Nato är en försvarspolitisk allians mellan USA, Kanada och många länder i Europa. Organisation grundades 1951.
Det parlamentariska samarbetet utvecklades successivt från 1955. Natos parlamentariska församling i sin nuvarande form började 1967–1968. Dess verksamhet syftar till att skapa förståelse bland Natoalliansens parlamentariker för de säkerhetsutmaningar som samarbetet konfronteras med. Den följer Natos agenda med aktuella frågor och verksamheten präglas av Natos politiska prioriteringar och mål.
Deltar i debatter men röstar inte
Den svenska delegationen var observatör i församlingen fram till 2003 då den fick status som associerad medlem. Denna status innebär att medlemmarna kan delta i debatterna och i merparten av de övriga aktiviteter som arrangeras men de har ingen rösträtt. Fjorton länder är associerade medlemmar, däribland Finland, Schweiz och många av de länderna som tidigare tillhörde Warsawapakten.
Den politiska utvecklingen i före detta Sovjetunionen och Central- och Östeuropa har gjort att församlingen utvidgats sedan 1991. I dag omfattar den parlamentariker från ett stort antal nya demokratier med status som associerade medlemmar.
Församlingen möts vid två årliga sessioner, vår och höst. Verksamheten äger då rum dels i plenum och dels i fem fackutskott. De fem fackutskotten är:
- försvarsutskottet
- ekonomiska utskottet
- politiska utskottet
- utskottet för vetenskap
- teknologiutskottet för civila frågor
Utskotten lägger fram rapporter och förslag till resolutioner i olika ämnen inom verksamhetsområdet. Rapporterna och resolutionerna debatteras under vårsessionen och antas sedan vid höstsessionen.
Kunskapsutbyten i säkerhetspolitiska frågor
Under året arrangerar dessutom varje utskott besök och seminarier på olika platser i medlemsländerna. Så kallade Rose-Roth-seminarier, som syftar till kunskapsutbyte och dialog i aktuella säkerhetspolitiska frågor arrangeras varje år. Dessa seminarier anordnas i första hand i länder i Central- och Östeuropa.
Den svenska delegationen
Den svenska delegationen väljs av ríksdagsstyrelsen för en mandatperiod, det vill säga fyra år. Den består av fem ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt fem suppleanter. Delegationen lämnar varje år en årsredovisning till riksdagsstyrelsen.