Riksdagsordningen kom till 1974, samma år som regeringsformen. Sedan den trädde i kraft har förutsättningarna för riksdagen och riksdagsarbetet förändrats i flera avseenden, bland annat genom Sveriges medlemskap i EU och den tekniska utvecklingen. Riksdagsordningen är heller inte längre överskådlig eftersom det har gjorts en hel del ändringar i den genom åren. Språket behöver också ses över och moderniseras.
Mot denna bakgrund beslutade riksdagsstyrelsen i september 2012 om ett direktiv till en utredning som ska se över riksdagsordningen i dess helhet, såväl i sak som språkligt. Uppdraget är brett och utredarna har möjlighet att titta närmare på alla frågor som regleras i lagen, under förutsättning att inga ändringar i regeringsformen krävs. Några av de frågor som särskilt nämns i utredningsdirektiven är innebörden av följdmotionsrätten, ärendefördelningen mellan utskotten och regleringen av utskottens initiativrätt.
Arbetet ska ledas av talmannen och ledamöter på gruppledarnivå. Till sin hjälp har utredningen sakkunniga och experter. Kommittésekreterare är hovrättsassessor David Harrby och föredraganden Hans Hegeland. Arbetet ska vara klart i september 2013.