Grundlagarna

Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Att vi ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns.

Kungen och drottningen har representativa uppgifter och saknar politisk makt.

Kvinnlig och manlig tronföljd

Successionsordningen kom till 1810, i samband med att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins.

Manliga och kvinnliga avkomlingar i rätt nedstigande led till kung Carl XVI Gustaf har rätt att ärva tronen. Äldre syskon och deras efterkommande har företräde framför yngre och yngre syskons efterkommande.

Ända fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen. Det innebär att kronprinsessan Victoria i framtiden kan bli Sveriges statschef.

Rena evangeliska, protestantiska läran

En kung eller drottning har inte religionsfrihet om han eller hon vill behålla rätten till kronan. Den kungliga familjen måste bekänna sig till den rena evangeliska, protestantiska läran, säger successionsordningen. Det är den lära som Svenska kyrkan bygger på.

Regeringens samtycke för äktenskap

Denna grundlag bestämmer också att en prins eller prinsessa av det kungliga huset måste ha regeringens samtycke för att få gifta sig. Annars förlorar de rätten att ärva tronen. De får heller inte bli regenter i ett annat land utan att kungen och riksdagen tillåter det.

Successionsordning (1810:0926)

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.

Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.

Pressens egna regler

Sveriges omfattande yttrande- och tryckfrihet lägger ett mycket stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner. Därför har press, radio, tv och webbplatser tagit fram sina egna etiska regler. De pressetiska regler som gäller i dag har pressens olika organisationer själva utformat.

"God publicistisk sed" är att förmedla korrekta nyheter, vara generös med bemötanden, respektera den personliga integriteten och vara försiktig med bilder. Offentliga personer får dock tåla en mer kritisk granskande journalistik än vad "vanliga" människor behöver göra.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

Yttrandefrihetsgrundlagen

I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är vår yngsta grundlag och har stora likheter med tryckfrihetsförordningen.

Lagen har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats. Förmedlas något som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om vi skadar staten och samhället genom att publicera något som innebär landsförräderi eller spioneri.

Radio, tv, film och nya medier

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. Du kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger din webbplats grundlagsskydd om webbplatsen har en ansvarig utgivare. Det innebär att inte bara massmedieföretag kan grundlagsskyddas utan även organisationer och privatpersoner. Utan en ansvarig utgivare gäller vanlig lagstiftning.

Webbplatser som innehåller exempelvis diskussionsforum och gästböcker omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen eftersom de kan ändras av andra än redaktionen. Om varje inlägg godkänns av redaktionen innan det publiceras är det däremot möjligt att få utgivningsbevis.

Ingen censur

Myndigheterna får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio som är det enda massmedium som får förhandsgranskas av staten. Statens medieråd sätter fortfarande en åldersgräns för barn och ungdomar.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

Riksdagsordningen – nästan en grundlag

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Riksdagsordningens huvudbestämmelser kan ändras antingen genom två likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Kvalificerad majoritet innebär i det här fallet att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Riksdagsordningen är mycket omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder. De 14 kapitlen tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen.

Hur förslag lämnas, förbereds och avgörs regleras också i riksdagsordningen. En viktig del utgörs av bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta.

Riksdagsordning (2014:801)