Debatter och beslut

Kammaren i dag Tisdag 12 december 2017

Debatt om förslag

  • Riksdagen debatterar utskottens förslag.

Beslut

  • Riksdagen beslutar om ärenden.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

7 december 2017

Frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter bör utredas mer (KU6)

Beslutsdatum: 7 december 2017
Betänkande 2017/18:KU6

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter bör utredas mer (KU6)
Pengar till området energi (NU3)

Beslutsdatum: 7 december 2017
Betänkande 2017/18:NU3

Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet får drygt 313 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen godkände regeringens förslag på hur stor elberedskapsavgiften sammanlagt får vara. Riksdagen godkände också det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2018–2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2018.

Pengar till området energi (NU3)
EU-kommissionens prioriteringar för 2018 (UU4)

Beslutsdatum: 7 december 2017
Utlåtande 2017/18:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

EU-kommissionens prioriteringar för 2018 (UU4)

6 december 2017

Pengar till rättsväsendet (JuU1)

Beslutsdatum: 6 december 2017
Betänkande 2017/18:JuU1

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

  • se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
  • göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
  • arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
  • arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
  • utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
  • kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
  • ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
  • arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
  • stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
  • se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
  • säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.
Pengar till rättsväsendet (JuU1)
Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)

Beslutsdatum: 6 december 2017
Betänkande 2017/18:KrU1

15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.

Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)
Sverige deltar i EU-samarbetet Pesco (UFöU3)

Beslutsdatum: 6 december 2017
Betänkande 2017/18:UFöU3

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation – Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Sverige deltar i EU-samarbetet Pesco (UFöU3)
Pengar till bistånd (UU2)

Beslutsdatum: 6 december 2017
Betänkande 2017/18:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till bistånd (UU2)

30 november 2017

Ändringar i livsmedelslagen (MJU7)

Beslutsdatum: 30 november 2017
Betänkande 2017/18:MJU7

Det ska införas en ny bestämmelse i livsmedelslagen. Bestämmelsen innebär att regeringen får rätt att utfärda föreskrifter om att den som producerar eller levererar dricksvatten måste få faroanalyser, det vill säga riskbedömningar, och förslag till egenkontrollprogram godkända av en kontrollmyndighet. Regeringen kan också välja att lämna över rätten att utfärda sådana föreskrifter till en myndighet.

Den nya bestämmelsen införs som en följd av vissa förändringar i EU:s dricksvattendirektiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2018.

Ändringar i livsmedelslagen (MJU7)
Skatten på investeringssparkonto och kapitalförsäkring höjs (SkU6)

Beslutsdatum: 30 november 2017
Betänkande 2017/18:SkU6

Regeringen vill höja beskattningen av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring med 0,25 procentenheter. Förändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förändringen beräknas öka statens inkomster med 790 miljoner kronor per år. Regeringen menar att förändringen kan få positiva effekter på den ekonomiska jämlikheten.

Riksdagen sa ja till förslaget.

Skatten på investeringssparkonto och kapitalförsäkring höjs (SkU6)
Nytt mål för funktionshinderspolitiken (SoU5)

Beslutsdatum: 30 november 2017
Betänkande 2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.
Nytt mål för funktionshinderspolitiken (SoU5)
Barnombudsmannen ska anmäla om ett barn far illa eller behöver skydd (SoU12)

Beslutsdatum: 30 november 2017
Betänkande 2017/18:SoU12

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Barnombudsmannen ska anmäla om ett barn far illa eller behöver skydd (SoU12)
Pengar till internationell samverkan (UU1)

Beslutsdatum: 30 november 2017
Betänkande 2017/18:UU1

Två miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet internationell samverkan.

Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer som till exempel FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, drygt 1,3 miljarder kronor. Knappt två hundra miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, vilket är en ökning med 40 miljoner jämfört med föregående år. Drygt 170 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till internationell samverkan (UU1)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

15 december 2017

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU2

Knappt 16,3 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, drygt 13,2 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Utöver det fördelas pengar bland annat till olika myndigheter, exempelvis Finansinspektionen som får knappt 603 miljoner kronor och Statistiska centralbyrån som får drygt 557 miljoner kronor. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Finansutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändrade bankavgifter till resolutionsreserven, den statliga fond som kan användas för att hantera en finanskris. Avgiften höjs 2018 för att sedan stegvis trappas ned 2019 och 2020. Lagändringarna börjar gälla stegvis från och med den 1 januari 2018.

