Debatter och beslut

Kammaren i dag Fredag 20 april 2018

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

19 april 2018

Våld mot blåljuspersonal borde ha minimistraff på sex månader (JuU14)

Beslutsdatum: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU14

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

  • Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
  • Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
  • Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Våld mot blåljuspersonal borde ha minimistraff på sex månader (JuU14)
Möjlighet förhöra barn utan att underrätta föräldrarna bör övervägas (JuU17)

Beslutsdatum: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU17

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.

Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Möjlighet förhöra barn utan att underrätta föräldrarna bör övervägas (JuU17)
Oberoende utvärderingar bör göras av innovations- och företagsstöd (NU12)

Beslutsdatum: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:NU12

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

  • Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
  • Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Oberoende utvärderingar bör göras av innovations- och företagsstöd (NU12)
Ja till ändringar i ellagen (NU17)

Beslutsdatum: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:NU17

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.

EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Ja till ändringar i ellagen (NU17)

18 april 2018

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:AU12

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12)
Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:CU19

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).

Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19)
Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:CU21

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21)
Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:FöU7

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.

Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7)
Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:FöU11

Den nuvarande strålskyddslagen ersätts med en ny lag. Flera av reglerna i nuvarande lag förs in i den nya strålskyddslagen. Även regler som i dag finns i förordningar eller myndighetsföreskrifter som har betydelse för strålskyddet förs in i den nya lagen. Genom den nya lagen genomförs EU:s strålskyddsdirektiv.

Lagen täcker in både joniserande och icke-joniserande strålning. Den innehåller regler om de grundläggande principerna för strålskyddet, såsom till exempel dosgränser. Förslaget innebär inga nya krav när det gäller icke-joniserande strålning. Däremot införs nya regler om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning. Reglerna innebär också att arbetstagare får ett ökat skydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny strålskyddslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2018. Från och med den 1 september blir det förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium, enligt tidigare riksdagsbeslut.

Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11)
Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU33

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.

Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33)
Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:KU23

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23)
Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:KU24

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.

Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.

Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24)
Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:KU25

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25)
Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:KU36

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

  • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
  • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
  • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36)
Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:KU37

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37)
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16)
Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU18

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

  • arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
  • förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18)
Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:SkU15

Riksdagen beslutade om lagändringar som anpassar reglerna om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta ändringarna är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen kommer att sluta gälla till följd av den nya förordningen.

Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15)
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:UbU18

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)
Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:UbU19

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
  • ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19)
Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:UbU20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20)
Samisk utbildning ses över (UbU21)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:UbU21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samisk utbildning ses över (UbU21)
De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

Beslutsdatum: 18 april 2018
Betänkande 2017/18:UbU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

12 april 2018

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk (MJU17)

Beslutsdatum: 12 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU17

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
  • se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
  • säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
  • se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.

Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk (MJU17)
Kompensationen till markägare bör ses över (MJU19)

Beslutsdatum: 12 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU19

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.

När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.

Kompensationen till markägare bör ses över (MJU19)
Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU11)

Beslutsdatum: 12 april 2018
Betänkande 2017/18:UU11

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Nej till motioner om säkerhetspolitik (UU11)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

26 april 2018

Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon (CU30)

Planerat datum för debatt: 26 april 2018
Betänkande 2017/18:CU30

Finansiering av järnvägsfordon sker i huvudsak genom lån eller leasing där kreditgivarna får en säkerhetsrätt i egendomen till skydd för sin fordran. Den rättsliga regleringen av säkerhetsrätter skiljer sig dock åt mellan olika länder.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att godkänna protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel, det så kallade järnvägsprotokollet. Syftet är att underlätta finansieringen av järnvägsfordon genom att det införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Lagändringarna föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Bättre möjligheter till finansiering av järnvägsfordon (CU30)
Regeringen borde verka för att tillåta viss gårdsförsäljning under vissa förutsättningar (SoU8)

Planerat datum för debatt: 26 april 2018
Betänkande 2017/18:SoU8

De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen.

Socialutskottet tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Utskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att socialutskottet behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Regeringen borde verka för att tillåta viss gårdsförsäljning under vissa förutsättningar (SoU8)
Situationen i Mellanöstern och Nordafrika (UU14)

Planerat datum för debatt: 26 april 2018
Betänkande 2017/18:UU14

Utrikesutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 som gäller Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna tar bland annat upp situationen i Irak och Syrien, situationen i Turkiet, fredsprocessen i Mellanöstern samt situationen i Västsahara. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till alla motionerna.

Situationen i Mellanöstern och Nordafrika (UU14)

25 april 2018

Riksbankens förvaltning 2017 har granskats (FiU23)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:FiU23

Finansutskottet föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens resultat- och balansräkning för 2017 och godkänner riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 2 300 miljoner kronor till statens budget.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner att Riksbanken ingår ett avtal med Nobelstiftelsen om ökat bidrag. Det gäller för kostnaderna för förvaltning och utdelning av Sveriges riksbanks pris för ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Avtalet bör ge Riksbanken ökade möjligheter att bevaka och följa upp kostnadsutvecklingen i stiftelsen och priskommittén.

Riksbankens förvaltning 2017 har granskats (FiU23)
Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (FiU27)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:FiU27

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till riksdagen. Den revisor som har anlitats bedömer att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande för verksamheten.

