När röstmottagningen avslutats i vallokalerna gör valförrättarna en första sammanräkning av valsedlarna. Det är denna sammanräkning som presenteras i valvakorna i tv och radio.
Den slutliga röstsammanräkningen görs följande vecka av länsstyrelserna. Alla röstsammanräkningar är öppna för allmänheten.
Så fördelas mandaten
Det svenska valsystemet är tänkt att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till antalet röster som partierna fått.
Rösterna är lika mycket värda. Men endast de partier som uppnått en viss storlek i valet får mandat. På basis av länsstyrelsernas sammanräkningar fördelar Valmyndigheten mandaten.
Av de totalt 349 platserna i riksdagen är 310 så kallade fasta valkretsmandat. De läggs i förväg ut på valkretsarna på grundval av antalet röstberättigade i varje valkrets. Efter valet fördelas de mellan partierna utifrån valresultatet i valkretsen.
De 39 så kallade utjämningsmandaten är till för att man därefter ska kunna få en så proportionell fördelning som möjligt mellan partierna i hela riket. Utjämningsmandaten fördelas därför först på partierna. Därefter bestäms det i vilka valkretsar de ska placeras.
Spärregel mot småpartier
Huvudregeln är att enbart de partier som i valet uppnår minst 4 procent av rösterna tilldelas riksdagsmandat. Undantag från spärregelen görs om ett parti i en viss valkrets uppnår minst 12 procent av rösterna. Detta parti är då med och delar på mandaten i den aktuella valkretsen.
Fördelning av fasta valkretsmandat
De fasta valkretsmandaten i en valkrets fördelas mellan partierna på följande sätt. Först räknar man fram jämförelsetal för alla aktuella partier. Det första jämförelsetalet räknas ut genom att varje partis röstetal divideras med 1,4. Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet i valkretsen.
Därefter delas det partiets röstetal med 3. Nästa gång partiet tilldelats ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 och så vidare.
Systemet kallas den jämkade uddatalsmetoden. Varje gång ett nytt jämförelsetal räknats fram ser man efter vilket parti som ligger högst och ger det aktuella mandatet till det partiet. Processen fortsätter till dess samtliga fasta mandat i valkretsen fördelats.
Fördelning av utjämningsmandat
Efter att de fasta mandaten lagts ut i valkretsarna börjar fördelningen av utjämningsmandat för att den totala mandatfördelningen ska bli så rättvis som möjligt över hela landet.
Nu tillämpas en annan metod. Först räknar man fram hur många röster partierna har fått i hela landet och hur de 349 mandaten hade fördelats om landet hade varit en enda valkrets.
Skillnaden mellan detta tänkta antal och de redan utdelade fasta mandaten utgör respektive partis "tilldelning" av de 39 utjämningsmandaten. I vilken valkrets de hamnar beror på var partiet har det högsta jämförelsetalet efter fördelningen av fasta valkretsmandat. För partier som inte fått något fast mandat i en valkrets gäller röstetalet som jämförelsetal.
Personval och mandatfördelning inom ett parti
När mandatfördelningen mellan partierna är klar återstår att räkna ut vilken eller vilka kandidater som ska besätta mandaten. Kandidaturvalet sker genom att ledamöter i första hand utses på grundval av sina personliga röster. Det personliga röstetalet är antalet personröster för en viss kandidat i en viss valkrets under en och samma partibeteckning.
För att bli invald på personliga röster krävs att kandidaten har fått personliga röster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Finns det fler än en kandidat som klarat spärren tar de plats i riksdagen efter antalet personröster. Kan inte alla ledamöter utses med ledning av personrösterna används i stället den hittills tillämpade heltalsmetoden.