Debatter och beslut

Kammaren i dag Lördag 23 februari 2019

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

14 februari 2019

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skillnaden i kostnader mellan AP-fonderna fortfarande stora under 2017 (FiU6)
Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:FöU4

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Ett flertal av kustbevakningens befogenheter samlas i en ny kustbevakningslag (FöU4)
Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:KU14

Riksdagens styrning av Riksrevisionen förstärks. Riksrevisionens parlamentariska råd byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen och får ett utökat ansvar. Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, men har inte befogenhet att fatta beslut. Sådana beslut fattas av konstitutionsutskottet och finansutskottet. Konstitutionsutskottet får ansvar för myndigheten Riksrevisionen medan finansutskottet ska ha ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i verksamheten. Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid ska konstitutionsutskottet ha möjlighet att välja en tillförordnad revisor tills en ordinarie väljs.

Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag till lagändringar i stort, med undantag för tre delförslag. De föreslagna ändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Styrningen av Riksrevisionen förstärks (KU14)
Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Utlåtande 2018/19:KrU6

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:

  • Den sociala dimensionen – att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
  • Den ekonomiska dimensionen – ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
  • Den externa dimensionen – fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser

Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.

Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kulturarv och digitalisering kan bidra till en mer inkluderande union (KrU6)
Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Ny lag ska motverka diskriminering vid digital och fysisk handel inom EU (NU6)
Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:SoU16

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, justeras. Lagändringarna innebär bland annat att några tidigare felaktiga hänvisningar i lagtexten korrigeras. Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla 15 mars 2019.

Ja till rättelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SoU16)
Nej till motioner om cykelfrågor (TU6)

Beslutsdatum: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Nej till motioner om cykelfrågor (TU6)

23 januari 2019

Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)

Beslutsdatum: 23 januari 2019
Betänkande 2018/19:KU5

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2017. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om ett förslag till åtgärd bör vidtas på EU-nivå eller av medlemsländerna själva.

Riksdagen gjorde 90 subsidiaritetsprövningar under 2017. Det var en minskning jämfört med 2016 då 101 förslag granskades. Riksdagen lämnade 3 motiverade yttranden till EU:s institutioner 2017. Det var en kraftig minskning jämfört med 2016 då 13 motiverade yttranden lämnades. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Under 2017 fick inte något förslag tillräckligt många invändningar från EU-ländernas nationella parlament för att få ett så kallat gult kort. Att ett förslag får gult kort innebär att EU-kommissionen måste ompröva det. KU anser att det finns anledning att fundera på hur de nationella parlamenten i EU-länderna ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för gult förbättras.

De nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningarna skulle enligt KU underlättas om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och pålitlig information om planeringen av ärenden.

Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)
KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)

Beslutsdatum: 23 januari 2019
Betänkande 2018/19:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat regeringens remisser till Lagrådet. Propositioner från 2012/13, 2013/14, 2016/17 och 2017/18 med lagförslag som har granskats av Lagrådet har gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att Lagrådets synpunkter och förslag i de flesta fall har godtagits av regeringen. I de fall regeringen inte har följt Lagrådet har den i regel argumenterat för sitt ställningstagande, vilket är bra enligt utskottet eftersom det är en viktig del för att upprätthålla kvaliteten i lagstiftningsarbetet.

I knappt 15 procent av de propositioner där Lagrådet har haft synpunkter eller förslag så har hela eller delar av lagförslagen avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts. Under senare riksmöten har det skett en viss ökning, vilket utskottet ser allvarligt på. Enligt utskottet är det angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Samtidigt konstaterar utskottet att granskningen inte ger en heltäckande bild av kvalitetsnivån i lagförslagen och att enskilda lagärenden inte har granskats närmare. Utskottet noterar också att det har rört sig om förhållandevis få lagförslag som avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. I drygt hälften av fallen har regeringen valt att i huvudsak eller delvis följa Lagrådets synpunkter och förslag. När ett förslag inte följts har regeringen också argumenterat för sitt ställningstagande. Därtill kommer att Lagrådet har lämnat olika typer av synpunkter och att omfattningen av Lagrådets kritik har varierat. Utskottet noterar även att Statsrådsberedningen nu har satt ytterligare fokus på kvalitetsfrågor i lagstiftningsarbetet

