Sök

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

25

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

20

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

All högspecialiserad vård ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har nu lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som innebär att den ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen tycker att förslaget är bra, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför uppmanar riksdagen regeringen, i ett tillkännagivande, att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner. Riksdagen uppmanar också regeringen att regelbundet följa upp hur den nya beslutsprocessen fungerar.

Därutöver tycker riksdagen att det krävs ett ökat statligt ansvarstagande när det gäller sjukvårdens organisation. Därför uppmanar riksdagen regeringen att också tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvudmännen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-07

Debatt

2018-03-08

Beslut

2018-03-08

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 91 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-14

Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2017-11-21

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 57 minuter

Beredning

2003-03-20

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-03

Beslut

2003-06-03

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen med följande innebörd: Uppföljning och utvärdering av fristående skolor ska utföras av Skolverket, men fristående skolor ska alltid erbjudas att delta i kommunens uppföljningar och utvärderingar. Kommunerna ska inte kontrollera de fristående skolorna. Uttalandet gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Justering

2003-05-15

Debatt

2003-05-28

Beslut

2003-06-03

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, på nytt regeringen i uppdrag att omedelbart tillsätta en utredning om kriminalisering av kartellsamarbete. Riksdagen gav regeringen ett sådant uppdrag våren 2002, men regeringen har inte tillsatt någon utredning. (Se även 2001/02:NU16 .)

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2003-05-13

Debatt

2003-05-23

Beslut

2003-05-28

Riksdagen gjorde ett uttalande till regeringen om mångfald inom barnomsorgen. Det är viktigt med mångfald och valfrihet inom barnomsorgen, och föräldrar ska ha rätt att fritt välja barnomsorg. Barnomsorgen ska vara väl utbyggd, med olika alternativ i både kommunal, privat och kooperativ regi. Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om förskolan.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

21

Reservationer

22 

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-07

Beslut

2003-05-07

Riksdagen beslutade om Statens ansvarsnämnds kompetensområde m.m. Nämnden beslutar i dag enligt lagen om offentlig anställning, LOA, i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller personer som har anställts genom beslut av regeringen. Nämndens behörighetsområde utvidgas nu till att omfatta sådana arbetstagare även om de inte har anställts genom ett regeringsbeslut. Förutom verkschefen kan det vara personer direkt underställda verkschefen. En annan ändring innebär att denna kategori arbetstagare ska kunna avskedas även om de är tidsbegränsat anställda. Avskedande kan i dag bara ske om det är en tillsvidareanställning. Anställda med särskilt anställningsstöd ska inte längre omfattas av LOA. Beredskapsarbeten, som i dag är undantagna från LOA:s tillämpningsområde, förekommer inte längre och ska därför inte längre finnas med i undantagsbestämmelsen. Vidare görs ett förtydligande i lagen om fullmaktsanställning, LFA, om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än det som gäller om statlig pension. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003. Riksdagen avslog motionsförslag om att ta bort rätten för småföretagare att undanta två personer från turordningreglerna i LAS. Detta med anledning av ett förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen avslog även motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsrätt.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 68 minuter

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-15

Beslut

2003-05-15

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

53

Reservationer

73 

Justering

2003-03-25

Debatt

2003-04-10

Beslut

2003-04-11

Bidrag från fackföreningar till politiska partier behöver redovisas. Just nu arbetar en statlig utredning med att ta fram förslag på hur allmänheten kan få bättre insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet. Utredningen uppmärksammar bland annat frågan om finansiering av personvalskampanjer. Riksdagen vill nu att utredningen också ska belysa en redovisning av stödet från fackföreningar. Beslutet fattades med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om fri- och rättighetsskydd.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

28

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

52, 213 minuter

Beredning

2003-01-21

Justering

2003-02-13

Debatt

2003-03-05

Beslut

2003-03-06

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 21 minuter

Justering

2002-12-05

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Vidare begärde riksdagen i ett uttalade till regeringen en minskning och reformering av EG:s framtida regionalpolitik. Detta med anledning av motionsförslag som de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet tillsammans ställt sig bakom.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

39, 115 minuter

Justering

2002-11-28

Debatt

2002-12-18

Beslut

2002-12-18