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU4

Cirka 11,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Pengar till EU-avgiften (FiU5)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU5

Cirka 39,5 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2018. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Finansutskottet håller med regeringen om att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Pengar till EU-avgiften (FiU5)
De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU29

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheterna.

Riksrevisionens övergripande slutsats efter granskningen är att internrevisionens förutsättningar att bedriva sitt uppdrag behöver bli bättre. Regeringen avser dock inte att följa de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i sin rapport, bland annat därför att den inte anser att internrevisionen i staten bör skilja sig från de standarder som gäller internationellt.

Regeringen instämmer ändå i Riksrevisionens bedömning att internrevisionen ska ha tillräckliga förutsättningar att bidra till en god intern styrning och kontroll i de statliga myndigheterna. Finansutskottet ser positivt på detta. Utskottet välkomnar även att regeringen i budgetpropositionen för 2018 betonar att internrevisionen utgör ett centralt stöd för myndighetsledningarna i arbetet med att säkerställa en god intern styrning och kontroll. Att myndigheterna har en fungerande internrevision är centralt för att regeringen ska kunna försäkra sig om att den statliga verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande regler, och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger granskningen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

De statliga myndigheternas internrevision har granskats (FiU29)
Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:UFöU1

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det föreslår det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Fortsatt svenskt deltagande i insats i Afghanistan (UFöU1)
Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)

Planerat datum för debatt: 15 december 2017
Betänkande 2017/18:UFöU2

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det föreslår det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Utskottet anser att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske vid tre tillfällen under 2018. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Utskottet föreslår också att riksdagen riktar ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)

14 december 2017

Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19)

Planerat datum för debatt: 14 december 2017
Betänkande 2017/18:JuU19

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Justitieutskottet befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt utskottet börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Polisen bör slippa krav på tillstånd för kameraövervakning (JuU19)
Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1)

Planerat datum för debatt: 14 december 2017
Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen, höjs den 1 juli 2018.

Dessutom föreslår utskottet bland annat att riksdagen säger ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta sin sjukskrivning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Pengar till bland annat aktivitets- och sjukersättningar (SfU1)
Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

Planerat datum för debatt: 14 december 2017
Betänkande 2017/18:UbU1

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)

13 december 2017

Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:AU2

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar får 5,7 miljarder kronor. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:AU4

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.

Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4)
Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:CU7

Civilutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt utskottet bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Civilutskottet anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Civilutskottets tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Utskottet förslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Kraven på hållbarhetsrapportering bör minskas (CU7)
Pengar till kommunerna (FiU3)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU3

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till kommunerna (FiU3)
Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU19

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 februari 2018.

Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19)
Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Socialutskottet förslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Socialutskottet vill också att riksdagen upprepar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Socialutskottet håller dock inte med regeringen utan vill att riksdagen igen ska uppmana regeringen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
Pengar till studiestöd (UbU2)

Planerat datum för debatt: 13 december 2017
Betänkande 2017/18:UbU2

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till studiestöd (UbU2)

12 december 2017

Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28)

Planerat datum för debatt: 12 december 2017
Betänkande 2017/18:FiU28

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)

Planerat datum för debatt: 12 december 2017
Betänkande 2017/18:SfU2

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Socialförsäkringsutskottet välkomnar regeringens förslag om att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler ska stärkas genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå ska höjas inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)

Planerat datum för debatt: 12 december 2017
Betänkande 2017/18:SfU3

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)

Planerat datum för debatt: 12 december 2017
Betänkande 2017/18:UU3

Utrikesutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.

Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Utskottet välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)

11 december 2017

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)

Planerat datum för debatt: 11 december 2017
Betänkande 2017/18:AU1

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1)

Planerat datum för debatt: 11 december 2017
Betänkande 2017/18:NU1

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1)
Pengar till regional tillväxt (NU2)

Planerat datum för debatt: 11 december 2017
Betänkande 2017/18:NU2

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till regional tillväxt (NU2)

8 december 2017

Pengar till migration (SfU4)

Planerat datum för debatt: 8 december 2017
Betänkande 2017/18:SfU4

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till migration (SfU4)
Pengar till kommunikationer (TU1)

Planerat datum för debatt: 8 december 2017
Betänkande 2017/18:TU1

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Pengar till kommunikationer (TU1)

7 december 2017

Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)

Planerat datum för debatt: 7 december 2017
Betänkande 2017/18:FöU1

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Försvarsutskottet föreslår också att riksdagen ska rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
  • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
  • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Försvarsutskottet föreslår även att riksdagen ska ge regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)
Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2)

Planerat datum för debatt: 7 december 2017
Betänkande 2017/18:MJU2

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2)