Finansutskottet betonar vikten av att ekonomistyrningen vid myndigheten fungerar väl. Utskottet har också behandlat Riksrevisionens uppföljningsrapport 2018 och framhåller att rapporten tillsammans med årsredovisningen ger det underlag som utskottet behöver för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2017 till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksrevisionens årsredovisning för 2017 (FiU27)
Förbjudet att hantera viss information om person vid kreditupplysning (FiU37)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:FiU37

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Lagändringarna ska börja gälla den 25 maj 2018. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förbjudet att hantera viss information om person vid kreditupplysning (FiU37)
Regler på finansmarknadsområdet anpassas till EU-regler (FiU39)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:FiU39

Flera lagar på finansmarknadsområdet ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Det handlar bland annat om regler för handel med finansiella instrument (exempelvis aktier, obligationer och andra värdepapper), värdepappersfonder, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och betaltjänster. Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 25 maj 2018, samtidigt som den nya dataskyddsförordningen ska börja tillämpas.

Regler på finansmarknadsområdet anpassas till EU-regler (FiU39)
Polisen bör kunna dela information med Kronofogdemyndigheten (JuU13)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU13

Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet, id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker justitieutskottet som föreslår att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt utskottet bör regeringen:

  • Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
  • Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
  • Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Polisen bör kunna dela information med Kronofogdemyndigheten (JuU13)
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU15

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Utskottet säger nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU15)
Fler beslut om kontaktförbud ska kombineras med fotboja (JuU25)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Justitieutskottet anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser utskottet därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Utskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Fler beslut om kontaktförbud ska kombineras med fotboja (JuU25)
Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:JuU27

Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.

Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.

Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.

Justitieutskottet förslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2018.

Regler kring hur ordförande vid domstol ska utses regleras i lag (JuU27)
Ett utvidgat producentansvar för fler produkter borde utredas (MJU15)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU15

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser miljö- och jordbruksutskott som föreslår att riksdagen genom ett så kallat tillkännagivande uppmanar regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när utskottet behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Ett utvidgat producentansvar för fler produkter borde utredas (MJU15)
Kommuner får rätt att besluta om begränsningar för terrängkörning (MJU21)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:MJU21

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget föreslås börja gälla den 1 juli 2018.

Kommuner får rätt att besluta om begränsningar för terrängkörning (MJU21)
Möjligheten att placera ensamkommande barn i annan kommun begränsas (SfU20)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:SfU20

Möjligheten för en kommun att placera ett ensamkommande barn i en annan kommun begränsas. En kommun som av Migrationsverket fått i uppdrag att ta emot ett ensamkommande barn ska bara kunna placera barnet i en annan kommun

  • om kommunerna kommer överens om placeringen
  • om placeringen sker med stöd av gällande lagar som rör barns och ungas vårdbehov, eller
  • om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets vårdbehov eller barn som har behov av särskilt skydd.

Syftet med regeringens förslag på lagändringar är att få en jämnare fördelning av mottagandet av ensamkommande barn mellan landets kommuner. Ensamkommande barn är barn och ungdomar som utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare kommer till Sverige för att söka asyl.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Möjligheten att placera ensamkommande barn i annan kommun begränsas (SfU20)
Personer utanför EU och EES ska kunna få tillstånd för säsongsarbete (SfU21)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:SfU21

Personer från länder som inte är medlemmar i EU eller EES som har blivit erbjudna anställning som säsongsarbetare i Sverige ska kunna få ett så kallat tillstånd för säsongsarbete. Ett sådant tillstånd ska en person kunna få för som längst sex månader under en tolvmånadersperiod. Den som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska ha rätt till ersättning från arbetsgivaren.

Regeringens förslag innebär att Sverige genomför det så kallade säsongsanställningsdirektivet. Det är en EU-lag som reglerar villkoren för säsongsanställning för medborgare från ett land som inte är medlem i EU eller EES.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2018.

Personer utanför EU och EES ska kunna få tillstånd för säsongsarbete (SfU21)
Ändringar i lagar inom Näringsdepartementets område när dataskyddsförordningen börjar gälla (TU12)

Planerat datum för debatt: 25 april 2018
Betänkande 2017/18:TU12

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla som lag i hela EU och i samband med det införs det en ny lag, dataskyddslagen, som gör att Personuppgiftslagen (PUL) upphör att gälla. I och med det har regeringen föreslagit ändringar i ett antal lagar som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområden. Det gäller bland annat lagen om behörighet för lokförare, lagen om elektronisk kommunikation samt lagen om djurskyddskontrollregister.

Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till PUL tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att dubbelreglering tas bort.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 25 maj 2018.

Ändringar i lagar inom Näringsdepartementets område när dataskyddsförordningen börjar gälla (TU12)

19 april 2018

Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU3)

Planerat datum för debatt: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:KrU3

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om civila samhället och trossamfund. Det främsta skälet är att arbete pågår inom många av de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund.

Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU3)
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)

Planerat datum för debatt: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:KrU7

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om kulturarvsfrågor. Motionerna tar bland annat upp statligt stöd till vissa museer, skydd av fornlämningar, kulturmiljöfrågor, världsarv och uppmärksammande av brott mot mänskligheten. Utskottet säger nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)
Interparlamentariska unionens arbete under 2017 har granskats (UU16)

Planerat datum för debatt: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:UU16

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.

Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokratin och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Interparlamentariska unionens arbete under 2017 har granskats (UU16)
Frågor om migration prioriterades i parlamentarisk församling (UU17)

Planerat datum för debatt: 19 april 2018
Betänkande 2017/18:UU17

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2017. Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, är en mötesplats för parlamentariker från EU och Medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Den svenska delegationen består av tre ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt tre suppleanter.

Under 2017 har bland annat frågor om migration varit prioriterade i församlingens arbete. Dessutom har frågor om kvinnors deltagande i beslutsfattande och frågor om hållbar utveckling lyfts. Sverige valdes också in som medlem i kvinnoutskottet under 2017, som en av tre vice ordförande.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Frågor om migration prioriterades i parlamentarisk församling (UU17)