Värt att veta
- 1954 bildades den nordiska passunionen
Nordiska rådet grundades 1952. Det består av 87 valda ledamöter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och de självstyrande regionerna Färöarna, Åland och Grönland samt av medlemmar av ländernas/regionernas regeringar.
De flesta av de frågor som behandlas är inrikespolitiska till sin natur. Många handlar om gränshinder, exempelvis regler som försvårar för dem som vill bo i ett nordiskt land och arbeta i ett annnat. Nordiska rådet arbetar också med utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, främst i relation till Östersjöområdet och Arktis.
Tar initiativ och ger rekommendationer
Rådet tar initiativ och ger rekommendationer i olika frågor till en eller flera nordiska regeringar. Många rekommendationer leder till konkreta åtgärder som lagändringar eller nya lagar i medlemsländerna. En kontroll sker av att rekommendationerna genomförs i enlighet med intentionerna bakom dem.
Nordiska rådets presidium leder och samordnar verksamheten. Presidiet och utskotten förbereder de ärenden som medlemmarna ska ta ställning till vid rådets sessioner. I rådet finns följande utskott:
- kultur- och utbildningsutskottet
- medborgar- och konsumentutskottet
- miljö- och naturresursutskottet
- välfärdsutskottet
- näringsutskottet
Det hålls i regel två större möten, sessioner, per år. Rådet kan också vid behov besluta om extrasessioner eller temakonferenser om aktuella nordiska samarbetsfrågor. Mellan sessionerna är presidiet det högsta beslutande organet.
Inom rådet finns fem partigrupper:
- Socialdemokratiska gruppen
- Mittengruppen
- Konservativa gruppen
- Vänstersocialistiska gröna gruppen
- Nordisk frihet
Den partipolitiska fördelningen i de nationella parlamenten återspeglas i Nordiska rådet.
Den svenska delegationen
Riksdagen väljer för varje riksmöte 20 ordinarie ledamöter och 20 suppleanter till den svenska delegationen till Nordiska rådet. Delegationen väljer en ordförande, en vice ordförande och ett arbetsutskott. Inför sesssionerna utser regeringen de ministrar som ska delta där. De ingår också i delegationen, men utan rösträtt. Varje år lämnar delegationen en redogörelse till riksdagen om sin verksamhet.