Riksrevisionens övergripande mål är att bidra till att statens resurser används på ett bra sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt. Det ska myndigheten göra genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet. Att Riksrevisionen ska ha en oberoende ställning står inskrivet i regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar.
Tre riksrevisorer och ett råd
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som är valda av riksdagen. Riksrevisorerna bestämmer själva vad de ska granska, hur det ska göras och vilka slutsatser de ska dra.
Vid myndigheten finns också ett parlamentariskt råd, där en riksdagsledamot från varje partigrupp i riksdagen ingår. Rådets uppgifter är bland annat att
- följa granskningsverksamheten
- ge riksdagen insyn i Riksrevisionens arbete.
- Kontrollerar årsredovisningar och effektivitet
Riksrevisionen gör två typer av granskningar:
- En årlig revision som innebär att granska alla myndigheters årsredovisningar. Då kontrollerar riksrevisorerna om redovisningen är pålitlig, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer gällande bestämmelser.
- En effektivitetsrevision som består av stickprov i regeringens, riksdagens eller myndigheternas förvaltning. Syftet är att kontrollera att arbetet sköts på ett effektivt sätt och att skattepengarna används i enlighet med regeringens och riksdagens mål. Det kan till exempel handla om hur arbetsförmedlingen och a-kassorna hanterar arbetslöshetsförsäkringen eller hur statliga bolag följer reglerna för representation.
Mer om Riksrevisionen