Många föräldrar väljer att teckna en privat olycksfalls- och sjukförsäkring för sina barn, en så kallad barnförsäkring, som komplement till socialförsäkringen. Enligt försäkringsavtalslagen har försäkringsbolagen sedan 2006 så kallad kontraheringsplikt. Det betyder att man inte får vägra någon att teckna en personförsäkring utan särskilda skäl. Försäkringsbolagen får inte göra schablonmässiga riskbedömningar utan ska bedöma alla sökande individuellt. Syftet med civilutskottets uppföljning har varit att se hur försäkringsbolagen hanterar ansökningar om barnförsäkringar i förhållande till kontraheringsplikten.
Fler borde kunna få en anpassad försäkring
Enkätundersökningen som ingår i rapporten visar att andelen barnförsäkringar som beviljas med ordinarie villkor har ökat något de senaste tio åren. Samtidigt har antalet barn som får teckna en försäkring med klausul om anpassade villkor eller med högre premie minskat något. Inget av de större försäkringsbolagen erbjuder förhöjd premie som ett alternativ till sökande som inte kan få en barnförsäkring med ordinarie villkor.
I rapporten konstateras att resultatet av kartläggningen inte fullt ut stämmer överens med de intentioner riksdagen hade när den beslutade om försäkringsavtalslagen. Utgångspunkten var att alla människor ska kunna få ett försäkringsskydd på goda villkor. Om en sökande, till exempel ett barn med funktionsnedsättning, inte kunde få en försäkring med ordinarie villkor var tanken att försäkringsbolagen i första hand skulle anpassa försäkringspremien och de andra villkoren i försäkringen. Försäkringsbolagen skulle endast i undantagsfall säga nej till ansökningar. Enligt rapporten borde försäkringsbolagen kunna erbjuda fler barn en försäkring med anpassade villkor eller högre premie i stället för att avslå ansökningar.
Motstridiga krav i olika lagar
Enligt försäkringsrörelselagen ska försäkringsbolagen drivas på ett sätt som är rättvist gentemot kollektivet. Enligt rapporten finns det ett motsatsförhållande mellan detta krav och försäkringsavtalslagens intention att ge alla möjlighet att teckna en privat försäkring. Lagstiftningen tar inte på ett tydligt sätt ställning för vare sig försäkringsbolagen eller försäkringstagarna, och det finns inget domstolsavgörande som gäller tillämpningen av kontraheringsplikten.
Nya försäkringslösningar växer fram
Skärpt tillämpning av kontraheringsplikten skulle kunna ge fler barn möjlighet att teckna en försäkring. Men en sådan lösning skulle också kunna medföra vissa risker, till exempel att försäkringsbolagen skulle göra sina försäkringar mindre omfattande. En annan risk är enligt rapporten att försäkringarna skulle bli så dyra att personer med låg risk lät bli att teckna en försäkring.
I rapporten konstateras också att försäkringsmarknaden håller på att anpassa sig till kontraheringsplikten genom att nya försäkringslösningar utformas. Flera organisationer som företräder personer som har svårt att få teckna privata barnförsäkringar lanserar nu egna lösningar.
Del av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering
Rapporten om barnförsäkringar är ett led i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering. Syftet med inventeringen, som har gjorts av Riksdagsförvaltningen utvärderings- och forskningssekretariat, är att ge utskottet underlag för beredning av riksdagsärenden i frågan.
För mer information
Ledamöterna i utskottets uppföljningsgrupp:
Susanne Sjöblom, föredragande, civilutskottet, telefon 08-786 43 01, e-post susanne.sjoblom@riksdagen.se
Joakim Skotheim, utvärderare, utvärderings- och forskningssekretariatet, telefon 08-786 46 12, e-post: joakim.skotheim@riksdagen.se
Dokument
Civilutskottets rapport 2012/13:RFR6 Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar