Aktuellt

På väg mot en jämställd riksdag men utmaningar kvarstår

Publicerad: 18 maj 2016 klockan 08.59

Kvinnliga och manliga riksdagsledamöter tycker att de har lika stor möjlighet till inflytande och politisk påverkan. Men kvinnliga ledamöter upplever högre krav och större oro. Det visar resultatet av den enkät som gått ut till samtliga riksdagsledamöter.

Riksdagen bestämde i juni 2006 att det under varje valperiod ska finnas ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen. Jämställdhetsarbetet ska också följas upp. I januari och februari delades en enkät ut till samtliga ledamöter i syfte att undersöka om alla ledamöter upplever att de har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. 82 procent av riksdagens ledamöter besvarade enkäten.

Resultaten visar att kvinnliga och manliga riksdagsledamöter tycker att de har lika stor möjlighet till inflytande och politisk påverkan, vilket är centralt i ledamotsuppdraget.

Diagramet visar hur ledamöter anser sig kunna påverka sitt parti i olika sakfrågor

Unga kvinnliga ledamöter känner störst press

Rapporten pekar dock ut några områden där fortsatt arbete behövs för att riksdagen ska vara än mer jämställd i framtiden. Kvinnliga ledamöter upplever att de har högre krav på sig än manliga ledamöter och de känner större oro inför att begå misstag i sitt uppdrag.

- Riksdagsledamöternas svar visar att arbetet för jämställdhet får resultat. Det är naturligtvis glädjande. Samtidigt ser vi också att det finns utmaningar att arbeta vidare med, säger Esabelle Dingizian (MP), tredje vice talman och ordförande i riksdagens jämställdhetsgrupp.

Unga kvinnor, som är 35 år och yngre, upplever kraven som särskilt höga och oroar sig mer än andra grupper. Unga ledamöter upplever även oftare än andra att det är svårt att förena arbetet som riksdagsledamot med familj. Detta gäller framför allt unga kvinnliga ledamöter men också unga manliga, om än inte i lika stor omfattning.

Det finns även en könsskillnad i ledamöternas svar när det gäller bemötande. Kvinnor uppger att de blir avbrutna under möten oftare än män och att deras kläder och utseende kommenteras i högre grad.

Diagrammet visar hur ofta ledamöter varit med om olika händelser

Rapporten som presenterades den 18 maj visar också på nya utmaningar. Hot och kränkningar, framför allt via sociala medier, har blivit en allt större faktor som påverkar ledamotsuppdraget.

Arbetet för jämställdhet fortsätter

Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet arbetar på flera sätt med att kartlägga jämställdheten i riksdagen och rapporten är ett led i det arbetet. Kvantitativt är Sveriges riksdag ganska jämställd med 43,6 procent kvinnliga ledamöter men arbetsgruppen fokuserar på de kvalitativa aspekterna. Alla riksdagsledamöter ska ha samma möjlighet att fullgöra sitt uppdrag, oavsett kön.

Arbetsgruppen ska nu analysera resultaten ytterligare och arbeta vidare med enkätens resultat som grund.

Kontaktperson för media

Anna Ström, talmannens pressekreterare, telefonnummer 070-537 29 00, e-post anna.strom@riksdagen.se