Debatter och beslut

Kammaren i dag Fredag 28 april 2017

Aktuell debatt om attentatet i Stockholm

  • Den 28 april klockan 9 hålls en aktuell debatt om attentatet i Stockholm. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar.

    Webb-tv

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

27 april 2017

Nej till motioner om medborgarskap (SfU14)

Beslutsdatum: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:SfU14

Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Nej till motioner om medborgarskap (SfU14)
Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU15)

Beslutsdatum: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:SfU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om migration och asylpolitik. Skälen är att utskottet inte tycker att förslagen bör genomföras och i vissa fall att det redan pågår ett arbete på området. Motionerna handlar bland annat om flyktingpolitiken, samarbetet inom EU, rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagandet av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och möjligheten till förvar samt viseringsfrågor.

Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU15)
Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU16)

Beslutsdatum: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:SfU16

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU16)
Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter (SfU17)

Beslutsdatum: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:SfU17

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter (SfU17)
Regeringens nya inriktning för det svenska biståndet (UU11)

Beslutsdatum: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:UU11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringens nya inriktning för det svenska biståndet (UU11)

26 april 2017

Lex Laval rivs upp (AU9)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:AU9

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Lex Laval rivs upp (AU9)
Statens arbete med arbetsmiljö har granskats (AU10)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:AU10

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet.

I den arbetsmiljöstrategi som regeringen beslutade om 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen tycker att uppdragen visar på en god vilja hos regeringen. Den stora mängden detaljerade uppdrag riskerar dock att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen konstaterar vidare att det är svårt att mäta hälsa. Riksrevisionen menar att statistiken behöver utvecklas för att ge en bättre överblick över hur arbetsmiljön ser ut på svenska arbetsplatser.

I regeringens skrivelse framför regeringen att den förstår revisionens synpunkt om att många uppdrag riskerar att tränga undan utvecklingsarbetet. Regeringen skriver vidare att den tänker följa upp Riksrevisionens rekommendationer i dialogen med Arbetsmiljöverket.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskningsrapport är ett viktigt bidrag i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen följer upp arbetsmiljöstrategins prioriteringar och fortsätter sitt arbete med att bli ännu mer tydlig i sin styrning av arbetsmiljöpolitiken.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som handlar om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom dessa områden.

Statens arbete med arbetsmiljö har granskats (AU10)
Nej till motioner om bostadspolitik (CU14)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:CU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 och 2016 om bostadspolitik. Motionsförslagen handlar om åtgärder på bostadsmarknaden, kommunal bostadsförmedling, kommunala allmännyttiga bostadsbolag, så kallade byggemenskaper, bostäder för unga och studenter, boenden för våldsutsatta, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet i vissa bostadsområden, möjligheten att äga sin bostad, kreditgarantier på landsbygden samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Nej till motioner om bostadspolitik (CU14)
Det borde bli enklare att bygga studentbostäder (CU15)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:CU15

För att minska den akuta bostadsbristen på vissa studieorter bör det bli enklare att bygga studentbostäder. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda möjligheten till lättnader i byggreglerna för studentbostäder. Till exempel kan lättnaderna handla om att begränsa kraven på tillgänglighet.

Enligt riksdagen är det också en viktig uppgift för regeringen att fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och byggreglerna för att underlätta för ökat bostadsbyggande. Till exempel skulle snabbare handläggning av plan- och bygglovsärenden innebära att tiden från projektstart till byggstart kan kortas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även om detta.

Det borde bli enklare att bygga studentbostäder (CU15)
Riksbankens förvaltning 2016 har granskats (FiU23)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksbankens förvaltning 2016 har granskats (FiU23)
Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning (FiU27)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:FiU27

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Under 2016 organiserade Riksrevisionen om sin verksamhet i nio mindre enheter. Finansutskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att kunna ta till vara på personalens kompetens, bland annat när det gäller arbetet med kvalitetssäkring. Utskottet betonar även vikten av att Riksrevisionen tar vara på allsidigheten i lagen om statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för ensidiga åt ena eller andra hållet.

