Dokument & lagar (17 973 träffar)

Betänkande 2017/18:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.


Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:KU5 (pdf, 11914 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2017/18:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:FiU11 (pdf, 1278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2017

Utlåtande 2017/18:TU8

EU:s förslag om att införa ett maxavstånd mellan terminaler där man lastar om gods för vidaretransport med annat trafikslag går för långt. Det anser Riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag om att ändra i de gemensamma regler som handlar om kombinerad transport av gods mellan medlemsländerna. Det vill säga när godset transporteras med minst två olika typer av transporter, där en delsträcka är på väg och den andra på järnväg eller vatten. Syftet med ändringarna är att förbättra konkurrenskraften och främja övergången från vägtransporter till andra mer miljövänliga transportsätt.

Riksdagen välkomnar stora delar av förslaget. Men när det gäller maxavståndet mellan omlastningsterminaler anser riksdagen att det är ett beslut som bör fattas i respektive medlemsland.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Utlåtande 2017/18:TU8 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av kombidirektivet

Betänkande 2017/18:KU18

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2017-12-19 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:KU18 (pdf, 2057 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare omval

Betänkande 2017/18:KU12

Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.

Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:KU12 (pdf, 615 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skadestånd och Europakonventionen

Betänkande 2017/18:SoU10

Kommuner ska få möjlighet att direkt hjälpa och stötta enskilda personer som evakuerats från katastrofområden när de har kommit till Sverige. Hjälpen kan bland annat bestå av mat, dryck, skyddande filtar eller kläder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dagsläget måste socialtjänsten göra en prövning av vilket behov av bistånd varje enskild person har. Då utreds vilket behov av stöd och hjälp personen behöver. Nu ska det bli möjligt för kommunerna att hjälpa evakuerade vid ankomsten till Sverige utan en sådan behovsprövning. Ett exempel på en situation där många svenskar evakuerades hem till Sverige var under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Syftet med förändringen är att underlätta för kommunerna att hjälpa och stötta de personer som evakueras från katastrofområden. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:SoU10 (pdf, 428 kB)

Betänkande 2017/18:FiU10

Den 15 december 2017 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2018. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäls i kammaren och riksdagen överlämnar sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU10 (pdf, 815 kB)

Betänkande 2017/18:CU5

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:CU5 (pdf, 810 kB)

Betänkande 2017/18:NU2

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-11 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:NU2 (pdf, 677 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Utlåtande 2017/18:FiU31

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.

Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.


Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Utlåtande 2017/18:FiU31 (pdf, 315 kB)

Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukspenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SfU1 (pdf, 2602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:UbU1

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:UbU1 (pdf, 1699 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2017/18:UFöU2

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:UFöU2 (pdf, 335 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2017/18:UFöU1

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:UFöU1 (pdf, 336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SoU1 (pdf, 2660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2017/18:JuU19

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:JuU19 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisens kameraövervakning

Betänkande 2017/18:FiU29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.

Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Riksdagen ser positivt på detta. Riksdagen välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU29 (pdf, 382 kB)

Betänkande 2017/18:FiU5

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU5 (pdf, 350 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2017/18:FiU4

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU4 (pdf, 551 kB)

Betänkande 2017/18:FiU2

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:FiU2 (pdf, 2751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning