KU ska årligen granska regeringens arbete. KU:s granskning består av två delar. Den ena går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar.
Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom olika handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
KU-anmälningar
Ledamöterna kan lämna anmälningar till utskottet när som helst under året. Anmälningarna får oftast stor uppmärksamhet i medierna. KU undersöker sedan om ministern gjort fel eller inte i en speciell situation.
Anmälningarna kan till exempel handla om "ministerstyre". Med det menas att ministern gått in och påverkat ett ärende som en myndighet egentligen ska bestämma i. Andra gånger kan kritiken gälla ett uttalande av en minister, statsministerns förhållande till en journalist, en resa på statens bekostnad eller utnämningen av en hög chef inom staten.
KU-utfrågningar
För sin granskning har KU rätt att ta del av regeringens alla handlingar, även såna som har hemligstämplats. Behöver KU veta mer kan utskottet ställa skriftliga frågor till regeringen eller kalla till sig både ministrar och anställda som är inblandade. Även privatpersoner kan frågas ut, men bara om de själva går med på det.
Ibland håller KU offentliga utfrågningar med den anmälda ministern och andra inblandade personer. De utfrågningarna är öppna för allmänheten och medierna och har genom åren varit mycket uppmärksammade.
Debatt i riksdagen – men KU är ingen domstol
På våren lämnar KU en rapport till riksdagen om behandlingen av KU-anmälningarna. Rapporten kallas granskningsbetänkande och används som underlag för en debatt i kammaren. Debatten brukar pågå en hel dag, ofta med många och kraftiga ordväxlingar.
KU kan i sitt betänkande kritisera en minister, men har inga möjligheter att straffa eller kräva att han eller hon ska avgå. Den grundläggande tanken är i stället att kritiken från utskottet ska leda till att regeringen ändrar sitt arbetssätt så att inte misstaget upprepas. Dessutom kan uppmärksamheten kring både KU:s betänkande och debatten spela stor roll.
Debatten slutar därför alltid med att betänkandet "läggs till handlingarna". Det betyder att riksdagen avslutar ärendena utan att besluta något mer.
Skulle KU komma fram till att en minister begått ett brott i sitt arbete har man möjlighet att väcka åtal inför Högsta domstolen. Detta är ytterst ovanligt och har inte förekommit i modern tid.
Allmänna granskningen
Vid den allmänna granskningen granskar KU olika handlingar från Regeringskansliet som protokollen från regeringens sammanträden. Ett vanligt exempel på kritik från KU efter den allmänna granskningen är att regeringen utfärdar lagar och förordningar alltför kort tid innan de börjar gälla. Det betyder att medborgarna eller myndigheterna som ska följa lagarna inte har möjlighet att ta del av dem innan de börjar gälla.
Den allmänna granskningen presenteras i en egen rapport på hösten.