Jens Holm (V).

Rätten att ställa frågor till regeringen är den del av riksdagens kontrollmakt som utnyttjas flitigast. Ledamöterna ställer flera tusen frågor till regeringen under ett riksdagsår.

Frågorna kan handla om allt från graffiti och studentbostäder till utrikespolitik och rättssäkerhet för flyktingar. Genom att ställa frågor till regeringen kan ledamöterna ta reda på vad regeringen tänker göra åt ett problem. Det är samtidigt ett sätt för ledamöterna att få uppmärksamhet och skapa opinion i en fråga.

Framför allt är det ledamöter från oppositionen som utnyttjar möjligheten att ställa frågor till regeringen. Men ibland ställer också ledamöter från regeringssidan frågor, till exempel i ett ärende som gäller deras hembygd när de tycker att regeringen inte har uppmärksammat frågan tillräckligt.

Interpellationer debatteras varje vecka

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten lämnar sin fråga, interpellationen, skriftligt men får svaret både skriftligt och direkt av en minister som kommer till kammaren.

Ministern ska svara inom 14 dagar, annars måste hon eller han förklara varför svaret dröjer. Alla ledamöter får svaret på en interpellation skriftligt i förväg och får veta när ministern kommer till riksdagen för att svara. Ministern läser upp svaret och sen kan ledamöterna debattera med minstern. Interpellationsdebatter hålls i kammaren minst en gång i veckan.

Ministern har sex minuter på sig att läsa upp sitt svar på interpellationen. I debatten får ledamoten som ställt frågan och andra som vill ha ordet fyra minuter var. Sedan kommer en andra och en tredje kortare omgång. Debatten avslutas med att ministern får en kort slutreplik.

Interpellationerna kan leda till tuffa debatter. Kanske har tre olika riksdagsledamöter har lämnat in interpellationer om riksväg 45. När ministern sen svarar på frågorna i kammaren kan det visa sig att fler ledamöter vill blanda sig i diskussionen – eftersom riksväg 45 ringlar sig genom stora delar av Sverige har kanske tio ledamöter från olika delar av landet åsikter. Ministern kan med andra ord få en mängd frågor hon eller han inte var förberedd på.

Svar direkt vid frågestunden

På torsdagar är det frågestund i riksdagen. Var tredje vecka kommer statsministern till kammaren och svarar på frågor. Övriga torsdagar är fem ministrar på plats. Ledamöterna kan ställa frågor utan att anmäla dem i förväg. För att kunna förbereda frågor har de i god tid fått veta vilka ministrar som kommer. Men ledamöterna kan också passa på att fråga om dagsaktuella ämnen.

Frågestunderna ska ha ett snabbt tempo med korta frågor och svar. Ungefär en timme håller man på och det gäller att få ordet av talmannen som också bestämmer hur många gånger ledamöterna och ministrarna får ordet. Andra ledamöter får ställa följdfrågor.

Skriftliga frågor utan debatt

Skriftliga frågor kan ställas till ministrarna året runt. Den ledamot som lämnar in en sådan fråga får svar efter max fyra arbetsdagar. Under sommaruppehållet har ministrarna dock längre tid på sig. Ministrarna svarar skriftligt och det blir ingen debatt efteråt.