Många av regeringens och ledamöternas förslag som utskotten arbetar med handlar om EU. Förslagen får samma behandling som andra förslag, i det utskott som har hand om sakfrågan. Föreslår till exempel regeringen att skattereglerna ska ändras på grund av ett EU-beslut så är det skatteutskottet som ska arbeta med förslaget.
Följer EU-frågor
För att kunna följa vad som är på gång i EU måste utskotten ha information. Riksdagen får så gott som alla officiella dokument från EU-kommissionen. Dokumenten överlämnas till det utskott som har ansvar för frågan.
Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på nya EU-dokument som regeringen bedömer som betydelsefulla. Informationen lämnas skriftligt genom så kallade faktapromemorior.
Utskotten kan också begära att regeringen och myndigheter lämnar information i olika EU-frågor. Informationen kan lämnas muntligt när utskottet sammanträder.
Riksdagen har också en tjänsteman i Bryssel som följer arbetet i EU och rapporterar hem till utskotten och andra i riksdagen.
Tidig granskning av EU-dokument
Utskotten granskar EU:s grön- och vitböcker. Det är samrådsdokument där EU-kommissionen redogör för tankar, förslag och konkreta åtgärder som är aktuella i utvecklingen av EU-samarbetet. Man kan säga att de motsvarar svenska utredningar (SOU och Ds).
När ett utskott har granskat en grön- eller vitbok ska det skriva ett så kallat utlåtande till kammaren om sin granskning. I utlåtandet kommenterar utskottet frågan, och beskriver olika uppfattningar som kan finnas bland riksdagens partier. Kammaren debatterar och fattar beslut om utlåtandet. Beslutet får inte innehålla några förslag eller uppmaningar till regeringen om att den ska göra något.
På samma sätt som för grön- och vitböcker kan utskotten få granska andra viktiga EU-dokument av samma typ. Det är talmannen som i samråd med riksdagspartiernas gruppledare bestämmer vilka andra viktiga EU-dokument som utskotten ska granska närmare.
Granskning utifrån subsidiaritetsprincipen
En nyhet i Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, är att riksdagen ska granska vissa EU-lagförslag utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt.
Lagförslaget kommer oftast från EU-kommissionen. Det skickas av kammaren till ansvarigt utskott. Om utskottet anser att utkastet inte strider mot närhetsprincipen så görs bara en protokollsanteckning som skickas tillbaka till kammaren. Om utskottet däremot tycker att förslaget strider mot principen skriver det ett utlåtande till kammaren. Om kammaren ställer sig bakom utskottets bedömning skickar riksdagen ett meddelande om sin uppfattning till EU:s institutioner.
Utlåtande skrivs också om minst fem ledamöter inte håller med utskottets majoritet utan tycker att förslaget strider mot principen. I utlåtandet kan minoriteten i en reservation förklara sin uppfattning. Utlåtandet får sedan kammaren debattera och ta ställning till.
De nationella parlamenten får inte "närhetsgranska" alla utkast till lagförslag. Bara förslag på områden där både unionen och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar. Det gäller till exempel den inre marknaden, miljön, energi och brottsbekämpning.
Är tillräckligt många nationella parlament överens om att ett utkast till lagförslag strider mot närhetsprincipen så ska EU-kommissionen ompröva det. Om kommissionen står fast vid förslaget ska i vissa fall ministerrådet och Europaparlamentet ta ställning till om man ska fortsätta behandlingen av det.
Överlägger med regeringen
Utskotten avgör i vilka EU-frågor regeringen måste överlägga med utskotten. Vid överläggningarna kan partierna säga till regeringen vad de tycker i frågan. Det är också ett tillfälle för regeringen att stämma av om dess ståndpunkter har stöd i riksdagen. Utskotten kan besluta att överläggningarna ska vara offentliga.
KU kontrollerar regeringen
Konstitutionsutskottet, KU, har en särskild roll i riksdagens kontroll av hur regeringen sköter sitt arbete. Varje år granskar KU hur regeringen till exempel sköter informationen och samrådet med riksdagen i EU-frågor. Om KU hittar brister i regeringens arbete leder det till kritik och uttalanden om hur regeringen kan bättra sig. KU följer också hur riksdagen granskar nya EU-förslag utifrån subsidiaritetsprincipen.
Utskotten i EU:s parlament träffas
Samarbetet mellan medlemsländernas parlament och Europaparlamentet sker till stor del mellan utskotten. Varje år ordnas flera möten. Till exempel träffas ordförandena för parlamentens utrikesutskott regelbundet för att diskutera utrikespolitiska frågor. Parlamentet i EU:s ordförandeland har ett särskilt ansvar för vilka möten som ska hållas och vad de ska innehålla.