Utskottet har också för flera valår tillbaka granskat tidpunkten för när propositioner lämnas till riksdagen under våren. Granskningen visar att riksdagen behandlar ett ökande antal propositioner. De flesta lämnas in inom en vecka före, på eller efter sista inlämningsdag. KU understryker att anhopningen av propositioner på och kring sista inlämningsdag är djupt otillfredsställande. Detta och även avvikelser från planer skapar problem för riksdagsarbetet. Utskottet framhåller därför betydelsen av att:

  • tidpunkten för inlämning av propositioner sprids,
  • sena propositioner begränsas till nödvändiga fall,
  • Regeringskansliet gör realistiska bedömningar i sin planering och
  • kommunikationen fungerar med riksdagen vid ändringar i planen.

KU har även granskat hanteringen av handlingar och digitala arbetsytor i vissa arbetsgrupper i Regeringskansliet. I vissa arbetsgrupper ingår tjänstemän från ett eller flera departement och företrädare för myndigheter eller andra intressenter. Det arbetet räknas som internt arbete och handlingarna som skickas inom gruppen är inte allmänna handlingar. Utskottet betonar att det är viktigt att det finns ett tydligt beslut eller liknande som tydliggör vem som ingår i en arbetsgrupp om det ingår personer från andra myndigheter i gruppen.

Vidare har KU granskat Regeringskansliets upphandling. Granskningen visar på brister i att följa rutiner och i dokumentation, exempelvis har inte muntliga offerter dokumenterats. Enligt utskottet är det viktigt att upphandlingslagens dokumentationskrav efterlevs. Regeringskansliets rutin att begära in offerter från flera håll vid en direktupphandling efterlevs sällan. Enligt utskottet finns det skäl att följa den rutinen. Slutligen påpekar utskottet att upphandlingslagen kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.

Utskottet har också granskat regeringens användning av så kallade EU-sakråd. Utskottet pekar på vikten av att EU-sakråden inte ersätter andra former för samråd eller beredningar, utan de ska vara ett komplement för att öka regeringens kunskap och höja kvaliteten i underlagen. Det är också viktigt att dokumentera information från EU-sakråden om den sedan används i beredningen av ett ärende.

KU har granskat regeringens administrativa arbete (KU10)
Rapport om JO:s verksamhet (KU11)

Beslutsdatum: 23 januari 2019
Betänkande 2018/19:KU11

Justitieombudsmannen (JO) har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2017 – 30 juni 2018. JO granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 8 979 nya ärenden hos JO. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med året innan. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör polis, socialtjänst, socialförsäkring samt miljö- och hälsoskydd. För att klara av den ökande mängden ärenden under de senaste åren har JO utvecklat sina rutiner och arbetssätt. Som exempel utreder inte JO inte alltid ärenden individuellt i de fall där många klagomål riktas mot samma förhållande hos en myndighet. I stället utreds de aktuella förhållandena på ett mer övergripande plan i ett enda ärende.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Rapport om JO:s verksamhet (KU11)
Nystart för en stärkt minoritetspolitik (KU13)

Beslutsdatum: 23 januari 2019
Betänkande 2018/19:KU13

Regeringen har lämnat en skrivelse om minoritetspolitiken till riksdagen. Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjlighet till inflytande samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I skrivelsen redogör regeringen för nuläget inom minoritetspolitikens tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Regeringen bedömer att arbete återstår för att de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas. Ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur krävs, bland annat genom ett handlingsprogram för bevarande av språken. Kopplingen mellan hälso- och sjukvården och minoritetspolitiken beskrivs också samt behovet av kunskap om de nationella minoriteternas hälsosituation. Regeringen gör bedömningen att ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning är nödvändigt för att komma tillrätta med bristen på utbildad personal.

