Kungen öppnar riksmötet
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Kungen öppnar riksmötet, i egenskap av statschef, i mitten av september. När det är valår öppnas riksmötet först i oktober. Vid riksmötets öppnande presenterar statsministern regeringsförklaringen. I den framgår det vilken politik regeringen tänker föra det kommande året. Om det blir ny regering efter ett riksdagsval så presenterar statsministern regeringsförklaringen några dagar efter riksmötets öppnande.
Riksmötet pågår året om, men kammaren gör uppehåll under sommaren, julen och påsken. Dessutom är det under höst och vår sammanträdesfritt i kammaren var fjärde vecka. Arbetsrytmen varierar ganska mycket. Ju närmare jul- och sommaruppehållet man kommer desto fler sammanträden i utskott och kammare.
Hösten handlar om pengar
Hur ska staten använda sina pengar nästa år? Det är frågan som riksdagen ska ta ställning till under hösten. Senast den 20 september går startskottet för budgetarbetet. Då promenerar finansministern till riksdagen för att lämna över regeringens budgetproposition. Finansministern presenterar propositionen och därefter blir det debatt med alla partier.
Budgetpropositionen innehåller inte bara förslag till utgifter utan också en beräkning av hur stora statens inkomster kommer att bli. Om det är valår och det blir regeringsskifte kan den nya regeringen vänta ända till den 15 november med att lämna sin budgetproposition till riksdagen.
Beslutar om statsbudgeten
Beslut om vart pengarna ska gå
Efter att regeringen lämnat budgetpropositionen behandlar kammaren den i två steg. Först beslutar riksdagen hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket budgetens olika utgiftsområden, som till exempel vård, utbildning och försvar, får kosta. Det sker i slutet av november. Då fattar riksdagen också beslut om skatter och övriga statsinkomster.
Hur pengarna sedan ska fördelas inom varje område i statsbudgeten beslutar riksdagen i slutet av november och i december. När besluten är tagna sammanställer riksdagen nästa års statsbudget och lämnar den till regeringen dagarna före jul.
Beslutar om statsbudgeten
Motionstid i riksdagen
Riksdagens ledamöter får en gång om året lämna in motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Det är under den allmänna motionstiden. Den sträcker sig från riksmötets början till femton dagar efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Ledamöterna brukar lämna in tusentals motioner under den här perioden.
Om allmänna motionstiden
Partiledarna möts i debatt
I oktober, när den allmänna motionstiden gått ut, möts partiledarna i riksmötets första partiledardebatt. Då får partiledarna chansen att argumentera för den politik de vill föra. Partiledardebatter hålls även i januari efter juluppehållet och i juni innan riksdagen tar sommaruppehåll.
Många nya lagar tas under våren
De flesta motioner från allmänna motionstiden som inte direkt handlar om statens budget tar kammaren upp under våren. Riksdagen tar även ställning till många propositioner under våren.
Propositioner är lagförslag från regeringen, och de kan lämnas in till riksdagen året runt. När en proposition lämnats in har ledamöterna 15 dagar på sig att lämna in motförslag, motioner. Riksdagen kan inte fatta beslut förrän motionstiden gått ut och utskottet i fråga behandlat ärendet. I regel tar det några månader för riksdagen att behandla ett ärende.
Beslutar om lagar
Utrikespolitiken i fokus
Utrikespolitiken, bland annat Sveriges förhållande till andra länder, är ämnet för den utrikespolitiska debatten i februari. Utrikesministern inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration. Många utländska diplomater bjuds in till att lyssna på debatten.
Utrikes- och säkerhetspolitik (regeringen)
Riktlinjer för den framtida ekonomin
Senast den 15 april lämnar finansministern in regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Propositionen innehåller riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken och riktlinjer för arbetet med statsbudgeten för nästkommande år. Finansministern presenterar propositionen och därefter blir det debatt med riksdagspartiernas ekonomiska talesmän. Riksdagen beslutar om vårpropositionen i juni.
Beslutar om statsbudgeten
EU-debatt
I maj debatterar riksdagen EU-frågor. Till grund för debatten ligger en skrivelse från regeringen om verksamheten i EU, som riksdagen har behandlat. Skrivelsen kallas för "Årsboken om EU".
Arbetar med EU-frågor
Riksdagen granskar regeringen
Hur har regeringen och ministrarna skött sitt arbete? Det är temat för konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringen, som riksdagen debatterar i maj. KU:s granskning grundar sig på anmälningar från riksdagsledamöterna. De kan när som helst under året anmäla till KU om de tycker att en minister har misskött sig.
KU:s granskning
Information från regeringen
Då och då lämnar regeringen information till riksdagen i aktuella frågor. Den minister som ansvarar för frågan kommer till kammaren och informerar. Efter informationen kan ledamöterna lämna kommentarer eller ställa frågor till ministern. Statsministern brukar informera riksdagen efter EU-toppmöten med stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.
Arbetar med EU-frågor
Resor och besök under sammanträdesfria veckor
Kammaren tar uppehåll i arbetet under sommaren, julen och påsken. Dessutom är det under höst och vår sammanträdesfritt i kammaren var fjärde vecka. Under sammanträdesfria veckor åker ledamöterna bland annat på studieresor och besöker organisationer, företag och myndigheter. De arbetar också hemma i valkretsen, träffar väljare och ägnar sig åt partiarbete.
Kortare sommaruppehåll
Från och med riksmötet 2006/07 har sommaruppehållen varit kortare i riksdagen jämfört med tidigare. Sammanträden har lagts in något senare i juni och i augusti.
Illustrationer: Pontus Björlin