En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma den svenska utrikespolitiken. Riksdagens engagemang inom utrikespolitiken har ökat. Världen har blivit mer internationell och många frågor, som miljö och brottsbekämpning, kräver att länderna samarbetar.
Traditionellt har regeringen haft ett stort ansvar för utrikespolitiken. Det finns dock vissa utrikespolitiska frågor som endast riksdagen kan besluta om. Riksdagen bestämmer vilka länder som Sverige ska skicka fredsbevarande styrkor till och hur stor del av bruttonationalinkomsten (BNI) som ska gå till biståndet. Det är utrikesutskottet som bereder de utrikespolitiska besluten innan hela riksdagen tar ställning.
Utrikesutskottet
Utrikespolitisk debatt i februari
I riksdagens kammare och utskott debatterar ofta riksdagsledamöterna utrikespolitiska frågor. Varje år i februari hålls en utrikespolitisk debatt med utrikesministern. Då presenterar utrikesministern den utrikespolitiska deklarationen som anger vilken utrikespolitik Sverige ska driva i olika frågor. I samband med deklarationen debatterar riksdagspartierna sin syn på utrikespolitiken.
Utrikesdeklarationen (regeringen)
Viktiga frågor hamnar i Utrikesnämnden
I Utrikesnämnden ska regeringen diskutera och förankra sin utrikespolitik med riksdagen. Utrikesnämnden består av talman Per Westerberg samt 18 ledamöter, varav nio är ordinarie och nio är suppleanter. Kungen är ordförande i nämnden.
Utrikesnämnden
Många resor och besök
Talman Per Westerberg är riksdagens främste representant och företräder ofta riksdagen i internationella sammanhang. Han tar emot många utländska besök och gör resor i världen.
Talmannen
Riksdagens 15 utskott och EU-nämnden reser till andra länder för att studera hur de löst olika samhällsproblem. De tar också emot många besök. Utskottens resor finns redovisade i kalendern.
Kalendern