De ärenden som riksdagen ska ta ställning bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. De förbereds i utskott innan det blir debatt och beslut i kammaren.
Beslutar om lagar
Riksdagsledamöterna fattar varje år tusentals beslut. Vid varje omröstningsstillfälle brukar över 300 ledamöter finnas i kammaren. Vanligen tas beslut på i förväg fastställda tider men det kan också ske direkt efter debattens slut.
Debatter om ärenden
Voteringssignalen ljuder
En signal ljuder i hela riksdagen när det är dags för omröstning, eller votering som det också heter. Då har riksdagsledamöterna exakt sex minuter på sig att ta sig till kammaren. När de väl bänkat sig så ska de fatta beslut om de ärenden som varit uppe för debatt sedan den senaste omröstningen.
Acklamation
När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation. Ordet acklamation kommer från det latinska verbet acclamare som betyder ropa bifall.
Votering
Om en ledamot vill att kammaren ska rösta i ärendet kan ledamoten begära votering. Voteringen börjar med att kammarsekreteraren läser upp en voteringsproposition för kammaren. Då får ledamöterna veta om de ska rösta ja eller nej beroende på vilket förslag, utskottsmajoritetens eller reservationens (motförslaget), de vill ska vinna.
Talmannen ber sedan dem som röstar ja att resa sig, därefter dem som röstar nej att resa sig. Talmannen avgör vilken sida som fått flest röster.
De flesta ärenden är uppdelade i olika delfrågor. Om kammaren är oense i flera delfrågor innebär det att det kan bli flera voteringar i ett och samma ärende.
Rösterna räknas
En ledamot kan vid voteringen begära att alla röster ska räknas, så kallad rösträkning. Ofta begär någon för nejsidan rösträkning. Då måste ledamöterna trycka på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön lampa för "ja", röd för "nej" och gul för "avstår". Röstresultatet syns på voteringstavlan och projektorduken på väggen bakom talmanspodiet.
Flera förslag
Ibland har ledamöterna i en ärendedebatt uttalat stöd för flera förslag i en och samma fråga. Då kan kammaren komma att avgöra vilka två förslag som ska tas upp till slutlig omröstning genom förberedande voteringar. Det innebär att ledamöterna röstar om två förslag i taget tills det bara blir ett kvar som kan ställas mot utskottsmajoritetens förslag.
Hur har ledamöterna röstat?
Hur varje ledamot röstat och vilka ledamöter som varit frånvarande finns att läsa efter voteringen i särskilda listor, så kallade voteringsprotokoll.
Vad händer efter beslutet?
Efter att beslutet tagits skickar riksdagen en så kallad riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Regeringen ska se till att det blir som riksdagen bestämde. Riksdagsskrivelsen är bara ett kort meddelande om hur riksdagen ställt sig till utskottets förslag. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottets betänkande.