Till sidans huvudinnehåll
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Start
  • Ledamöter & partier
  • Utskotten & EU-nämnden
  • Debatter & beslut
  • Dokument & lagar
  • Så funkar riksdagen
  • Webb-tv
Lyssna

  • Start
  • Så funkar riksdagen
  • Demokrati
  • Grundlagarna

Grundlagarna

Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick och är enkelt uttryckt samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället.

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Foto: Anna Molander / TT

Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen – ett mellanting mellan grundlag och lag.

Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Svårare att ändra än vanlig lag

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.

Regeringsformen

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas.

Den första regeringsformen utfärdades 1634. Men ända sedan mitten av 1300-talet har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. Då tillkom Magnus Erikssons landslag Kungabalken.

Parlamentarismen, att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen, började användas efter första världskriget. Men den skrevs in i denna grundlag först 1969.

Kungens makt har successivt minskat genom åren. När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft 1974 blev kungen utan politisk makt och fick enbart symboliska uppgifter.

Regeringsformen innehåller 15 kapitel. Här är en sammanfattning av innehållet.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Kapitel 1: Statsskickets grunder

Det första kapitlet handlar om statsskickets grunder och om att all offentlig makt utgår från folket. Med det menas att vi medborgare är med och bestämmer genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. Men vi gör det inte direkt utan genom de representanter som vi väljer in i riksdag, kommuner och landsting. Detta kallas representativ demokrati. Demokratins idéer är grunden för hur vårt samhälle är uppbyggt. I regeringsformens första kapitel står också att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.

Kapitel 2: Grundläggande fri- och rättigheter

Här beskrivs alla medborgares grundläggande rättigheter, till exempel mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Här står också att dödsstraff är förbjudet i Sverige.

Kapitel 3: Riksdagen

Här finns de övergripande bestämmelserna för hur riksdagen ska väljas.

Kapitel 4: Riksdagsarbetet

Här står det hur riksdagen ska arbeta. Reglerna om hur makten ska fördelas är till för att du som medborgare ska känna dig säker på att allt går rätt till.

Kapitel 5: Statschefen

I Sverige är kungen statschef. I republiker är det ofta presidenten som är landets statschef. Kungen i Sverige har bara symboliska och representativa uppgifter.

Kapitel 6: Regeringen

Det är talmannen som diskuterar med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska få i uppdrag att bilda regering om den sittande regeringen avgår. Talmannen föreslår och riksdagen utser statsministern som i sin tur bestämmer vilka som ska bli ministrar i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen, vilket innebär att riksdagen kontrollerar regeringens arbete.

Kapitel 7: Regeringsarbetet

För att regeringen ska kunna arbeta finns ett regeringskansli. Det består av olika departement och av statsrådsberedningen, som är statsministerns kansli och som ska samordna departementens arbete.

Kapitel 8: Lagar och andra föreskrifter

Det är riksdagen som beslutar om landets lagar. Regeringen kan också bestämma vissa saker, till exempel utse generaldirektörer och tala om vad myndigheterna ska jobba med. I det här kapitlet finns regler för när riksdagen ska lagstifta och vad regeringen får besluta om. Dessutom beskrivs hur riksdagen kan ändra i grundlagen.

Kapitel 9: Finansmakten

Här finns regler om hur ansvaret fördelas mellan riksdag och regering när det gäller hur statens pengar ska användas. Regeringen tar fram ett förslag till budget och lämnar det till riksdagen. Det är riksdagen som beslutar om statens budget och vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten.

Kapitel 10: Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

Sverige samarbetar med andra länder och med mellanfolkliga organisationer som FN och EU. Samarbetet inom EU innebär att medlemsstaterna har gemensamma regler på vissa områden. I det här kapitlet står det om när riksdagen måste godkänna regeringens beslut i utrikespolitiska frågor.

Kapitel 11: Rättskipningen

Här finns regler för Sveriges domstolar, domare och myndigheter. Domstolarna ska vara helt självständiga. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet har rätt att lägga sig i hur en domstol dömer. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som tolkar och dömer efter lagarna.

Kapitel 12: Förvaltningen

Förvaltningen, såsom myndigheter, ska tillämpa de lagar som riksdagen har beslutat. Ingen, inte ens regering eller riksdag, får påverka myndighetsbeslut som gäller enskilda personer.

Kapitel 13: Kontrollmakten

Makt kan missbrukas. Därför måste makten ständigt granskas. Här står hur kontrollen av maktutövningen ska gå till. Det är riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna sköter sina uppgifter.

Kapitel 14: Kommunerna

I kommunerna beslutar politiker som är valda av kommuninvånarna om frågor som berör kommunen. Exakt vad de får bestämma om finns reglerat i lag. Kommuner får ta ut skatt för att finansiera sin verksamhet.

Kapitel 15: Krig och krigsfara

Här beskrivs vad som gäller om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp eller hamnar i krig eller krigsfara. Här finns även regler för när och hur Sverige får skicka soldater till andra länder.

Successionsordningen

Kungen, drottningen, kronprinsessan, prins Daniel, statsminister Stefan Löfven och riksmarskalken Svante Lindqvist sitter i riksdagen vid riksmötets öppnande

I successionsordningen finns reglerna för vem som kan ärva tronen. 1979 beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen. Det innebär att kronprinsessan Victoria i framtiden kan bli Sveriges statschef. Foto: Anders Wiklund / TT

Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Att vi ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns.

Kungen och drottningen har representativa uppgifter och saknar politisk makt.

Kvinnlig och manlig tronföljd

Successionsordningen kom till 1810, i samband med att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins.

