Sittning
De 349 riksdagsledamöternas fasta platser är sorterade efter vilken valkrets de tillhör och inte efter parti, som är vanligt i andra länder. Sverige är indelat i 29 valkretsar. Stockholms kommun ledamöter sitter långt fram till höger och längst bak till vänster sitter Norrbottens ledamöter. Ministrarna, regeringens medlemmar, har sina platser längst fram till vänster. De har inga röstknappar eftersom de inte får rösta.
Under debatterna kan ledamöterna sätta sig på vilken stol de vill men tanken är att de ska använda de 50 särskilda debattbänkar som finns längst fram i en halvcirkel framför talmannen. Detta för att skapa intensitet och närhet i debatten. Fyra av debattbänkarna får användas av de ministrar som deltar i debatten.
Alla som vistas i kammaren ska ha vårdad klädsel. Det innebär till exempel att män bör ha kavaj. Ytterkläder får inte tas med in i kammaren.
Talmannen leder sammanträdena
Talmannen eller någon av de tre vice talmännen leder kammarens sammanträden. Talmannen sitter i en stol med extra hög rygg mitt på podiet. Talmannen får inte delta i debatter och omröstningar. De tre vice talmännen har sina platser till vänster om talarstolen. Till skillnad från talmannen får de rösta i kammaren.
Talarstolen
I talarstolen, till vänster om talmannen, står riksdagsledamöterna när de håller sina tal. Den pryds av stora riksvapnet, utformat av Ingegerd Råman och Per B Sundberg. Talarstolarna framför talmannens bord används vid exempelvis partiledardebatter och interpellationsdebatter.
Tjänstemännen på podiet
Kammarsekreteraren biträder talmannen vid sammanträdena och ger råd i frågor om till exempel grundlagarna och riksdagsordningen. Kammarsekreteraren sitter till höger om talmannen. Till höger om kammarsekreteraren sitter en kanslist från riksdagens kammarkansli och en stenograf. Kanslisten kopplar bland annat in mikrofonerna för dem som ska tala i debatten och sköter voteringssystemet och informationstavlorna. Stenografen skriver ner allt som sägs i kammaren. Det finns att läsa dagen efter i snabbprotokollet. Expeditionsassistenterna hjälper till med praktiska göromål i kammaren. De sitter bakom kammarsekreteraren och kanslisten.
Röstskrinet och valurnan
Om det blir lika röstetal vid en omröstning kan avgörandet i vissa fall ske med lottens hjälp. Då använder man det röstskrin som finns på talmannens bord. Konstnären K G Nilson har utformat röstskrinet och det består av femton olika träslag. Vid väggen på ett glasfundament finns en valurna som används vid slutna omröstningar, till exempel vid talmansval. Urnan är gjord av konstnären K G Nilson och visar land, vatten, vägar. Bron är det som förenar vägarna och kan ses symboliskt som ett tecken på överenskommelse. Äpplet på locket är kunskapens frukt.
Plats för tjänstemän
När ett betänkande ska debatteras i kammaren sitter de utskottstjänstemän som skrivit betänkandet med under debatten. De sitter utefter den högra väggen. På den motsatta sidan, utefter den vänstra väggen, finns stolar för tjänstemän från Regeringskansliet. När en minister ska tala i kammaren följer ofta regeringstjänstemän från ministerns departement med.
Röstresultat på informationstavlan
Projektordukarna på fondväggen, bakom podiet, kallas också för informationstavlor. De visar vilket ärende som ledamöterna debatterar, vem som talar eller resultatet av en omröstning. Det går även att visa rörliga bilder och information från riksdagens interna tv-nät. Under projektordukarna sitter voteringstavlorna, och de visar hur varje ledamot röstat. Lamporna i tavlorna motsvarar ledamotsbänkarna. Grön lampa betyder "ja", röd "nej" och gul "avstår". Om ledamoten är borta är motsvarande lampa släckt.
Väven Minnet av ett landskap
Väven på väggen bakom podiet heter Minnet av ett landskap och är gjord av textilkonstnären Elisabet Hasselberg Olsson. Den är 54 kvadratmeter stor och är vävd av lin från olika delar av landet. Väven är ett fantasilandskap som skulle kunna finnas var som helst i Sverige.
Plats för journalister
Bakom fönstren ovanför väven och utefter den vänstra väggen finns arbetsrum och studior för press, radio och tv. Vid den södra delen av åhörarläktaren finns pressläktaren som är reserverad för journalister och fotografer. Pressfotografer kan också fotografera från balkongerna, som finns på var sin sida om podiet, och från fotogluggarna som syns på var sin sida om väven. Vid riksmötets öppnande och större debatter brukar det vara trångt på balkonger och i gluggar.
Riksdagens tv-produktion
Bakom fönstren utefter den högra sidan sitter medietekniker. Teknikerna ser till så att alla sammanträden filmas. Tekniken används till interna och externa tv-sändningar och webbsändningar. Detta innebär bland annat att ledamöterna kan följa debatterna från sina rum. Alla tv-bolag som vill kan länka upp sig mot riksdagens tv-produktion för fri användning i sina egna program.
Åhörarläktaren öppen för alla
Alla som vill får komma och lyssna på sammanträdena i kammaren från åhörarläktaren. Alla debatter går att följa via webb-tv. En del direktsänds också i radio och tv. Debatterna går även att läsa dagen efter i protokollet.
Det finns ordningsregler på åhörarläktaren. Manifestationer, demonstrationer och applåder får inte förekomma. Det är tillåtet att fotografera men utan blixt. Fotografering av anteckningar eller andra dokument på ledamöternas bänkar eller på podiet är otillåten.
Illustration: Pontus Björlin