Att leda riksdagens arbete handlar dels om att se till att den löpande verksamheten fungerar, dels om att driva på den långsiktiga förnyelsen av riksdagen.
Många ser nog främst talmannen som den som sitter ordförande i kammaren när riksdagen sammanträder. Att planera och leda kammarsammanträdena är också en viktig del av mitt och de vice talmännens uppdrag. Kammaren är riksdagens hjärta.
Det handlar bland annat om vilken ordning ärendena ska tas upp, att fastställa debattreglerna och hålla ordning på debattörerna.
Öppenhet och tydlighet
Kammaren ska vara landets centrala politiska forum. Det ska vara enkelt och stimulerande för människor att följa det som sker där. Öppenhet och tydlighet ska stå i fokus.
Min ambition är bland annat att fler ministrar ska delta i debatterna. Det lockar ledamöterna till kammaren och ökar närvaron.
Samtidigt anser jag att rappa och tydliga debatter är viktigare än närvaron i kammaren. Inte minst då allt fler människor följer riksdagsdebatterna via TV eller Internet.
Jag och de vice talmännen verkar också för ett lättsammare debattklimat. Det kan gärna vara lite fränare tonlägen, men också fler applåder och skratt och lite glimten i ögat under pågående debatt.
Plenifri vecka
Vi riksdagsledamöter har ett förtroendeuppdrag. Vi är valda att företräda våra respektive partier och de människor som lagt sin röst på just oss.
Jag anser att det är viktigt att vi ledamöter ges möjlighet att kontinuerligt vara ute och träffa människor runt om i vårt land. Jag har därför verkat för att minst en vecka per månad ska vara plenifri, det vill säga fri från sammanträden och debatter i kammaren. Under dessa veckor kan ledamöterna, utan dåligt samvete, vara utanför riksdagshuset och exempelvis besöka skolor och föreningar.
Jag själv reser bland annat runt till landets valkretsar, tillsammans med ledamöter från den valkrets jag besöker. En ”mini-riksdag” kan man se det som. Vår ambition är att träffa människor som vanligtvis inte kommer i kontakt med politiker. Att riksdagsledamöter från olika partier är ute tillsammans på det här sättet bidrar till att skapa en gemensam verklighetsbild.
Jag upplever att det finns ett stigande politiskt intresse i Sverige, inte minst bland ungdomar.
Jag upplever att det finns ett stigande politiskt intresse i Sverige, inte minst bland ungdomar. Det är viktigt att vi politiker är ute och fångar upp detta, för en dialog och tar del av den mångfald av idéer som finns.
EU-frågorna allt viktigare
Den 1 januari 2007 införde vi nya former för arbete med EU-frågor. Utskotten kommer nu in tidigare i EU:s beslutsprocesser och samverkan med regeringen är intensivare. Intressanta frågor på EU:s dagordning kan tas upp för debatt i kammaren i ett tidigt skede. Jag hyser gott hopp om att detta inte bara ska stimulera EU-debatten i riksdagen, utan i samhället i stort.
Debatter på sommaren
Det allt tätare samarbetet inom EU är en av de faktorer som gör att Riksdagen måste vara mer aktiv året om. Riksdagen bör bli mer av en ”året-runt” riksdag. I ett första steg har vi öppnat upp för interpellationsdebatter (som hålls utifrån ledamöternas skriftliga frågor till ministrarna) i augusti och september, då det tidigare varit uppehåll i kammarens verksamhet.
Ökad mångfald
Riksdagen ska vara hela Sveriges riksdag. Det måste också avspeglas bland dem som jobbar här – i Riksdagsförvaltningen. Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen, som leder förvaltningen.
Vi måste framförallt verka än hårdare för att anställa människor med utländsk bakgrund. Jag kommer också att arbeta aktivt för anställningen av funktionshindrade i riksdagen. Tillgängligheten ska bli bättre och det ska ges möjligheter till arbetsträning.
Mångfald – i alla dess former – ska prägla riksdagsarbetet.
Per Westerberg