Slutligen bedömer regeringen att kunskapen om och synligheten för de nationella minoriteterna behöver öka i samhället.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse och betonar vikten av det beslutade målet för minoritetspolitiken. Riksdagen vill också framhålla betydelsen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Riksdagen välkomnar redogörelsen och det viktiga arbete som görs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nystart för en stärkt minoritetspolitik (KU13)

21 december 2018

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)

Beslutsdatum: 21 december 2018
Betänkande 2018/19:FiU2

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)
Pengar till kommunerna (FiU3)

Beslutsdatum: 21 december 2018
Betänkande 2018/19:FiU3

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Pengar till kommunerna (FiU3)
Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)

Beslutsdatum: 21 december 2018
Betänkande 2018/19:FiU4

Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)
Pengar till EU-avgiften (FiU5)

Beslutsdatum: 21 december 2018
Betänkande 2018/19:FiU5

Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.

Pengar till EU-avgiften (FiU5)
Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)

Beslutsdatum: 21 december 2018
Betänkande 2018/19:MJU2

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

28 februari 2019

Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (AU4)

Planerat datum för debatt: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:AU4

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om regeringens bedömningar av det förväntade antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Riksrevisionen har granskat regeringens bedömningar och anser att de kan förbättras. Det förväntade antalet deltagare har systematiskt överskattats under den period som undersökts. Riksrevisionen drar bland annat slutsatsen att regeringen mer systematiskt bör ta hänsyn till faktorer som tidigare påverkat deltagarantalet. Regeringen bör också se till att bedömningar och insatser följs upp och utvärderas.

Regeringen instämmer i stort i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer. Även arbetsmarknadsutskottet håller med om slutsatserna. Utskottet noterar att regeringen arbetar för att förbättra metoderna för att göra beräkningar, prognoser och utvärderingar och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (AU4)
Arbetsförmedlingens insats förberedande och orienterande utbildning har granskats (AU5)

Planerat datum för debatt: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:AU5

Arbetsmarknadsutskottet har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om uppföljningen av Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning. Rapporten omfattar deltagare inom etableringsuppdraget, det vill säga nyanlända invandrare.

Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens utvärdering av insatsen har brister. Insatsen är omfattande och kostsam, därför bedömer revisionen att det är av stor vikt att kunna följa upp hur det går för deltagarna. Brist på kunskap om hur satsningen fungerar kan bland annat leda till att personer är utan arbete längre tid än nödvändigt och att resurser inte används på bästa sätt.

Enligt regeringen är den här och tidigare liknande granskningar av Riksrevisionen ett viktigt bidrag till den samlade kunskapen på området.

Arbetsmarknadsutskottet delar regeringens bedömning av rapporten. Med det föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Arbetsförmedlingens insats förberedande och orienterande utbildning har granskats (AU5)
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)

Planerat datum för debatt: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:KrU8

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)
Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU9)

Planerat datum för debatt: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:KrU9

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU9)
Nej till förslag om jakt och viltvård (MJU6)

Planerat datum för debatt: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:MJU6

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bland annat det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationerna, begränsning av vildsvinsstammarna, jaktmedel, terrängkörning vid jakt, finansieringsfrågor samt förvaltningen av älg och kronhjort. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till förslag om jakt och viltvård (MJU6)

27 februari 2019

Nej till motioner om det militära försvaret (FöU6)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:FöU6

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Nej till motioner om det militära försvaret (FöU6)
Nationellt försvar på regional nivå har granskats (FöU10)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:FöU10

Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Försvarsutskottet delar regeringens bedömning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Nationellt försvar på regional nivå har granskats (FöU10)
Regeringen har redogjort för hur lagen om särskild utlänningskontroll används (JuU8)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:JuU8

Justitieutskottet har behandlat en redogörelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Regeringen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Under perioden fattade regeringen två beslut med stöd av lagen. Ett beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut om utvisning. Det andra beslutet innebar att ett tidigare beslut om utvisning ställdes in, samtidigt som regeringen beslutade om anmälningsplikt.