Manliga och kvinnliga avkomlingar i rätt nedstigande led till kung Carl XVI Gustaf har rätt att ärva tronen. Äldre syskon och deras efterkommande har företräde framför yngre och yngre syskons efterkommande.

Ända fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna ska kunna ärva tronen. Det innebär att kronprinsessan Victoria i framtiden kan bli Sveriges statschef.

Rena evangeliska, protestantiska läran

En kung eller drottning har inte religionsfrihet om han eller hon vill behålla rätten till kronan. Den kungliga familjen måste bekänna sig till den rena evangeliska, protestantiska läran, säger successionsordningen. Det är den lära som Svenska kyrkan bygger på.

Regeringens samtycke för äktenskap

Denna grundlag bestämmer också att en prins eller prinsessa av det kungliga huset måste ha regeringens samtycke för att få gifta sig. Annars förlorar de rätten att ärva tronen. De får heller inte bli regenter i ett annat land utan att kungen och riksdagen tillåter det.

Successionsordning (1810:0926)

Tryckfrihetsförordningen

Tidningar hänger på ett löpande band i ett tryckeri

Reglerna om tryck- och yttrandefrihet finns för att människor fritt ska kunna uttrycka vad de tänker och tycker, diskutera och propagera för sin åsikt. Tryckfriheten ger alla rätten att fritt ge ut till exempel tidningar. Foto: Jeppe Gustafsson / TT

Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.

Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.

Pressens egna regler

Sveriges omfattande yttrande- och tryckfrihet lägger ett mycket stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner. Därför har press, radio, tv och webbplatser tagit fram sina egna etiska regler. De pressetiska regler som gäller i dag har pressens olika organisationer själva utformat.

"God publicistisk sed" är att förmedla korrekta nyheter, vara generös med bemötanden, respektera den personliga integriteten och vara försiktig med bilder. Offentliga personer får dock tåla en mer kritisk granskande journalistik än vad "vanliga" människor behöver göra.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

Yttrandefrihetsgrundlagen

Ett demonstrationståg går på en bilväg med banderoller. En kvinna står i förgrunden och ropar i en megafon

För att stödja kvinnors rättigheter gick ett demonstrationståg ut på Stockholms gator på internationella kvinnodagen den 8 mars 2015. Foto: Jonas Ekströmer / TT

I Sverige har du rätt att tycka och säga nästan vad du vill. Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är vår yngsta grundlag och har stora likheter med tryckfrihetsförordningen.

Lagen har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats. Förmedlas något som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas filmer med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det gäller också om vi skadar staten och samhället genom att publicera något som innebär landsförräderi eller spioneri.

Radio, tv, film och nya medier

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller för radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte. Du kan ansöka om ett utgivningsbevis som ger din webbplats grundlagsskydd om webbplatsen har en ansvarig utgivare. Det innebär att inte bara massmedieföretag kan grundlagsskyddas utan även organisationer och privatpersoner. Utan en ansvarig utgivare gäller vanlig lagstiftning.

Webbplatser som innehåller exempelvis diskussionsforum och gästböcker omfattas inte av yttrandefrihetsgrundlagen eftersom de kan ändras av andra än redaktionen. Om varje inlägg godkänns av redaktionen innan det publiceras är det däremot möjligt att få utgivningsbevis.

Ingen censur

Myndigheterna får inte granska det som sänds i radio, i tv eller via annan teknisk upptagning. Undantaget är film på bio som är det enda massmedium som får förhandsgranskas av staten. Statens medieråd sätter fortfarande en åldersgräns för barn och ungdomar.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

Riksdagsordningen – nästan en grundlag

Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag.

Riksdagsordningens huvudbestämmelser kan ändras antingen genom två likalydande riksdagsbeslut med val emellan eller genom att beslut fattas med kvalificerad majoritet. Kvalificerad majoritet innebär i det här fallet att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Riksdagsordningen är mycket omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder. De 14 kapitlen tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen.

Hur förslag lämnas, förbereds och avgörs regleras också i riksdagsordningen. En viktig del utgörs av bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta.

Riksdagsordning (2014:801)

Riksdagsordningen 400 år
Sveriges första riksdagsordning såg ljuset 1617 och 2017 firar den 400 år. Skriften Riksdagsordningen 400 år handlar om hur reglerna kring riksdagsarbetet utvecklats genom historien och vilka utmaningar som dagens politiker står inför.

Riksdagsordningen 400 år(pdf, 4 MB)

Texten granskades: 20 juli 2017

  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Google+
  • E-post
  • Väljare lämnar fram sina valkuvert till en valfunktionär
    • Demokrati
      • Val till riksdagen
      • Så bildas regeringen
      • Folkomröstning
      • Grundlagarna
      • Riksdagen i samhället
      • Riksdagens historia
  • Kontakt

    Frågor om riksdagen och EU?
    Ring 020-349 000

    E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

    Växeln
    08-786 40 00

  • Besök riksdagen

    Riksdagen är öppen för dig som vill besöka debatter och utfrågningar, gå på guidade visningar eller delta i studiebesök.

    Hitta till riksdagen

    Hitta rätt entré och se vad som är viktigt att tänka på vid besök.

  • Följ & prenumerera

    • Kalendern
    • Prenumerera via e-post
    • Prenumerera på kalendern
    • RSS
    • Twitter
    • Utvecklingsbloggen
    • Riksdagens öppna data
    • Sveriges riksdags EU-information
  • Övriga länkar

    • Press
    • Lärare
    • Riksdagsbiblioteket
    • Beställ & ladda ned
    • Lediga jobb
  • Om webbplatsen
  • Kakor
  • Lyssna
  • Lättläst
  • Teckenspråk
  • In English
  • Other languages
  • Till toppen

All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.

Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/