-09-18
- Justering
- 2003-10-30
- Debatt
- 2003-11-12
- Beslut
- 2003-11-13
- Dokument & lagar
Naturvård
Betänkande 2003/04:MJU3
Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 10
- Justering
- 2003-09-18
- Debatt
- 2003-10-22
- Beslut
- 2003-10-29