Terrorhot kommer framför allt från personer och grupper som motiveras av våldsbejakande islamistiska ideologier. Den här typen av hot mot Sverige bedöms vara förhöjt.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Regeringen har redogjort för hur lagen om särskild utlänningskontroll används (JuU8)
Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU9)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:JuU9

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2017. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.

I redovisningen framgår bland annat att det gavs 12 686 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

Justitieutskottet anser att tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Myndigheternas användning av hemlig avlyssning har granskats (JuU9)
Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen (KU16)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:KU16

En ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter införs och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. Lagen införs eftersom en ny säkerhetsskyddslag börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya säkerhetsskyddslagen innehåller regler som innebär att den nuvarande lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter behöver ändras och anpassas. Det är främst fråga om att föra in begrepp som är centrala för säkerhetsskyddslagstiftningen. Syftet med den nya säkerhetsskyddslagstiftningen är att stärka säkerhetsskyddet.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen med några ändringar säger ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Den nya lagen och en följdändring i säkerhetsskyddslagen föreslås börja gälla den 1 april 2019.

Nya regler för säkerhetsskyddet i riksdagen (KU16)
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU18)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:KU18

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslås i motionerna är bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.

Enligt utskottet finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU18)
Nej till motioner om trossamfund och frågor om begravningar (KU19)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:KU19

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Utskottet har tidigare år föreslagit att riksdagen ska säga nej till liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Nej till motioner om trossamfund och frågor om begravningar (KU19)
Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:MJU5

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cirkulär ekonomi. Motionerna handlar om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, materialåtervinning och hållbar produktion. Andra områden är nedskräpning och sanering, transport av avfall samt konsumentinformation. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)
Den årliga skrivelsen om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:NU4

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.

Utskottet välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Den årliga skrivelsen om statligt företagsägande har behandlats (NU4)
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland (SkU6)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:SkU6

Regeringen föreslår ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och de föreslagna ändringarna innebär bland annat att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.

Regeringen föreslår även en begränsning av förmåner i fråga om så kallade offshoreinkomster och ytterligare ändringar handlar om dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. I förslaget ingår även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar gälla.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar gälla den sista april 2019. I övrigt börjar de nya reglerna gälla den dag regeringen bestämmer.

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland (SkU6)
En nationell läkemedelslista bör införas så snart som möjligt (SoU7)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:SoU7

Socialutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Utskottet bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det enligt utskottet viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Utskottets förslag till tillkännagivande lämnades när utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.

Socialutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.

En nationell läkemedelslista bör införas så snart som möjligt (SoU7)
Nej till motioner om it- och postfrågor (TU4)

Planerat datum för debatt: 27 februari 2019
Betänkande 2018/19:TU4

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om it- och postfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att åtgärder är genomförda eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer och postservice i hela landet.

Nej till motioner om it- och postfrågor (TU4)

14 februari 2019

Regeringen bör öka takten i arbetet med enklare regler för yrkesfisket (MJU3)

Planerat datum för debatt: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:MJU3

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2018. Flera förslag i motionerna handlar om att förenkla reglerna för det svenska yrkesfisket, där det småskaliga kustfisket ingår.

Miljö- och jordbruksutskottet är positivt till det arbete som pågår inom regeringen och den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, för att förenkla för fisket bland annat när det gäller tillstånd och digitalisering. Dock upplevs reglerna fortfarande som betungande för fiskerinäringen och utskottet anser att det är viktigt att arbetet med att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan intensifieras. Utskottet vill därför att riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att detta bör vara en central del av fiskeripolitiken.

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de andra frågor som motionerna tar upp.

Regeringen bör öka takten i arbetet med enklare regler för yrkesfisket (MJU3)
Nej till motioner om klimatpolitiken (MJU4)

Planerat datum för debatt: 14 februari 2019
Betänkande 2018/19:MJU4

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om det internationella klimatarbetet, om EU:s klimatpolitik, om övergripande svensk klimatpolitik med nationella åtgärder och om utvärdering och rapportering av klimatpolitiken.
Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan har genomförts.

Nej till motioner om klimatpolitiken (MJU4)