Efter finansutskottets granskning av årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning (FiU27)
Konsekvenser av resursbrist bör ses över (FöU7)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:FöU7

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Konsekvenser av resursbrist bör ses över (FöU7)
Straffen för hot, misshandel och könsstympning höjs (JuU14)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:JuU14

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Straffen för hot, misshandel och könsstympning höjs (JuU14)
Handläggningen av mål och ärenden inom mark- och miljöprocessen ska bli effektivare (JuU24)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Betänkande 2016/17:JuU24

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

  • att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
  • att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
  • att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
  • att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Handläggningen av mål och ärenden inom mark- och miljöprocessen ska bli effektivare (JuU24)
Riksdagen accepterar förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU30)

Beslutsdatum: 26 april 2017
Utlåtande 2016/17:JuU30

I maj ska Europolförordningen börja gälla. Den innehåller bland annat regler om att Europols verksamhet ska övervakas av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

En arbetsgrupp inom EU har tagit fram ett förslag på hur en politisk övervakning av Europol skulle kunna gå till. Det har riksdagen behandlat i ett tidigare betänkande, JuU23. Nu har det slovakiska ordförandeskapet i EU-talmanskonferensen presenterat ett reviderat förslag. Det nya förslaget innebär bland annat att varje parlament får möjlighet att nominera upp till fyra ledamöter till den parlamentariska kontrollgruppen, i stället för två, och att det vid behov kan sammankallas till fler än ett extrainsatt möte under året.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen, genom Justitieutskottet, skulle titta närmare på det reviderade förslaget.

Justitieutskottet accepterar det reviderade förslaget även om möjligheten att öka antalet medlemmar i den parlamentariska kontrollgruppen går i fel riktning. Utskottet betonar att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det därför är viktigt att kontrollgruppens medlemmar inte blir för många. Eftersom förslaget om att kunna sammankalla till fler extrainsatta möten bara gäller om det finns särskilda behov så accepterar utskottet även det.

Med det lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen accepterar förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU30)

20 april 2017

Polisers rätt till skadestånd vid kränkning bör utökas (JuU18)

Beslutsdatum: 20 april 2017
Betänkande 2016/17:JuU18

I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Polisers rätt till skadestånd vid kränkning bör utökas (JuU18)
Riksdagen vill ha fler former av straff för unga (JuU21)

Beslutsdatum: 20 april 2017
Betänkande 2016/17:JuU21

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
  • Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
  • Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.
Riksdagen vill ha fler former av straff för unga (JuU21)
Nej till motioner om matsvinn och kretslopp (MJU15)

Beslutsdatum: 20 april 2017
Betänkande 2016/17:MJU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

Nej till motioner om matsvinn och kretslopp (MJU15)
Sanering av förorenade statliga områden har granskats (MJU19)

Beslutsdatum: 20 april 2017
Betänkande 2016/17:MJU19

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.

Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.

Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.  

Rriksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Sanering av förorenade statliga områden har granskats (MJU19)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

4 maj 2017

Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU7)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:SoU7

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU7)
Interparlamentariska unionens arbete har granskats (UU16)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU16

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Interparlamentariska unionens arbete har granskats (UU16)
Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU17)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU17

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016.

Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU17)
Särskoleelever bör få bättre möjligheter till eftergymnasial utbildning (UbU16)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UbU16

Utbildningsutskottet konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Utbildningsutskottet föreslår därför att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.

Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner inom området.

Särskoleelever bör få bättre möjligheter till eftergymnasial utbildning (UbU16)
Skolundervisning bör inte vara könsuppdelad (UbU17)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UbU17

Utbildningsutskottet vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Utskottet vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Utbildningsutskottet lämnade sina förslag till tillkännagivanden i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om skolväsendet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Skolundervisning bör inte vara könsuppdelad (UbU17)
Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UbU18

En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att jobba för detta. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18)
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU19)

Planerat datum för debatt: 4 maj 2017
Betänkande 2016/17:UbU19

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.

Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU19)

3 maj 2017

Sverige markerar mot tvångsarbete (AU12)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:AU12

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Sverige markerar mot tvångsarbete (AU12)
Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:FiU31

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Utskottet tycker att regeringens nya förslag är bra och föreslår därför att riksdagen ska säga ja till förslaget. Utskottet föreslår dock en ändring i regeringens förslag som förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

Ja till regeringens förslag om upphandling (FiU31)
Justitieutskottet har granskat hur hemliga tvångsmedel använts (JuU11)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU11

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.

Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas. Utskottet föreslår därmed att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Justitieutskottet har granskat hur hemliga tvångsmedel använts (JuU11)
Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll har granskats (JuU12)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU12

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.

Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.

Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll har granskats (JuU12)
Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU20)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU20

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer.Skälet till det är framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU20)
Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:KU15

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser konstitutionsutskottet, KU, som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

KU föreslår också att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

KU lämnade förslagen till tillkännagivanden i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner inom området.

Hälso- och sjukvårdspersonal bör få anmäla vanvård av djur (KU15)
Veterandagen borde bli allmän flaggdag (KU29)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:KU29

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser konstitutionsutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner, enligt KU. Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Utskottet anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till övriga motioner om allmänna flaggdagar som behandlades samtidigt.

Veterandagen borde bli allmän flaggdag (KU29)
Ändrade regler för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet (SfU19)

Planerat datum för debatt: 3 maj 2017
Betänkande 2016/17:SfU19

Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

I dag väljer en del ungdomar att inte gå gymnasiet eftersom de inte vet om de kan avsluta sin skolgång. Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de också ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är en gymnasieutbildning värdefull såväl för den enskilde som för den svenska arbetsmarknaden.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Ändrade regler för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet (SfU19)

27 april 2017

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)

Planerat datum för debatt: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:FiU33

Alla konsumenter som lagligen är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, ska kunna få ett bankkonto med grundläggande funktioner. Grundläggande funktioner innebär att konsumenten ska kunna placera pengar på kontot, ta ut kontakter och kunna överföra pengar. Konsumenters möjlighet att få insyn i och kunna jämföra de avgifter som tas ut för deras betalkonton ska dessutom öka. Det ska också bli enklare att byta betalkonton mellan olika banker eller andra betaltjänstleverantörer.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Förändringarna innebär att den svenska lagen anpassas till tvingande EU-regler.

Alla ska få tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (FiU33)
Nej till motioner om skogspolitik (MJU13)

Planerat datum för debatt: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:MJU13

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.

Nej till motioner om skogspolitik (MJU13)
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU14)

Planerat datum för debatt: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:MJU14

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlar bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Utskottet tycker att riksdagen kan säga nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU14)
Vägarnas bärighet ska avgöra vilket vägnät som de tyngsta fordonen får använda (TU14)

Planerat datum för debatt: 27 april 2017
Betänkande 2016/17:TU14

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny bärighetsklass för vägar, BK4, som ska möjliggöra färd med tyngre fordon än vad som är tillåtet i dag. Utskottet motsätter sig dock regeringens uttalande i propositionen om att användningen av BK4-klassningen inte får äventyra regeringens ambition att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Utskottet anser att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för dessa fordon och att detta bör genomföras skyndsamt. Utskottets uttalanden om det här bör vara vägledande när ett vägnät ska upplåtas för BK4.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att se över hur längre fordon i högre utsträckning ska kunna tillåtas på det svenska vägnätet.

Vägarnas bärighet ska avgöra vilket vägnät som de tyngsta fordonen får använda (TU14)

3 april 2017

Finlandssvenskar som nationell minoritet bör utredas (KU16)

Planerat datum för debatt: 3 april 2017
Betänkande 2016/17:KU16

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Det anser Konstitutionsutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning.

Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Finlandssvenskar som nationell minoritet bör utredas (KU16)