Ungdomsarbetslösheten
Arbetslösheten är ett stort problem idag, både i Sverige och i resten av Europa. Eftersom att ungdomar är vår framtid, är ungdomsarbetslösheten en stor del av problemet.
Ungdomsarbetslösheten är idag en tickande bomb och år 2011 så var 7,5 miljoner unga europeér mellan 15 och 24 år utan jobb, utbildning eller något annat att sysselsätta sig med. Kostnaderna som borde ligga på 21 miljarder euro per år ligger just nu på ca 150 miljarder euro. Ungdomsarbetslösheten har dessutom ökat kraftigt de fyra senaste åren inom EU vilket är ett stort problem. För EU som helhet så ligger ungdomsarbetslösheten på 21%.
Ännu en sak som är oroande är att av de som var arbetslösa under år 2010, lyckades endast 30% skaffa ett jobb under 2011, vilket också är sämre än tidigare.
Ungdomars garanti för att ha något att sysselsätta sig med är viktigt och därför måste det hända något även i praktiken och inte bara i tanken. Ett mål är att ungdomar under 25 år ska erbjudas något att göra så fort som möjligt. Antingen jobb, fortsatt utbildning, en lärningstjänst eller praktik.
Några av de stora problemen är att EU:s ekonomi och sysselsättning visar i början av 2010 på kriser på den globala finansmarknaden, dåliga statsfinanser samt hög arbetlöshet i stora delar av Europa.
Dessutom är EU:s ekonomiska tillväxt lägre än i andra ekonomier och produktivitetsklyftan har ökat under de senare tio åren. Även sysselsättningsnivån är lägre än i andra delar av världen och antalet äldre människor ökar hela tiden. Då pensionärerna blir fler blir det en större påfrestning för de sociala välfärdssystemen.
EU arbetar nu för att stärka unionens ekonomi och sysselsättning på lång sikt. Detta ska de göra genom den så kallade "Europa 2020 strategin". Målen är bland annat:
* fler människor ska ha jobb - man vill att 75% av alla män och kvinnor i åldrarna 20-64 ska ha ett jobb. Fler ungdomar, äldre samt lågkvalificerade ska få jobb.
* satsa mer på forskning och utveckling - 3% av BNP ska satsas på utveckling och forskning.
* färre ska hoppa av skolan - 10% färre elever ska hoppa av skolan i förtid.
* fler ska ha högskoleutbildning - minst 40% av människorna i åldrarna 30-34 ska högskole- eller annan eftergymnasial utbildning.
Våra förslag till minskad ungdomsarbetslöshet är att ta vara på multiplikatoreffekten. Det innebär att en satsning på ett populärt företag görs vilket öppnar för fler arbetsplatser och fler anställda. Dessa anställda har sedan en bättre ekonomi vilket gör att de har fler pengar att spendera på sina nöjen och eftersom det finns fler som är villiga att spendera sina egna pengar så behövs det fler anställda på dessa arbetsplatser för att tillfredställa konsumenterna.
Detta går i en cirkel och allas levnadsstandard och glädje ökar vilket i sin tur kan leda till att fler blir engagerade till att utbilda sig i framtiden. Vi anser att det är viktigt att människor ständigt vill utvecklas för att kunna leva bättre. Därför är vårt förslag att investera i företag och få dem att expandera så att fler utbildade människor får jobb och på så vis skapa en multiplikatoreffekt av dessa investeringar, detta kommer i sin tur att gynna hela samhället.
Vi föreslår en obligatorisk gymnasieutbildning för att ge varje ungdom bättre baskvalifikationer. I varje gymnasieutbildning ska praktik finnas tillgänglig för att förbereda eleverna inför deras framtida arbetsliv. Praktiken ska vara kopplad till elevens inriktning på gymnasieskolan och ska på så sätt hjälpa till att binda kontakter inför framtiden.
Högskoleförberedande och yrkesförberedande linjer ska fortfarande vara tillgängliga för att se till individers olika intressen. Det vill säga att de som vill fortsätta sin utbildning efter den obligatoriska gymnasieskolan ska ha möjlighet till detta samtidigt som möjlighet till anpassade arbeten bör finnas.
För länder som för tillfället inte har ekonomi till att investera i företag föreslår vi istället t.ex. utländska investerare. Vad vi menar med detta är att exempelvis något stort företag investerar eller startar nya företag i andra länder som behöver arbetskraft men som inte har möjlighet att genomföra det på egen hand. Detta kommer gynna både de som investerat samt landet det berör.
Vi tror inte på en 100% högutbildad befolkning utan vi tror på satsningar inom olika utbildningsnivåer som är anpassad till varje individ. Genom att se till olika individers intressen kan det bidra till mer engagemang från många sidor vilket också är viktigt för att förbättring ska ske. Med våra förslag hoppas vi på att hjälpa EU att uppnå sina mål mot att minska ungdomsarbetslösheten genom högre utbildning och fler jobb.