Inför sammanträdena gör talmannen - med stöd av riksdagsförvaltningens kammarkansli - en föredragningslista och beslutar i vilken ordning ärendena ska tas upp. Därutöver bestäms ordningen mellan de talare som har anmält sig i förväg.
Ett riksdagsparti kan begära att det anordnas en kammardebatt i ett aktuellt ämne eller annan fråga av särskild vikt. Det är talmannen som efter samråd med partiernas gruppledare beslutar om en sådan debatt ska hållas.
Talmannen ger ordet
Under ett sammanträde i kammaren ger talmannen ordet till de olika talarna och håller reda på hur länge de talar. De som begär ordet under själva debatten får tala i den ordning de anmäler sig.
Vid en omröstning meddelar talmannen hur rösterna har fördelat sig och bekräftar beslutet med ett klubbslag.
Under sammanträdena turas talmannen och de vice talmännen om att sitta ordförande, oftast i tvåtimmarsintervaller. Den som sitter ordförande får inte yttra sig i sakfrågan vid överläggningen. De vice talmännen har dock, till skillnad från talmannen, rösträtt då ärendet avgörs och medverkar i övrigt i riksdagsarbetet på samma villkor som andra ledamöter.
Ansvar för ordningen
Sittande talman har ansvaret för att ordningen upprätthålls i kammaren. Det finns vissa förhållningsregler. I riksdagsordningen (kap. 2 §12) står det: "ingen får vid sammanträde uttalas sig otillbörligt om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck, eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning".
ingen får vid sammanträde uttalas sig otillbörligt om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck
Riksdagsordningen kap. 2 §12
Finner talmannen att reglerna överskrids ska han eller hon påpeka det på lämpligt sätt för berörd ledamot. Rättar sig inte ledamoten kan talmannen ta ifrån honom eller henne ordet. Det senare inträffar väldigt sällan. Det är också mycket ovanligt att talmannen bryter sammanträden på grund av bristande ordning.
Vad är vad i kammaren?